• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 68
  • 35
  • 7
  • 5
  • 1
  • Tagged with
  • 123
  • 123
  • 44
  • 43
  • 32
  • 24
  • 22
  • 19
  • 19
  • 18
  • 18
  • 18
  • 18
  • 17
  • 16
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Specialpedagogisk kvalitet : Specialpedagogers syn på vad som kan känneteckna specialpedagogisk kvalitet. / Special education quality : Special educators´ views on what can characterize special education quality in preschool

Cederholm, Åsa January 2022 (has links)
Sammanfattning/Abstract Cederholm, Åsa (2022). Specialpedagogisk kvalitet – specialpedagogers syn på vad som kan känneteckna specialpedagogisk kvalitet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag: Studien bidrar med kunskap om vad som kan känneteckna specialpedagogisk kvalitet i förskolan. Studien bidrar även med kunskap om hur diskurser kan påverka vad som kan sägas och inte om specialpedagogisk kvalitet, vilket i sin tur kan påverka vilka utvecklingsområden som blir möjliga att ”se” i en förskolas systematiska kvalitetsarbete. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att belysa vad som kan känneteckna specialpedagogisk kvalitet i förskolan och att synliggöra de diskurser som framträder i specialpedagogernas samtal om begreppet. Syftet är också att bidra till en diskussion om hur dessa diskurser, genom att reproduceras eller ifrågasättas, påverkar vad som kan känneteckna specialpedagogisk kvalitet i förskolan. • På vilka olika sätt beskrivs specialpedagogisk kvalitet av specialpedagogerna? • Vilka aktörer (vem eller vad) beskrivs av specialpedagogerna som viktiga för specialpedagogisk kvalitet? Teori: Studien tar sin utgångspunkt i socialkonstruktionism, professionsteori och kritisk diskursanalys. Kritisk diskursanalys har använts som både teori och analysmodell. MetodDet empiriska materialet har samlats in genom två fokusgruppsintervjuer med sju specialpedagoger. Därefter har en kritisk diskursanalys av texterna från samtalen genomförts. Resultat: Resultatet visar att specialpedagogisk kvalitet berör alla nivåer i en förskoleorganisation. Resultatet visar också att specialpedagogiska kvalitetsdiskurser samverkar med diskurser från andra diskursordningar och att dessa hakas i om det anses betydelsefullt för den egna professionen och kvalitetsarbetet. I samtalen blir dominerande diskurser synliga, men även diskurser som möter motstånd och ifrågasätts. Resultatet presenteras utifrån fyra teman: Dokument(ation) och kvalitet, Samverkan, samsyn och kvalitet, Experter, grundsyn och kvalitet, samt Relationer och kvalitet. Dessa fyra teman framträder som kännetecknande för specialpedagogisk kvalitet i specialpedagogernas samtal. Specialpedagogiska implikationer: Studien kan bidra till en fördjupad diskussion om vad som bör känneteckna specialpedagogisk kvalitet på olika nivåer i förskolans organisation och hur dessa kan samverka. Dessa diskussioner leder förhoppningsvis till att strukturer, normer och diskurser som hindrar verksamma i förskolan från att se vad som behöver förändras i barnens lärmiljö synliggörs.
42

Specialpedagogen i skolutveckling : uppfattningar om specialpedagogens uppdrag inom pedagogiskt arbete

Patel, Angela January 2021 (has links)
School improvement research indicates that learning outcomes and pupils’ attainment can be raised if quality of teaching is improved (Barber & Mourshed, 2007). The research questions arose through reflections regarding how the special needs competence could be utilised better and in what way this could contribute to change and to development of the school and the learning environment. The aim of the study was to provide knowledge regarding the SENCO’s profession. The focus of the study was to make visible the perceptions that the school staff from six local authority compulsory schools within one municipality had regarding the SENCO’s duties and which fields they believed the SENCO should work with. Three research questions were formulated based on the aim of the study. These were 1) which perceptions exist regarding the SENCO’s duties, 2) which fields do the school staff believe the SENCO should work with and 3) which opportunities for development exist based on the fields that were identified. The study was conducted using a quantitative methodological approach whereby a digital Google questionnaire was distributed via e-mail to the six schools that participated in the study. The theoretical framing consists of the deficit perspective and the alternative perspective (Nilholm, 2005; 2007) in addition to selected concepts within system theory (Öquist, 2018; Ahrenfelt, 2013). The results show that all school staff advocate an extensive role for the SENCO encompassing the entire learning environment. All school staff advocate SENCO’s working with tasks regarded as typical for the occupational role such as pupils in need of support. The majority of the school staff were also in favour of the SENCO conducting pedagogical work and pedagogical leadership in conjunction with this. Regarding the pedagogical leadership the research showed that the school staff first and foremost believe that the SENCO should take on a pedagogical leadership in conjunction with pedagogical work on individual level and on classroom level not a leadership on organisational level. Great development opportunities exist for the SENCO within the occupational role and within duties connected to school development. The results can contribute to further development of the profession, to developing the SENCO’s duties and to better understand how the special needs competence can be utilised in conjunction with school development. / I skolförbättringsforskning har det bekräftats att det effektivaste sättet att förbättra elevresultat och höja elevers måluppfyllelse är att förbättra kvaliteten på undervisningen (Barber & Mourshed, 2007). Reflektioner kring hur den specialpedagogiska kompetensen bättre skulle kunna tas tillvara och på vilket sätt detta skulle kunna bidra till förändring och utveckling inom skolan och i skolans lärmiljö föranledde studiens frågeställning. Studiens övergripande syfte var att tillföra kunskap om specialpedagogens profession. Fokus i studien riktades mot att synliggöra vilka uppfattningar skolpersonalen, på sex grundskolor inom en kommun, har om specialpedagogens uppdrag och vilka arbetsområden de anser att specialpedagogen ska arbeta med. Tre frågeställningar formulerades utifrån studiens syfte vilka handlade om 1) vilka uppfattningar som finns om specialpedagogens uppdrag, 2) vilka arbetsområden skolpersonalen anser att specialpedagogen ska arbeta med och 3) vilka utvecklingsmöjligheter som finns utifrån identifierade arbetsområden. Studien genomfördes med kvantitativ metod i form av en digital Google-enkät som distribuerades via e-mail till de sex grundskolorna. De teoretiska utgångspunkterna bestod av specialpedagogiska perspektiv (Nilholm, 2005; 2007) och utvalda delar av systemteori (Öquist, 2018; Ahrenfelt, 2013). Resultaten visade att samtlig skolpersonal förespråkade ett brett uppdrag för specialpedagogen som är kopplat till lärmiljön i stort. Samtlig skolpersonal var positivt inställda till att specialpedagogen ska arbeta med arbetsuppgifter som kan anses vara typiska för professionen, som till exempel elevstöd, och det framkom även att majoriteten av skolpersonalen var positivt inställda till att specialpedagogen ska arbeta med pedagogiskt arbete och pedagogiskt ledarskap kopplat till detta. Gällande det pedagogiska ledarskapet visade studien att skolpersonalen först och främst tänker att specialpedagogen ska inta ett pedagogiskt ledarskap i samband med det pedagogiska arbetet på individ- och gruppnivå, inte ett bredare ledarskap på organisationsnivå. Det finns goda utvecklingsmöjligheter inom specialpedagogens profession liksom för specialpedagogens uppdrag inom skolutveckling. Om den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i samband med det pedagogiska arbetet och utveckling av undervisningen kan specialpedagogen arbeta för att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever vilket i sin tur kan bidra till skolutveckling. Studiens resultat kan bidra till att utveckla professionen, till att utveckla specialpedagogens uppdrag och till att förstå hur den specialpedagogiska kompetensen kan användas i samband med skolutveckling.
43

Specialpedagogers arbete med skolutveckling

Hult Nilsson, Anna January 2020 (has links)
AbstractBakgrunden till föreliggande studie är att skolutveckling är ett område som ofta prioriteras bort för specialpedagoger framför andra specialpedagogiska arbetsuppgifter som undervisning enskilt eller i grupp, dokumentation eller andra administrativa arbetsuppgifter. Detta gjorde mig intresserad av att undersöka hur specialpedagogens kunskaper kommer till användning inom skolutveckling. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka hur specialpedagogens kunskap och kompetens inom skolutveckling kommer till användning i skolans verksamhet. Studien syftar även till att belysa vad som är betydelsefullt för framgångsrik skolutveckling i skolans organisation. Studiens frågeställningar är:•Hur arbetar specialpedagoger med skolutveckling?•Vad möjliggör och begränsar specialpedagogers arbete med skolutveckling?•Vad är betydelsefullt i organisationen för att lyckas med skolutveckling?Föreliggande studie bygger den empiriska delen på underlag ifrån fyra grundskolor i tre kommuner. Respondenterna som inkluderades i studien är fyra rektorer som har gått rektorsprogrammet och fyra utbildade specialpedagoger. En rektor och en specialpedagog intervjuades från varje organisation. Rektor och specialpedagog skulle även ha arbetat tillsammans i mer än sex månader, för att ha haft möjlighet och kunnat påbörja utvecklandet av en organisation för skolutveckling. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer för att på ett naturligt sätt kunna ställa följdfrågor till respondenterna. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet användes en kvalitativ innehållsanalys, för att kunna analyser intervjuerna med fokus på likheter och skillnader. Resultatet visar att arbetet med skolutveckling är ett arbetsområde som är svårt för specialpedagogerna att nå framgång i och specialpedagogerna får inte mandat till att arbeta med skolutveckling. Resultatet påvisar även för att det ska bli en framgångsrik organisation och för att lyckas med skolutveckling är det betydelsefullt med en tydlig ledning som organiserar och strukturerar arbetet med skolutveckling. Studien ger en inblick i hur viktigt specialpedagogers eget engagemang och med egen kraft hävda sin yrkesroll för att få mandat och legitimitet att utföra de arbetsuppgifter som specialpedagogutbildningen motsvarar. Studien bidrar även med kunskap om vad som är betydelsefullt för att lyckas med skolutveckling, i framgångsrika organisationer är det viktigt hur den interna organisationen är organiserad och det är avgörande med en kompetent och engagerad rektor som organiserar och strukturerar det pedagogiska ledarskapet som främjar en lärande och en samarbetande kultur i riktning mot kunskapskraven. Studiens kunskapsbidrag är värdefullt för nyutexaminerade specialpedagoger, verksamma specialpedagoger, rektorer samt skolledare. / AbstractThe background to the present study is that school development is an area, which is often neglected for special educators in favor of other job assignments, such as teaching, individually or in groups, documentation, or other administrative work tasks. This made me interested in examining how the knowledge of special educators is taken into consideration within school development. Therefore, the aim of the present study is to examine how special educators’ knowledge and competence regarding school development is utilized within schools. In addition, the aim is to illuminate relevant aspects of successful school development within the school organization. The problem statements of the study are:•In what ways are special educators working with school development?•What facilitates as well as limits the school development work of special educators?•Which organizational aspects are important for a successful school development?The empirical data of the present study comes from four compulsory schools in three municipalities. Respondents in the study are four principals, who previously have participated in the school leadership program, and four qualified special educators. An inclusion criteria for the respondents was that one principal and one special educator had worked together for at least six months in order to have started a collaboration in developing an organization for school development. A qualitative design was chosen, using individual semi-structured interviews, which allow for follow-up questions. A qualitative content analysis was chosen, which focuses on differences and similarities in the data. Findings show that school development is an area which is difficult for special educators to succeed in, and that they are not given the mandate to work with school development. Findings also indicate that in order to be a successful organization that ensure school development, it is important to have a distinct management that organizes and structures the work regarding school development. This study highlights the importance of special educators’ being participating as well as claiming the value of their profession in order to obtain the mandate and the legitimacy to perform the work tasks that their education has prepared them for. In addition, the study contributes with knowledge regarding important factors in successful school development: in successful organizations it is important how the internal organization is organized. A decisive element is having a competent and committed principal who organizes and structures a pedagogical leadership, promoting a culture characterized by learning and cooperation in relation to the knowledge requirements. This study contributes with valuable knowledge to recently graduated special educators as well as already active special educators, principals, and school managers.
44

Music Programs that Engage Our Communities: Making a Stronger Connection

Snowden, La Gretta 01 July 2003 (has links)
The purpose of this research was to review a significant body of literature that related to music and arts education in the context of community engagement. An examination of the literature identified several issues affecting the engagement of communities in arts education pertaining to arts education policies, the role of arts organizations and the relationship between schools and communities. The summation of this research included an overview of models of successful collaborations between the public school and community institutions at national, state, and local levels in the United States with implications of future reform to the arts education policy. With such a vast array of program offerings initiated through the collaborative partnering of schools with communities and local arts agencies, valuable insights can be gained from concerted research efforts in the field of music education as to the unique opportunities afforded through purposeful community engagement.
45

Lärare och skolutveckling : Att vara en del av en skolas utvecklingsarbete

Winberg, Margareta January 2023 (has links)
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) ger ett tydligt uppdrag till alla verksamma lärare att ta ansvar för skolans utveckling. Tidigare forskning visar hur olika förändringsprocesser kan förstås, där finns även beskrivet vilka faktorer som gynnar ett utvecklingsarbete och vad som leder till varaktig förändring och därmed även påverkar elevers måluppfyllelse i positiv riktning. Syftet med föreliggande arbete är att tydliggöra hur lärare beskriver det utvecklingsarbete som pågår i skolan och hur de ser på sin egen och andras roll i detta arbete. Syftet är även att diskutera dessa beskrivningar för att närma sig en förståelse. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metodansats valts. Studiens empiriska material består av intervjuer med sex stycken lärare, som är verksamma på tre olika skolor. För att förstå såväl lärarnas beskrivning av det skolutvecklingsarbetet som de deltar i, som hur de ser på sin egen och andras roll i detta arbete, har en teoretisk analysmodell använts, vilken har utarbetats av Shulman och Shulman. Modellen beskriver de olika delar, i modellen så kallade kapital, som behövs för att ett skolutvecklingsarbete ska ha förutsättningar att lyckas. Slutsatser som kan dras är att mycket av det som återfinns i lärarnas beskrivningar skolutvecklingsarbete, bekräftar tidigare forskning, framför allt de beskrivningar som handlar om vilka faktorer som påverkar utvecklingsarbetets utfall. I lärarnas beskrivningar framträder tre olika roller, som deltar i skolornas utvecklingsarbete, det är lärarna, rektor och förstelärare. Ytterligare slutsatser som kan dras är att var och en av dessa roller, var och en på sitt vis, bidrar till att skapa innehåll och förutsättningar för de olika kapitalen, som finns beskrivna i Shulman och Shulmans analysmodell. Skolutveckling och lärares lärande hänger inte på enskilda individer, utan lärare ingår i ett större sammanhang, en organisation som påverkar, men också påverkas av de individer som finns inom organisationen.
46

En studie om kvalitetsarbete och förbättringar inom en skolorganisation : Förbättringsarbete inom skolorganisation

Lundmark, Jesper January 2023 (has links)
Syftet med studien har varit att utveckla mer kunskap om skolorganisationen och undersöka hur en skolorganisation bedriver kvalitets- och förbättringsarbete. Genom kvalitativa intervjuer med personer som arbetar inom bildningsområdet på huvudmannanivå och chefsnivå samt genom en undersökning av litteratur och artiklar inom området har studien genomförts. Resultat och analys har sammanställts för att ge en övergripande bild av hur förbättringsarbete bedrivs inom en skolorganisation.  Denna studie utgår från litteratur och intervjuer med chefer inom skolledningen för att undersöka hur kvalitetsarbetet bedrivs inom en skolorganisation. Fokus ligger på chefernas syn på förbättringsarbete, dess utmaningar och framgångsfaktorer, samt utvecklingsarbete inom skolorganisationen. / The purpose of the study has been to develop more knowledge about the school organization and investigate how a school organization conducts quality and improvement work. The study has been carried out through qualitative interviews with people who work in the field of education at principal and manager level, as well as through a survey of literature and articles in the field. Results and analysis have been compiled to give an overall picture of how improvement work is carried out within a school organization. This study is based on literature and interviews with managers in school management to investigate how quality work is conducted within a school organization. The focus is on the leaders view of improvement work, its challenges and success factors, as well as development work within the school organization.
47

An Investigation of the Principal's Communication in the Comer School Development Model

Crawford-Patterson, Virginia T. 03 December 2008 (has links)
The principal's role has evolved over the past two decades with the accountability demands that are forcing changes in school practices. In the age of school reform, the principal of the twenty-first century must provide the structure; resources and support that schools need to succeed. Research indicated that successful school leadership makes important contributions to the improvement of student learning (Leithwood & Riehl, 2003). One common trait identified that principals consistently demonstrate when exercising leadership is highly developed communication skills (Gurr, Drysdale, & Mulford, 2006). Some principals are finding it increasingly difficult to meet the needs of all students, reduce the achievement gap, find viable strategies for reaching adequate yearly progress, and have chosen to address these critical concerns by implementing school reform models. The purpose of this qualitative case study was to examine the characteristics of the principal's communication in the operation of the Comer School Development model. The Comer School Development model's emphasis on certain conditions improved the characteristics of the principal's communication with all stakeholders. This information can be beneficial to principals in any school as well as a Comer School Development model to improve school effectiveness. Data collection included: (a) descriptive data, (b) one principal interview, (c) focus group (n=6) (d) seven observations, (e) and the results discussed in themes. / Ph. D.
48

The effectiveness of school governing bodies regarding their overall school governance mandate in the Free State Province

Serero, Pule Joseph January 2016 (has links)
The aim of this study was to investigate the effectiveness of school governing bodies (SGBs) regarding their overall mandate in the Free State Province. The governance mandate, as stated in the South African Schools Act, requires the SGB to ―promote the best interests of the school and strive to ensure its development through the provision of quality education for all learners at the school‖. An in-depth literature review on governance and international and intercontinental practices revealed the school governance mandate as meaning that the SGB must provide the school with a strategic direction; act as critical friend to the school; and hold the school to account. These roles essentially describe the school governance mandate. To this end, a questionnaire was used to determine how effective SGBs executed this mandate in the Free State Province, with a population of principals, SGB chairpersons, educator- governors and non-teaching staff-governors. Results obtained through computing frequency analyses, rank orders, Pearson‘s correlation, ANOVA and the Tukey HSD tests of respondents‘ perceptions of governance effectiveness items and dimensions indicated that there were statistically different perceptions regarding how effective SGB were and that these were of significant and practical effect. This meant that the effectiveness of SGBs regarding their overall mandate was indeterminate and that SGB did well in some areas of governance and not too well in others. The conclusion drawn from the study was that the structural composition of SGBs was limited SGBs‘ effectiveness regarding their governance mandate. Therefore, the main recommendation is that the SGBs need to be restructured. The recommended Two-Tier Approach to school governance proposes a structure consisting of the executive tier: responsible for policy formulation and implementation, which is a strategic-accountability role; and the non-executive tier: responsible for scrutiny-accountability, which entails the roles of acting as a critical friend and holding the school to account.
49

The effectiveness of school governing bodies regarding their overall school governance mandate in the Free State Province

Serero, Pule Joseph January 2016 (has links)
The aim of this study was to investigate the effectiveness of school governing bodies (SGBs) regarding their overall mandate in the Free State Province. The governance mandate, as stated in the South African Schools Act, requires the SGB to ―promote the best interests of the school and strive to ensure its development through the provision of quality education for all learners at the school‖. An in-depth literature review on governance and international and intercontinental practices revealed the school governance mandate as meaning that the SGB must provide the school with a strategic direction; act as critical friend to the school; and hold the school to account. These roles essentially describe the school governance mandate. To this end, a questionnaire was used to determine how effective SGBs executed this mandate in the Free State Province, with a population of principals, SGB chairpersons, educator- governors and non-teaching staff-governors. Results obtained through computing frequency analyses, rank orders, Pearson‘s correlation, ANOVA and the Tukey HSD tests of respondents‘ perceptions of governance effectiveness items and dimensions indicated that there were statistically different perceptions regarding how effective SGB were and that these were of significant and practical effect. This meant that the effectiveness of SGBs regarding their overall mandate was indeterminate and that SGB did well in some areas of governance and not too well in others. The conclusion drawn from the study was that the structural composition of SGBs was limited SGBs‘ effectiveness regarding their governance mandate. Therefore, the main recommendation is that the SGBs need to be restructured. The recommended Two-Tier Approach to school governance proposes a structure consisting of the executive tier: responsible for policy formulation and implementation, which is a strategic-accountability role; and the non-executive tier: responsible for scrutiny-accountability, which entails the roles of acting as a critical friend and holding the school to account.
50

Conditions for Technology Enhanced Learning and Educational Change : a case study of a 1:1 initiative

Håkansson Lindqvist, Marcia January 2015 (has links)
The uptake and use of digital technologies continues to increase in schools throughout the world. In many schools the uptake and use of digital technologies takes place in One-to-One (1:1) initiatives in which teachers and students have their own laptops. In this thesis the uptake and use of digital technologies is studied from the student, teacher and school leader perspectives in order to through this gain knowledge regarding the conditions for Technology Enhanced Learning (TEL) and educational change in K-12 schools. In the Unos Umeå research project the uptake and use of digital technologies in two schools, an upper secondary school and a compulsory school, was studied. A research design involving a case study approach (Yin, 2003, 2009) was used to study a 1:1 initiative. The methods of data collection were surveys, interviews and classroom observations. To explore, identify and describe conditions for TEL and educational change the data collected were used to map the initial expectations regarding the uptake and use of digital technologies from the start of the initiative as well as to follow the development of teaching and learning activities related to the uptake and use of digital technologies in the 1:1 classroom over a period of two years. The Ecology of Resources Model (Luckin, 2010) was used as a theoretical framework including the use of the concept of filters. Regarding the conditions for TEL, the results show that the uptake and use of digital technologies provides possibilities for new forms of teaching and learning in the 1:1 classroom. Students reported increased motivation, engagement and variation in schoolwork. Teachers described new forms of teaching as well as possibilities for collaboration, sharing of materials and continued professional development. For school leaders possibilities were found in collaboration, administrative support and follow-up of students and teachers, creating a unified vision of the work with digital technologies, and collaboration and sharing within the schools as an ecology of resources. The challenges seen from the student, teacher and school leader perspectives were related to use, technical support and optionality. If the possibilities are to be achieved, there is a need for continued professional development for teachers and school leaders. Further, clear directives through policy will be of importance. In the short term, the practical implications of the uptake and use of digital technologies, specifically in 1:1 initiatives, seem to be strongly connected to sustainability in schools. In the long term, if sustainable conditions for TEL and educational change in the 1:1 classroom can be created and upheld, the practical implications may for example be teachers’ improved skills to integrate a thought-through student use of laptops in their teaching practices and an increase in equality of digital competence between students, between schools and between classrooms in the same school.

Page generated in 0.2267 seconds