Den svenska skolan har och har länge haft ett likvärdighetsmål. Likvärdigheten avser utfallet av elevernas studier och inte en likadan tillgång till resurser. Flera studier visar att denna likvärdighet delvis brister idag. Stora skillnader i ämneskunskaper och betyg har uppmätts mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärares meningserbjudande skiljer sig åt mellan olika typer av klasser med avseende på innehåll, metod och syften även då de bearbetar samma ämne. Jag har intervjuat lärare i samhällskunskap A kring vilket undervisningsinnehåll som de valt att använda för att beröra valrörelsen 2010. Min studie av lärare vid en skola i Uppsala län visar att de lärare som undervisade vid yrkesförberedandeprogram vid den aktuella skolan använder sig av mindre mängd ämnesinnehåll, med vilket menas kunskaper direkt kopplade till ämnet, till exempel fakta och begrepp än vad lärare som undervisade vid studieförberedande program gjorde. Detta kan utgöra ett potentiellt demokratiskt problem då studier visar att kunskaper i politik är en viktig faktor för ett aktivt demokratiskt deltagande. Att undervisningsinnehållet har dessa skillnader mellan programmen riskerar även att förstärka initiala skillnader i kunskaper mellan de olika elevgrupperna. Vilket strider mot skollagen såväl som läroplanen.

Hållbar utveckling får mer och mer utrymme i vårt dagliga liv och har på senare år blivit en allt större del i det svenska utbildningsväsendet. Hållbar utveckling skall idag genomsyra all undervisning och berörs i de flesta kursplaner och läroplaner inom den svenska skolan. Hur lärare praktiskt skall arbeta med detta är dock någonting som är svårdefinierat. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan lärarstudenters lärarutbildning och lärarstudenternas eget praktiska arbete med hållbar utveckling. Studien genomförs med hjälp av två delstudier, vilka bygger på en kvantitativ och en kvalitativ metod. Enkätstudie respektive intervjustudie används för att samla in datamaterial. Populationen som studien undersöker är lärarstudenter vid Uppsala universitet. Det teoretiska ramverk som denna studie bygger på är en didaktisk utgångspunkt, där de didaktiska grundfrågorna vad, hur och varför används. Studien använder sig dessutom av teorin om selektiva traditioner för att undersöka syftet. Studien kan visa att det finns en relation mellan lärarutbildningens undervisningstraditioner och studenters egna undervisningstraditioner. Selektiva traditioner återfinns i sättet lärarstudenter själva väljer att arbeta med området hållbar utveckling, då de flesta arbetar utifrån en pluralistisk undervisningstradition, vilket också är den tradition som varit mest framstående i lärarutbildningen enligt studenter.

Kliniska användandet av antibiotika är under ett allt större hot då bakterier har utvecklat resistens mot många klasser av antibiotika som används i sjukvården. Resistensgener hos bakterier finns kromosomalt eller burna av plasmider som kan förvärvas från andra bakterier. Spridning av resistens mot β-laktamantibiotika är oroande hos Enterobacteriaceae där inte många antibiotikaalternativ finns. Några plasmidburna β-laktamaser med ett utökat spektrum (ESBL) har blivit vanligare. Syftet med studien var jämförelse och utvärdering av tre kommersiella kromogena medier (CHROMagar™ C3GR, Chromatic™ ESBL+AmpC och CHROMagar™ mSuperCARBA™) selektiva för ESBL-producenter och jämföra dessa mot nuvarande metod (selektivt medium för gramnegativa bakterier och antibiotikadiskar). Kända stammar (11 st) med ESBLA / ESBLM tillväxte på C3GR och ESBL+AmpC men tendens till starkare tillväxt fanns på ESBL+AmpC. mSuperCARBA™ detekterade samtliga (14 st) karbapenemresistenta stammar. Vid jämförelse av 85 kliniska prov som analyserades med nuvarande metod för detektion av ESBL-producerande bakterier, och kromogena medier detekterades alla nio positiva för ESBLA på C3GR och ESBL+AmpC. Två ESBLM-producenter detekterades med säkerhet på ESBL+AmpC men ej på C3GR. Bland de negativa proverna gav 11växt på C3GR och sju på ESBL+AmpC, dessa innehöll bakterier som hade minskad cefalosporin-känslighet men ej klassificerades som ESBL-producerande. mSuperCARBA™ detekterade ESBLCARBA-producenter bättre än nuvarande metod som missade vissa. Slutsats från studien blev att ESBL+AmpC gav bättre tillväxt och selekterade bort fler arter och isolat som bar på minskad känslighet mot cefalosporiner men ej klassificerades som ESBL-producerande. Användning av medierna ESBL+AmpC och mSuperCARBA i kombination som ersättning för nuvarande metod innebär ökad känslighet och förenklad avläsning. / The clinical use of antibiotics is becoming less successful as bacteria have developed resistance to many antibiotics used in health care. Resistance genes in bacteria are chromosomal or carried by plasmids that can be acquired from other bacteria. The resistance to β-lactam antibiotics is particularly worrying in Enterobacteriaceae where there are few options available for treatment. Some plasmid-encoded β-lactamases with extended spectrum (ESBLs) have become common. The aim of the study was to compare and evaluate three commercial chromogenic media (CHROMagar™ C3GR, Chromatic™ ESBL+AmpC and CHROMagar™ mSuperCARBA™) selective for ESBL-producing bacteria and comparing them to the current method using selective medium for gram negative bacteria and antibiotic disks. All known ESBL-producing strains tested (11) with ESBLA or ESBLM grew on C3GR and ESBL+AmpC but there was a tendency towards stronger growth on ESBL+AmpC. mSuperCARBA™ detected all tested (14) carbapenem-resistant strains. In an analysis of 85 clinical samples, the chromogenic media detected all positive ESBLA producers, both C3GR and ESBL+AmpC. Two positive ESBLM producerswere detected by ESBL+AmpC with certainty but not on C3GR. Among the negative samples 11 gave growth on C3GR and seven on ESBL+AmpC. These bacteria had a slightly decreased cephalosporin sensitivity but were not classified as ESBL producers. mSuperCARBA™ detected ESBLCARBA producers better than the current method. The conclusion was that ESBL+AmpC gave better growth and was more selective against species and isolates carrying reduced susceptibility to cephalosporines, without being ESBL producing. ESBL+AmpC and mSuperCARBA™ could be used together for detecting the ESBL producing bacteria to increase sensibility.

<p>Den här uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av läkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att läsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och läkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till läkemedel nämns, men olika diskursiva grepp används som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. Lågt Serotonin framstår som orsak till depression. Med utgångspunkt från texter av Filip Kotler (1991) visar uppsatsen att Depressionslinjen har åtskilliga inslag av marknadsföring. Tre alternativa sätt att se på depression föreslås: Depression som samhällsproblem, depression som existensiell utmaning och depression som minne. Slutsatsen är att Depressionslinjen har en idologisk roll i och med att sidan för fram en professionell lösning på depression där serotoninet får skulden till problemet.</p>

Denna studie undersöker sex verksamma mellanstadielärares syn på och arbete med utomhusundervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Studien tar även upp hur lärarna ser på de förutsättningar som finns för att bedriva utomhusundervisning inom naturvetenskapen. Lärarna som har deltagit i studien har fått beskriva och resonera kring sina egna val i utomhusundervsiningen. Studien grundar sig i en teori om selektiva lärotraditioner, vilket är de praktiker lärare prioriterar och för vidare inom skolvärlden. Dessa traditioner går att använda för att identifiera vilka syften som finns med olika typer av undervisning. För att undersöka detta användes det fenomenologiska arbetssättet tillsammans med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Utfallet av intervjuerna har sedan kategoriserats och diskuteras i studien. Samtliga lärare ansåg att det måste finnas ett starkt samband mellan teori och praktik, men att syftet kunde variera mellan olika utomhuslektioner. Vi har i denna studien valt att belysa två traditioner, att lära sig för att bli en naturvetare och att lära sig av naturvetenskapen. Utifrån de utförda intervjuerna framgår att samtliga lärare agerar inom båda av dessa traditioner och båda traditioner anses ha samma vikt. Lärarna som har deltagit i studien har arbetat vid skolor som har olika grad av närhet till natur, vilket har variet en av de största påverkande faktorerna för hur lärare väljer att arbeta utomhus. De som har nära till natur har stor fördel av detta, specifikt inom biologin som till och med i kursplanerna nämner fältstudier. De som arbetade vid skolor i stadsmiljö kände sig begränsade i den mån att det blir svårt att gå ut och undersöka eller observera saker i naturen på grund av att det blir omständligt att ta sig till naturen under lektionstillfället. Även om fysik och kemi inte behandlades i utomhusmiljö i lika stor utsträckning som biologi ansåg lärarna att det är enklare att behandla de ämnena i skolans närmiljö. Detta oberoende av om man har nära till naturen eller inte. Här kom istället lekplatser eller väder in som förutsättningar.

Förekomsten av stressrelaterad ohälsa har ökat de senaste åren. Långvarig stress utan möjligheter till behandling och rehabilitering kan få allvarliga konsekvenser med kognitiva symtom som försämrad minnesfunktion som följd. Episodisk minnesprestation vid stressrelaterad ohälsa har undersökts i en handfull studie och syftet i föreliggande uppsats har varit att undersöka verbal episodisk minnesprestation hos patienter med utmattningssyndrom (UMS). Genom att använda Buschkes selektiva påminnelseprocedur jämfördes en patientgrupp (n = 121) med en frisk kontrollgrupp (n = 60) för att undersöka mått på fri återgivning (RC), långtidsminne (LTR, LL) samt korttidsminne (STR). Resultatet analyserades med mixad ANOVA och visade att patientgruppen presterade marginellt signifikant sämre på ett av måtten för långtidsminne (LTR). På de övriga måtten återfanns inga signifikanta skillnader. Resultatet går i linje med tidigare forskning som också indikerar små eller inga skillnader på verbal episodisk minnesprestation hos patienter med UMS. För klinisk praktik innebär det att de minnesnedsättningar som patienter med UMS upplever inte alltid speglas i kognitiva test. / The incidence of stress-related illness has increased in recent years. Prolonged stress without opportunities for treatment and rehabilitation can result in serious consequences with cognitive symtoms such as impaired memory. Episodic memory performance in stress-related illness has been examined in a handful studies and the aim of the present thesis was to study verbal episodic memory performance in patients with exhaustion disorder (ED). By using Buschke selective reminding procedure a patient group (n = 121) was compared with a healthy control group (n = 60) to examine measures for free recall (RC), long-term memory (LTR, LL) and short-term memory (STR). The result was analyzed with mixed ANOVA and showed that the patient group performed marginally significantly worse in one of the measures for long-term memory (LTR). In the remaining measures no significant differences were found. The result is in line with previous research that also indicates small or no differences in verbal episodic memory performance for patients with ED. In clinical practice this implies that the memory impairments that patients with ED experience not always are reflected in cognitive tests.

Denna analys ämnade att undersöka hur ämnesstoff gällande miljöproblem i geografiska läromedel representeras. Representationen grundades på teorier om selektiva traditioner, utbildningsfilosofier och didaktiska typologier. Analysen har också undersökt hur detta innehåll har förändrats över tid i de utvalda läromedlen.       De utvalda läromedlen publicerades 1982, 1996 och 2013 och analyserades utifrån en kvalitativ textanalys. Baserat på tidigare forskning och teori kan denna undersökning konstatera att innehållsstoffet i geografiböcker som rör miljöproblem representeras ur olika perspektiv. Det analyserade stoffet har representerats ur ett naturvetenskapligt perspektiv, ett samhällsvetenskapligt perspektiv eller ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta beroende på hur författaren eller författarna vill förmedla fakta och kunskap till eleverna. Vad som påverkar det perspektiv som texten skrivs ur kan vara medvetet eller omedvetet baserat på den rådande samhällsdebatten, moraliska och politiska frågor, den aktuella pedagogiska synen och utbildningstraditioner. Analysen har även kunnat konstatera att ämnesstoffet gällande miljöproblem har ändrats över tid. Teman som till exempel olja och fossila bränslen har representerats på olika sätt, tagit olika stor plats i läromedlen samt behandlats ur olika perspektiv med olika utgångspunkter.

Den här uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av läkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att läsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och läkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till läkemedel nämns, men olika diskursiva grepp används som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. Lågt Serotonin framstår som orsak till depression. Med utgångspunkt från texter av Filip Kotler (1991) visar uppsatsen att Depressionslinjen har åtskilliga inslag av marknadsföring. Tre alternativa sätt att se på depression föreslås: Depression som samhällsproblem, depression som existensiell utmaning och depression som minne. Slutsatsen är att Depressionslinjen har en idologisk roll i och med att sidan för fram en professionell lösning på depression där serotoninet får skulden till problemet.

Denna studie har undersökt geografikunskaper hos elever i årskurs 6 i Uppsala kommun med avseende på deras förmåga att föra geografiska resonemang samt avläsa en karta. Studiens teoretiska ramverk utgörs av läroplansteori, selektiva traditioner inom geografiämnet, geografiundervisningens typologier samt olika nivåer av geografiskt resonemang. Med utgångspunkt i teorin skapades ett analytiskt verktyg för att analysera och diskutera studiens empiriska material. Empirin utgörs av ett geografiprov vilket genomfördes i fyra olika klasser på fyra olika skolor. Provet konstruerades efter det nationella provet i geografi från 2013, där två frågor valdes ut med tillhörande delfrågor. Ett samtal med elevernas geografilärare fördes också med syftet att skapa en kontext till elevernas kunskaper, vilket redovisas under metodavsnittet. Elevsvaren bedömdes och kategoriserades även utifrån tillhörande bedömningsmatris för nationella provet, för att sedan analysera elevernas geografiska resonemang på tre olika nivåer: svagt geografiskt resonemang, på väg mot ett starkt geografiskt resonemang samt starkt geografiskt resonemang. Trots att tidigare forskning har visat att elever generellt har svårt för att resonera så visar denna studie att 65 % av eleverna hade ett starkt geografiskt resonemang eller var på väg mot ett starkt geografiskt resonemang och att 82 % av eleverna kunde avläsa kartan på ett korrekt sätt. De elever med ett starkt geografiskt resonemang samt många av de elever på väg mot ett starkt geografiskt resonemang resonerade ofta utifrån olika perspektiv, med hjälp av olika argument där rättvisa var i fokus och utifrån geografiska kunskaper. Eleverna visade också att de kunde resonera med utgångspunkt i både individen och samhället. Studien visade även att eleverna hade lättare att föra geografiska resonemang när de fick stöd i form av bild och text.

In the following study, students' perceptions of the topic of geography are related to the subject's selective traditions. The theoretical framework of the study consists of selective traditions and different didactic typologies. Based on the theory, the study's empirical material is analyzed and discussed. Empirin consists of a group interview and a survey, where students have given personal opinions and thoughts on the subject of geography and for them current geography teaching. The choice of method was guided by the questions with the goal of meeting the purpose. The study aims to investigate how selective traditions appear in students' perceptions of the geography subject. The research overview consists of national studies and surveys where the focus is mainly on students' perceptions of the school subject geography, the content of the teaching as well as the selective traditions and didactic typologies that are and have been relevant for the school subject geography. Literature and research overview within the development of the geography subject have played a significant role during the work with this arousal. Previous research shows that geography has been characterized by different selective traditions, whit selective traditions, means in this study how the choice of teaching content is influenced by a specific educational culture / tradition, where themes such as namegeography, climate and types of nature have been considered important. The selective traditions are expressed in various didactic typologies, which according to Molin (2006) can be seen as different variations of an educational content that can be used to create overviews of the different aims, content and methods of individual school subjects. The worked and analyzed empirical evidence shows that students' perceptions of the geography subject are mainly positive. Furthermore, empirical evidence shows that topical and value-based geography teaching and interdisciplinary geography teaching are the most prominent typologies in student statements. The following fact suggests that the tradition that has a great influence on students 'perceptions at present is based on a progressivist philosophy of education, which is reflected in students' perceptions of the subject, its content and teaching.