Digitalization and technological development have created an opportunity to modernize traditional office-based workplaces. The Covid-19 pandemic became a breaking point when forcing companies to work remotely, which led to them being organizationally unprepared. Although several aspects of organizations were affected by this shift, this study focuses on leadership where the aspects of communication, self-leadership, coaching and control are examined. The first aim of this study is to address how leadership within organizations has been affected by this forced transition. The second aim is to provide guidelines on how to lead effectively when working remotely and reduce the negative effects. A qualitative exploratory study with a multi-method research design is done to fulfill the aim and answer the research questions. The study uses a Nordic insurance company as a case company. The qualitative research consists of semi-structured interviews with leaders and followers from the case company as well as leaders from benchmarked companies. The results are supported with quantitative research consisting of a survey towards the case company. The findings show that all examined aspects are affected, where the difficulties in digital communication become the foundation to the majority of negative effects and necessary changes. Leaders within the case company adapt to these changes differently depending on their leadership style, type of lead team and awareness of the effects. It is concluded that leaders have to devote more time to their followers when leading remotely to fulfill the needs of their followers. / Digitalisering och teknisk utveckling har möjliggjort för modernisering av det traditionella arbetsklimatet. Covid-19 pandemin blev en brytpunkt för skiftet till hemarbete genom att tvinga företag att arbeta hemifrån, vilket ledde till att företagen var organisatoriskt oförberedda. Även om flera aspekter av företag påverkades av detta skifte så fokuserar denna studie på att undersöka hur ledarskap påverkades av skiftet till hemarbete, där kommunikation, självledarskap, coaching och kontroll är fokuserade på. Syftet med denna studie är således första att adressera hur ledarskap har påverkats av skiftet från kontorsarbete till hemarbete. Vidare är syftet att förse företag med riktlinjer kring hur man ska leda medarbetare på ett effektivt sätt vid hemarbete. För att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågorna så är denna kvalitativa och explorativa studie genomförd. Studien använder sig av ett nordiskt försäkringsbolag som fallföretag. Den kvalitativa studien innefattar semi-strukturerade intervjuer med ledare och medarbetare från fallföretaget samt intervjuer med ledare från andra företag. Resultaten är uppbackade med en kvantitativ delstudie i form av en enkät riktad mot ledare och medarbetare från fallföretaget.Resultaten visar att alla undersökta aspekterna av ledarskap påverkas av hemarbete där svårigheten med kommunikationen ligger till grund för majoriteten av negativa effekter. Resultaten visar också att ledare hanterar dessa effekter olika beroende på deras ledarskapsstil, vilken typ av grupp de leder och till vilken grad de är medvetna om effekterna. Det är sammanfattat ledare måste ägna mer tid till deras följare när dem arbetar hemma för att uppfylla behoven som uppkommer.

Artistyrket tycks ha genomgått en förändring på grund av digitaliseringen. Förändrade förutsättningar tycks ha gett artistyrket en mer entreprenörspräglad sida där ansvaret över sin karriär har ökat hos artister. Studien har en utgångspunkt i fenomenet självledarskap samt vilken roll självledarskapet spelar för artister, och vi besvarar frågan: På vilka sätt kan självledarskap vara en fördel i artisters karriärer? Syftet med studien är således att undersöka vilken positivt bidragande roll självledarskap har i artisters karriärer. Studien har en kvalitativ deduktiv ansats med utgångspunkt i teorier kring självledarskap och motivation. Data är insamlad med hjälp av strukturerade intervjuer med etablerade artister med frågor baserade på teorierna. Genom dessa intervjuer kunde vi se att en rad egenskaper hos artisterna som tyder på att olika typer av självledarskap är till fördel i en artists karriär. Slutsatsen landar i en modell över vad vi såg vara de viktigaste rollerna som självledarskap har till fördel för artister. / The artist profession seems to have undergone a change due to the digitization. Changed conditions seem to have given the artist profession a more entrepreneurial side where the responsibility for their career has increased. The study has a starting point in the phenomenon of self-leadership and what role self-leadership plays for artists, and we answer the question: In which ways can self-leadership be an advantage in an artist’s career? The purpose with this study is therefore to examine what positive contributing roles self-leadership has on artist’s careers. The study has a qualitative deductive approach based on theories of self- leadership and motivation. Data is collected using structured interviews with established artists with questions based on the theories. Through these interviews we found some characteristics among the artists that suggests that some specific kinds of self-leadership are an advantage for an artist’s career. The conclusion in the study lands in a model of what we saw were the most important roles that self-leadership has for artists.

This thesis deals extensively with ‘the Art of Leading Oneself’. In the course of this paper, an understanding of the term ‘leading oneself’ is given. Furthermore a reflection upon the reasons why it is necessary in nowadays society and business world to lead oneself is provided. The core of the thesis constitutes a thorough discussion of possible elements of the art of leading oneself. In conclusion it is to be said, that on the basis of the knowledge of an individual’s frames of references, a framework of personal values and vision should be created. In a second dimension it is necessary to deeply reflect upon the inner Self and to gain insight about the authentic Self. Through the acknowledgement that an individual can learn from failures, the principles of the crucibles are described. In a third dimension, the bridge to ‘the Art of Leading Others’ is build and a rough overview of the necessities of sensegiving in the communication process is given. Concluded, it can be said, that it is of utmost importance to know and incorporate the authentic Self in every activity. / Diese Masterthesis behandelt und beschreibt im ausführlichen Maße ‚die Kunst sich selbst zu führen’. Innerhalb dieser Arbeit erarbeite ich ein Verständnis über das Konzept des ‚sich selbst Führens’. Des Weiteren wird über die Notwendigkeit der Selbstführung in der schnelllebigen Berufs- und Sozialwelt reflektiert. Der Kern der Arbeit konstituiert eine ausführliche Diskussion über mögliche Elemente des ‚sich selbst Führens’. Zusammenfassend kann gesagt werden, dass auf Basis des Wissens über die individuellen Bezugssysteme ein persönliches Wertesystem und eine darauf aufbauende Vision erstellt werden soll. In einer zweiten Ebene ist es notwendig eine tiefe Reflektion über das Innere Selbst durchzuführen um Erkenntnis der tieferen Einsicht des authentischen Selbst zu erlangen. Durch die Anerkennung und Wertschätzung seiner persönlichen Misserfolge sollte das Verständnis geschaffen werden, aus Fehlern zu lernen. In einer dritten Dimension wird die Brücke zur ‚Kunst andere zu Führen’ erschaffen und ein grober Überblick über die Notwendigkeiten einer sinnstiftenden Kommunikation wird gegeben. Resümierend kann gesagt werden, dass es von äußerster Bedeutung ist, sich selbst zu kennen und sein authentisches Selbst in jeder alltäglichen Aktivitäten zu integrieren.

Samhällsutvecklingen skapar nya förutsättningar och ger nya möjligheter för organisationer samtidigt som den bidrar till ständigt tuffare konkurrens. För att offentliga organisationer ska kunna överleva på marknaden måste de anpassa sig till utvecklingen och nya krav. Detta förändrar förutsättningarna för organisationen och det offentliga ledarskapet. Med utgångspunkten i de konsekvenser som en radikal förändring medför har vi valt att titta på Arbetsförmedlingen som befinner sig i en historisk omfattande organisationsförändring. Organisationen tillämpar transformativt ledarskap och självledarskap som ledningsfilosofi. Syfte med studien är att bidra med kunskap om hur chefer värderar organisatoriskt stöd vid radikala förändringar samt kunskap om vilka personliga strategier och ledarskapsstrategier chefer använder sig av för att säkerställa kvalitetsnivå under förändringen. Studien rymmer inom ramen för en fallstudie och datainsamlingen görs genom kvalitativa intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Studiens resultat visar att cheferna uttrycker motstånd och ifrågasätter förändringen, samtidigt som de fortsätter arbeta inom ramen för deras uppdrag. Cheferna anser att självledarskap är ett mycket bra verktyg och alla använder olika strategier inom ramen för självledarskap för att hantera förändringen. Vidare visar studien att cheferna använder sig av strategierna såsom kommunikation, skapa förutsättningar för delaktighet och coachande förhållningssätt för att skapa förutsättningar för kvalitet under förändringen. / The development of society creates new conditions and provides new opportunities for organizations, while at the same time contributing to ever-tougher competition. In order for public organizations to survive in the market, they must adapt to the development of society and the new requirements. This changes the conditions for the organization and the public leadership. Based on the consequences of a radical change, we have chosen to look at the Swedish Public Employment Service, which is in a historically comprehensive organizational change. The organization applies transformative leadership and self-leadership as a management philosophy. The purpose of the study is to contribute with knowledge about how managers value organizational support during radical changes and knowledge of personal strategies and leadership strategies managers utilize to ensure the level of quality during the change. The study takes place within the frame of a case study and the data collection is done through qualitative interviews based on a semi-structured interview guide. The result of the study shows that the managers express resistance to change and are questioning the purpose of the change but are still continuing to work within the frame of their assignment. The managers believe that self-leadership is a very good tool, and everyone uses different strategies within the framework of self-leadership to manage the change. Furthermore, the study shows that the managers use strategies such as communication, create conditions for participation and use a coaching approach to create conditions for quality during change. / <p>2019-06-27</p>

Dagens arbetsliv håller på att förändras och coronapandemin påskyndade processen med distansarbete och digitaliseringen i arbetslivet. För att kunna prestera på distans underlättar det med ett bra självledarskap, men vi vill även undersöka sambandet mellan självledarskap och upplevelsen av distansarbetet.  Syfte och Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka relationen mellan anställdas självledarskap och upplevelsen av arbetsmiljön under distansarbetet, för att belysa hur organisationer kan åtgärda och förbättra situationen för medarbetarna under vidare distansarbete. - Hur ser sambandet ut mellan anställdas självledarskap och upplevda arbetsmiljön under distansarbete? - Hur upplever de anställda sin psykosociala och fysiska arbetsmiljö under distansarbetet? - Hur kan organisationer förbättra självledarskapet och arbetsmiljön för sina anställda på distans? Material och metoder Studien baseras på en kvantitativ metod, där en webbaserad enkätstudie ligger till grund för analysen. Huvudresultat Generellt utövades ett högt självledarskap, oavsett bakgrund. Studien visar att de med ett högre självledarskap hanterade balans mellan arbete och fritid bättre. De har även lättare att strukturera och prioritera sina arbetsuppgifter under distansarbetet samt uppskattar de att vara mer tillgängliga för familjemedlemmar. Organisationer bör vid fortsatt distansarbete ta hänsyn till individuella aspekter hos de anställda, då valfriheten i att välja sin arbetskontext främjar både måendet och självledarskapet. Vidare bör organisationer uppmärksamma den brist på delaktighet och sociala kontakt med kollegor som de anställda upplever sämre. / Today's working life is changing and the corona pandemic accelerated processes of teleworking and digitalisation in working life. To be able to perform at a distance, it facilitates good self-leadership, but we also want to investigate the connection between self-leadership and the experience of distance work. Purpose and research questions The purpose of the study is to investigate the relationship between employees' self-leadership and the experience of the work environment during telework, to shed light on how organizations can remedy and improve the situation for employees during further telework. - What is the connection between employees' self-leadership and perceived work environment during telework? - How do the employees experience their psychosocial and physical work environment during the telework? - How can organizations improve self-leadership and the work environment for their employees remotely? Materials and methods The study is based on a quantitative method, where a web-based questionnaire study is the basis for analyzes. Results In general, a high level of self-leadership was exercised, regardless of background. The study shows that those with higher self-leadership handled the balance between work and leisure better. They also find it easier to structure and prioritize their work tasks during the distance work and they appreciate being more accessible to family members. When continuing telework, organizations should take into account the individual aspects of the employees, as the freedom of choice in choosing their work context promotes both the mind and self-leadership. Furthermore, organizations should pay attention to the lack of participation and social contact with colleagues that employees experience less.

Denna kandidatuppsats i sociologi behandlar covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsen samt hur företagen anpassat sig till distansarbete. I den här kvalitativa studien var syftet att få en djupare förståelse för hur distansarbetet upplevts av medarbetarna på företaget. Studien syftar även till att få en bild av vilka utmaningar respektive möjligheter medarbetarna upplevde har funnits med distansarbetet och vad deras inställning är till distansarbete i framtiden. På så sätt syftar studien att bidra med kunskaper som kan vara relevanta för såväl det berörda företaget som för fler företag och ledare som framöver planerar att organisera arbetet mer på distans. Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i Manuel Castells teori om Nätverkssamhället, Robert Karasek och Töres Theorells Krav-kontroll-stödmodell samt Peter Balus tolkning av Rational choice theory. Dessa tre teorier kompletterar varandra i studien ur ett mikro-meso-makro-perspektiv. Det empiriska materialet bygger på fyra semistrukturerade intervjuer som gjorts med medarbetare på ett internationellt läkemedelsföretag. Studiens resultat indikerar att distansarbete skapar ökad flexibilitet och frihet vilket kan öka produktiviteten. Studiens resultat ger även indikationer på att distansarbetet i dagsläget inte tillfredsställer medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö tillräckligt. / This bachelor's thesis in sociology discusses the impact COVID-19 has had on the workplace and how companies have adapted to teleworking. The study is based on four semi-structured interviews conducted at a Swedish pharmaceutical company. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of how teleworking was perceived by employees at the company. The study aims to get an idea of what challenges and opportunities the employees experienced during their telework and what their perspective is on telework in the future. Thus, the study aims to contribute with knowledge that may be relevant for the company in this study, as well as other companies interested in organizing their work remotely in the future. The study's theoretical framework is based on Manuel Castells theory of Network Society, Robert Karasek and Töres Theorell's Demand-Control-Support model and Peter Balu's interpretation of Rational choice theory. These theories complement each other in the study from a micro-meso-macro perspective. The results indicate that teleworking creates increased flexibility and freedom, which can increase productivity. The results of the study also indicate that teleworking currently doesn’t satisfy employees' organizational and social work environment sufficiently.

A majority of current leadership programs are failing to deliver a comprehensive approach to leadership development by not providing middle and frontline managers the skills to enhance their potential to develop others. In failing to generate a comprehensive system, animosity towards all types of leadership has been festering for over 40 years as first identified by Greenleaf in 1977. The purpose of the study was to establish a link between the theoretical paradigms of servant leadership and self-leadership using the lens of emotional intelligence to generate an integral leadership development framework. The conceptual framework used Goleman et al.'s version of emotional intelligence, Spears's model of servant leadership, and Manz's concepts of self-leadership. The research question examined the interrelationship between the three theoretical paradigms and used the analysis to create a theoretical framework. A paradigm and systematic word search phrase yielded an initial sample of 1356 research articles. Using text scrutinization to achieve saturation, I used 342 articles to evaluate the gap between the three theoretical paradigms. The analysis of the secondary data used Edwards's approach to metatheory-building. The results yielded the beginnings of a new theory of self-perpetuating leadership style called sustainable leadership. Also noted based on the literature a serious absence of ethics, morality, or spirituality in leadership development. This study is important because it uses a holistic framework based on development techniques found in three theoretical leadership paradigms to help aspiring leaders to develop others. The positive social change that may result is an improvement in leadership skills, over time, through a comprehensive approach to leadership development for aspiring leaders.

In the wake of the Covid-19 pandemic, organizations across the world have been forced to move operations into the homes of its employees. This shift has dramatically changed the individual workplace contexts that employees are subject to, raising questions about which effects this will have on employee motivation. As levels of motivation relates to both productivity and well-being of individuals, it is critical that organizations know how motivation can be facilitated in a remote working (or “teleworking”) context so as to safekeep the productivity and well-being of their employees. Through semi-structured interviews, this study gathers the opinions and experiences of employees from five different companies in knowledge intensive sectors. Analysing this material we constructed seven recurring themes that were related to motivation. Viewing these themes through a theoretical framework based on previous studies of remote working, the Job Demands-Resources Model, and Self-Determination Theory we conclude that teleworking affects motivation in the areas of lacking social interaction, the level of informational transparency in the organization, challenges to work-life balance, a responsibility shift between managers and employees, troubles reaching out for support, digital meetings, and perceptions of learning. We conclude the study by providing managers and employees with lists of practical guidelines that can help them facilitate motivation in the teleworking context. / I kölvattnet av Covid-19-pandemin har organisationer över hela världen tvingats flytta verksamheten till de anställdas hem. Denna förändring har dramatiskt förändrat individernas egna arbetsplatskontexter. Detta väcker frågor om vilka effekter detta kommer att få på anställdas motivation. Eftersom motivation är relaterat till produktivitet såväl som välbefinnande hos individer är det avgörande att organisationer vet hur motivation kan underlättas i ett fjärranslutet (eller"distansarbetande") sammanhang för att skydda sina anställdas produktivitet och välbefinnande. Genom semistrukturerade intervjuer samlar denna studie in åsikter och erfarenheter från anställda från fem olika företag inom kunskapsintensiva sektorer. Genom att analysera detta material konstruerade vi sju återkommande teman som var relaterade till motivation. När vi tittar på dessa teman genom en teoretisk ram baserad på tidigare studier av distansarbete, Job Demands-Resources-modellen och Self-Determination-teorin drar vi slutsatsen att distansarbete påverkar motivation inom områdena medbristande social interaktion, nivån av transparens inom organisationen, utmaningar i balansen mellan arbete och privatliv, en ansvarsförskjutning mellan chefer och anställda, svårigheter att be om hjälp för att lösa problem, digitala möten och upplevelsen av lärande. Vi avslutar studien med att ge chefer och anställda en lista med praktiska riktlinjer som kan hjälpa dem att facilitera motivation i distansarbete.

No description available.

Previous research has shown that sensemaking structures within organizations are not only present, but vital in project settings. Informal individually produced sensemaking structures, such as task lists, are a mean to formulate ones' own project work into individual actions. These have shown to be essential, but some drawbacks have also been shown to exist. However, the lens has previously been mainly on the individual level, and organizational implications have got little attention in research. This study aims to explore projects' implications when such individual structures are dominant in the process. To do so, the reasons for production of said structures are analysed as well as the source of them. As a mean to identify such implications, a qualitative single-case study was performed at a Swedish consultancy company, where in total 16 interviews were held with employees at various positions and hierarchical levels. As expected, sensemaking structures were widely used in several formats, produced both for individual and collective purposes. The study further reveals that depending on the source of inspiration for the task lists, there is a risk that multiple views of the projects' goal are formed, which in turn affects the projects' progress. Also, the responsibility of the project leaders was shown to be of importance as a mean to minimize individual prioritization and instead build a uniform perception of projects' priorities, thus through communication and transparency. As the study finds a clear connection between individuals' sensemaking structures and organizational implications, further and more broad research on sensemaking structures through an organizational lens is suggested. / Tidigare forskning visar på att meningsskapande strukturer [eng: sensemaking structures] i organisationer existerar och håller en avgörande del i projektsammanhang. Informella individuella strukturer, så som uppgiftslistor, används och produceras för att bryta ner projektarbetet till mindre uppgifter. Dessa strukturer har visat sig vara av stor betydelse, men nackdelar har även visat sig förekomma. Tidigare forskning har huvudsakligen fokuserats kring individen, men mindre uppmärksamhet har lagts på organisatoriska aspekter. Denna studie syftar till att utforska de konsekvenser projekt kan erhålla då individuella strukturer är dominanta i projektarbetet. I ett försök att finna dessa konsekvenser så har både skälen till produktionen av dessa strukturer samt dess källa analyserats. För att identifiera dessa konsekvenser har en kvalitativ fallstudie utförts på ett svenskt konsultföretag, där resultatet samlades in genom att intervjua 16 anställda verksamma på olika positioner och hierarkiska nivåer. Användandet av meningsskapande strukturer var som väntat stort, då syftet till dess användning både var individuellt och kollektivt. Studien visar att källan till de individuella listorna skiljer sig åt,vilket bidrar till risken att det formas flertalet synsätt på projektets mål, vilket i sin tur påverkar projektets utveckling. Projektledarens ansvar att kommunicera och vara transparent har visat sig vara av betydelse i syfte att minimera individuella prioriteringar och därav bör det byggas en mer enhetlig syn på projektets prioriteringar. Då författarna av studien finner tydliga kopplingar mellan individuella meningsskapande strukturer och organisatoriska implikationer föreslås vidare forskning på meningsskapande processer genom en organisatorisk lins.