Människors ständiga språkliga aktivitet leder i många fall till att de ord vi använder sakta men säkert får nya betydelser – en process vi kallar semantisk förändring. Genom att applicera vetenskapliga teorier om semantisk förändring tillsammans med konsultering i historiska ordböcker är det möjligt att få större insikt i ords historia och de förändringar som kan ha påverkat dem. Syftet med denna uppsats har varit att genomföra just en sådan undersökning. Materialet har bestått av substantiv- och adjektivformer av svenska ord för 8 olika känslor, vilka vidare har delats in i positiva och negativa känslor. Analysen utgår från Gustav Sterns teori om semantisk förändring och hämtar belägg från olika ordböcker, med ett källmaterial som sträcker sig från början av den fornsvenska perioden fram till idag. Resultaten visar att i stort sett alla orden har genomgått betydelseförändringar och att de flesta ord har genomgått flera förändringar. Inga märkbara skillnader verkar finnas mellan de positiva och de negativa känslorna eller substantiven och adjektiven, varken med avseende på frekvens eller typer av förändring. Det framgår också tydligt av resultaten att det är mycket svårt att med säkerhet fastställa exakt vilka betydelseförändringar som har ägt rum för orden utan detaljerad inläsning av källtexter.

<p>Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat på relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet står för. Dessa teorier har sällan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fåtal ord. För användning inom översättning eller maskinöversättning kan ett ords betydelse istället definieras utifrån dess relation till andra språk. Översättning av text lämnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översättning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta enspråkiga semantiska relationer utifrån tvåspråkiga översättningsdata är semantisk spegling. Genom att utnyttja att ord är tvetydiga på olika sätt i källspråk och målspråk kan semantiska relationer mellan ord i källspråket hittas utifrån relationen till målspråket. I denna uppsats har semantisk spegling implementerats och applicerats på tvåspråkiga (svenska ochengelska) ordboksdata. Eftersom de enspråkiga relationerna i semantisk spegling tas fram utifrån ett annat språk har detta utnyttjats i arbetet för att även ta fram tvåspråkiga semantiska relationer. Resultatet har jämförts med befintliga synonymlexikon, utvärderats kvalitativt samt jämförts med ursprungsdata. Resultaten är av varierande kvalitet men visar ändå på potential hos metoden och möjlighet att använda resultatet som lexikal resurs inom till exempel lexikografi</p>

Den Entreprenöriella Filosofin är en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieämnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av ämnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hämtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att användas i själva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sätta in undersökningen i en historisk kontext ges även en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen på kunskap i skolan har skiftat genom åren. Den efterföljande komparativa läsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, där en rad nyintroducerade begrepp såsom entreprenör och entreprenöriellt lärande dessutom tolkas utifrån sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmågor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieämnet filosofi. Textanalysen visar även att det har skett en förskjutning vad gäller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhållningssätt och att detta bygger på ideologisk tendens snarare än vetenskaplig övertygelse. / Den Entreprenöriella Filosofin (The Entrepreneurial Philosophy) is a study of ideology, epistemology, meaning and tendency in the new knowledge criteria in upper secondary school subject philosophy in light of Gymnasieskola 2011 (GY11). The thesis begins with a brief presentation of the subject and then describes different linguistic and semantic interpretation models retrieved by philosophers such as Saussure, Russell and Wittgenstein, which will be used in the analysis of the knowledge criteria. In order to put the study in a historical context a presentation of the different epistemological beliefs and how the view of knowledge in the Swedish school system has shifted over the years is given. The subsequent comparative reading of the new knowledge-based criteria against the old criteria’s, with a range of newly introduced concepts such as entrepreneurship and entrepreneurial learning is also interpreted from its new context, shows that there has been a shift in the skills or knowledge that will now be assessed in philosophy. Text analysis also shows that there has been a shift in terms of knowledge towards a more instrumental approach and that this is based on ideological tendency rather than scientific beliefs.

<p>Denna uppsats handlar om hur de semantiska värdena kan överföras från ett koncept till en 3Dmodell. Detta innebär att vi tar de fysikaliska attribut av en karaktär i ett koncept bygger dessa i en 3-dimensionnell miljö. Med hjälp av genreteori kring semantik och syntax, gör vi oss medvetna om vad dessa begrepp kan innebära i den process som ingår i modellering av karaktärer. Vi bryter upp karaktärskonceptet i mindre beståndsdelar så som mjuka/hårda ytor och gör en granskning av karaktärernas semantiska drag. Därefter beskrivs den arbetsmetod som användes för att skapa 3D karaktären, där vi berör några av de viktiga punkterna i arbetsprocessen. Min frågeställning som var, <em>Hur kan vi överföra de semantiska värdena av en karaktär till en tredimensionell modell som är anpassad för dator/TV-spel? </em>Besvaras med de metoder som användes i skapandet av karaktären. Slutligen presenteras 3Dmodellen med en videosekvens</p>

The dissertation topic has been selected from the field of cognitive linguistics. Research from temporal semantics, cognitive science and lexical semantics is also considered. A subset of lexical material will be analyzed in its relationship to cognitive processing and conceptualization. The special focus is on aktionsarten from a contrastive vantage point (German-English). Traditionally, the analysis of temporal phenomena in language refers to tense, temporal adverbials, temporal prepositions and conjunctions and the field of aspect and aktionsart. All mentioned categories will be sketched according to their cognitive relevance. In a contrastive discussion, differences in conceptualization between different languages can be established and systematized. The dissertation hypothesizes that aspects and their lexicalized counterparts aktionsarten can be ascribed a higher cognitive relevance than other temporal categories. / Die Thematik der Dissertation ist dem Bereich der kognitiven Linguistik entnommen und berücksichtigt Forschungen auf den Gebieten Temporalsemantik, Kognitionswissenschaft und lexikalischer Semantik. Die Menge der temporalen Kategorien einer Sprache wird definiert und ein begrenzter Ausschnitt aus dem sprachlichen Material wird im Verhältnis zu seiner kognitiven Verarbeitung und Konzeptualisierung analysiert. Die Analyse von temporalen Phänomenen in der Sprache bezieht sich gewöhnlich auf folgende Gebiete: Tempora, Temporaladverbien, temporale Präpositionen und Konjunktionen sowie Aspekt und Aktionsarten. Die Dissertation behandelt diese Gebiete (mit Ausnahme von Aspekt und Aktionsarten) überblickshaft und diskutiert ihre kognitive Relevanz. Die Aktionsarten des Verbs werden zur Analyse ausgewählt und aus einer kontrastiven Perspektive (Deutsch-Englisch) diskutiert. Die kontrastive Sichtweise ermöglicht es, in Verbindung mit interdisziplinär gewonnenen Erkenntnissen aus anderen Wissenschaftsbereichen, Unterschiede in der Konzeptualisierung in verschiedenen Sprachen zu bestimmen und zu systematisieren. Der Fokus der Dissertation liegt folglich auf einer Analyse der Aktionsarten des Verbs aus einer kognitiven Perspektive. Gleichfalls erfolgt eine Begriffsbestimmung und Abgrenzung zum Aspekt. Das temporale Ausdrucksinventar einer Sprache charakterisiert die Beziehungen von Situationen (Ereignisse, Zustände, Prozesse) zu Zeit, sowie ihre zeitliche Beziehung zu anderen Situationen. Dabei lokalisieren die Tempora die Ereignisse und Zustände, die Aktionsarten regeln die interne temporale Struktur von Situationen. Die Aspekte hingegen sind Ausdruck einer Perspektive, wie das Geschehen präsentiert wird. Die Dissertation argumentiert dafür, dass den Aspekten und ihren lexikalisierten Erscheinungsformen, den Aktionsarten, die größte kognitive Relevanz zugeschrieben werden muss.

The original and still a major purpose of ontologies in computer and information sciences is to serve for the semantic integration of represented content, facilitating information system interoperability. Content can be data, information, and knowledge, and it can be distributed within or across these categories. A myriad of languages is available for representation. Ontologies themselves are artifacts which are expressed in various languages. Different such languages are utilized today, including, as well-known representatives, predicate logic, subsuming first-order (predicate) logic (FOL), in particular, and higher-order (predicate) logic (HOL); the Web Ontology Language (OWL) on the basis of description logics (DL); and the Unified Modeling Language (UML). We focus primarily on languages with formally defined syntax and semantics. This overall picture immediately suggests questions of the following kinds: What is the relationship between an ontology and the language in which it is formalized? Especially, what is the impact of the formal semantics of the language on the formalized ontology? How well understood is the role of ontologies in semantic integration? Can the same ontology be represented in multiple languages and/or in distinct ways within one language? Is there an adequate understanding of whether two expressions are intensionally/conceptually equivalent and whether two ontologies furnish the same ontological commitments? One may assume that these questions are resolved. Indeed, the development and adoption of ontologies is widespread today. Ontologies are authored in a broad range of different languages, including offering equally named ontologies in distinct languages. Much research is devoted to techniques and technologies that orbit ontologies, for example, ontology matching, modularization, learning, and evolution, to name a few. Ontologies have found numerous beneficial applications, and hundreds of ontologies have been created, considering solely the context of biomedical research. For us, these observations increase the relevance of the stated questions and close relatives thereof, and raise the desire for solid theoretical underpinnings. In the literature of computer and information sciences, we have found only few approaches that tackle the foundations of ontologies and their representation to allow for answering such questions or that actually answer them. We elaborate an analysis of the subject as the first item of central contributions within this thesis. It mainly results in the identification of a vicious circularity in (i) the intended use of ontologies to mediate between formal representations and (ii) solely exploiting formal semantic notions in representing ontologies and defining ontology-based equivalence as a form of intensional/conceptual equivalence. On this basis and in order to overcome its identified limitations, we contribute a general model-theoretic semantic account, named \\\"ontological semantics\\\". This kind of semantics takes the approach of assigning arbitrary entities as referents of atomic symbols and to link syntactic constructions with corresponding ontological claims and commitments. In particular, ontological semantics targets the avoidance of encoding effects in its definition. Therefore we argue that this semantic account is well suited for interpreting formalized ontologies and for defining languages for the representation of ontologies. It is further proposed as a fundament for envisioned novel definitions of the intensional equivalence of expressions, in potential deviation from only being formally equivalent under set-theoretic semantics. The thesis is defended that a particular usage of a formalism and its respective vocabulary should be accompanied by establishing an ontological semantics that is tailored to that use of the formalism, in parallel to the formal semantics of the language, in order to capture the ontological content of the formal representation for adequate reuse in other formalisms. Accordingly, we advocate ontological semantics as a useful framework for justifying translations on an intensional basis. Despite all deviations of ontological semantics from its set-theoretic blueprint, close relationships between the two can be shown, which allow for using established FOL and DL reasoners while assuming ontological semantics.

Analogiskt tänkande är en central kognitiv förmåga som vi använder i vardagslivet, såväl som i mer formella sammanhang, såsom i forskning och undervisning. Föreliggande avhandling behandlar hur analogier och analogiskt tänkande, uppmärksamhet på semantik och förståelse för vetenskaplig modellering kan användas för att hantera utmaningar i naturvetenskapsundervisningen, särskilt inom området termodynamik. Dessutom presenteras ett teoretiskt ramverk över hur analogiskt tänkande förhåller sig till semantik och vetenskaplig modellering, tre ämnesområden som alla utgår ifrån att finna motsvarigheter mellan två olika domäner. Mot denna bakgrund fokuserar avhandlingen på följande forskningsfrågor: I vilken utsträckning används analogier för att koppla olika representationer av ett fenomen till varandra och till det representerade fenomenet? Hur relaterar självgenerade analogier till vetenskaplig modellering? Avhandlingen består av fyra publicerade tidskriftsartiklar och en kappa. Den första artikeln är en semantisk utredning av ordet ’entropi’, den andra artikeln är en empirisk undersökning av synen på vetenskaplig modellering i olika kunskapstraditioner, och de tredje och fjärde artiklarna är empiriska undersökningar av fysiklärarstudenters respektive förstaklassares självgenererade analogier för termiska fenomen. Från ett metodperspektiv utfördes de empiriska studierna i en huvudsakligen kvalitativ tradition, där centrala resonemang exemplifieras genom analys av dialogutdrag. I de två studierna av självgenererade analogier fick deltagarna olika former av stöttning i form av social interaktion med varandra, gemensam erfarenhet av naturfenomen och diskussion kring deras representationer av fenomenen. I kappan utvecklas det teoretiska ramverket och mot den bakgrunden görs en omanalys av artiklarnas resultat. En central ståndpunkt i avhandlingen är att varje fenomen kan representeras på många olika sätt, som alla kan vara lämpliga och användbara i olika sammanhang med tyngdpunkt på olika aspekter av fenomenet. Rörande analogiskt tänkande anförs att elever och studenter kan skapa flera egna analogier för att få en rikare, kompletterande bild av ett fenomen, snarare än att undervisas utifrån en enda förment bästa analogi. Med utgångspunkt från vetenskaplig modellering kan olika representationer eller modeller lyfta fram olika aspekter av ett fenomen, med olika grad av idealisering och inom olika kunskapstraditioner. Slutligen, från ett semantiskt perspektiv kan ett ord svara mot flera, distinkta, men relaterade betydelser – fenomenet polysemi. Dessa tre perspektiv kan erbjuda konstruktivistiska ansatser till begreppsförståelse inom naturvetenskapsundervisningen, genom att elever och studenter uppmuntras att i dialog knyta till sin vardagsföreställning av de begrepp och fenomen de möts av, snarare än att byta ut den mot ett enda, förmodat korrekt vetenskapligt begrepp. Dessutom hävdas att den naturvetenskapsdidaktiska forskningen kan komma långt med ett strukturellt fokus på analogiskt tänkande och vetenskaplig modellering, där man försöker finna motsvarigheter mellan domäners beståndsdelar och deras relationer och helst isomorfism, en perfekt  överensstämmelse, men att beaktande av andra dimensioner, såsom en insikt i kognitionens förankring i kroppen och varseblivningen, de pragmatiska, kontextuella sammanhangen mot vilken bakgrund tänkande sker och språkets särskilda karaktär, krävs för en mer heltäckande bild. / Analogical reasoning is a central cognitive ability that is used in our everyday lives, as well as in formal settings, such as in research and teaching. This dissertation concerns how analogies and analogical reasoning, attention to semantics and insight into scientific modelling may be recruited in order to come to terms with challenges in science education, in particular within the field of thermodynamics. In addition, it provides a theoretical framework of how analogy relates to semantics and the practice of scientific modelling, three fields of study which all strive to map correspondences between two different domains. In particular, the dissertation addresses the following research questions: To what degree is analogy involved in connecting different representations of a phenomenon to each other and to the represented phenomenon? How do students’ selfgenerated analogies relate to the practice of scientific modelling? The dissertation comprises four published journal articles and a cover story. The first article is a semantic investigation of the word ‘entropy’, the second article is an empirical study of the view on scientific modelling in different traditions of knowledge, and the third and fourth articles are empirical studies of self-generated analogies for thermal phenomena among preservice physics teachers and first-graders, respectively. From a methodological point of view, the empirical studies were conducted in a primarily qualitative tradition, where central lines of reasoning are exemplified by analysis of dialogue excerpts. The two studies on self-generated analogies provided the participants with extensive scaffolding in the form of social interaction among peers, interaction with physical phenomena and discussion of their representations of the phenomena. The theoretical framework is developed in the cover story, which provides a background to the individual studies and reanalyses of the findings. A key claim of the dissertation is that any phenomenon can be represented in many different ways, all potentially adequate and useful in different contexts, emphasising different aspects of the phenomenon. Applied to the field of analogical reasoning, it is argued that students can generate several analogies themselves in order to get a richer, complementary view of a phenomenon, as opposed to be provided with a presumed best analogy. As for scientific models, many different representations or models may bring across different aspects of a phenomenon at varying degrees of idealisation and within different traditions of knowledge. Finally, in semantics, one word may correspond to several distinct, yet related, meanings: the phenomenon of polysemy. These three perspectives may provide constructivist approaches to conceptual development in science teaching, in which students are encouraged to connect to and enrich their everyday understanding of encountered concepts and phenomena in dialogue, rather than merely abandoning them for one single, supposedly correct, scientific concept. In addition, science education research can come quite far with structural approaches to analysing analogical reasoning and scientific modelling, establishing correspondences between entities in different domains, ultimately striving for isomorphism, perfect matches, but other dimensions, such as the perceptual, embodied nature of our cognition, the pragmatic, contextual circumstances in which any act of reasoning is performed, and the specificities of language, should also be taken into account for a fuller view.

Sammandrag Alla tiders historia? är en studie av vad läroplanen i historia 1a1 (Gymnasieskola 2011) de facto innebär för ämnet vad gäller innehåll och historiesyn. Uppsatsen inleds med en kort presentation av ämnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hämtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att användas i själva analysen av läroplanerna och Skolverkets kommentarer till dessa. I syfte att visa på hur historiesyn hör ihop med kunskapssyn ges även en presentation av olika epistemologiska skolor.  Själva textanalysen visar att det råder en stor begreppsförvirring i läroplanen då många begrepp inte definieras, eller ges olika innehåll vid olika tillfällen.  Analysen visar även att läroplanen förordar en dialektisk historiesyn med inslag av historicism utan att visa på alternativa perspektiv på historien. / Abstract The history of all time? is a study of what the curriculum in history 1a1 (Gymnasieskola 2011) de facto means for the subject in terms of content and historical views. The essay begins with a brief presentation of the topic and then explains various linguistic and semantic interpretation models retrieved by philosophers like Saussure, Russell and Wittgenstein which will be used in the actual analysis of the curricula and the National Agency for Education comments on them. In order to show how historical views is associated with the concept of knowledge is also given a display of various epistemological schools. The actual text analysis shows that there is great confusion in the curriculum since many concepts are not defined, or given different content at different times. The analysis also shows that the curriculum advocates a dialectical view of history with elements of historicism but fails to show alternative perspectives on history. Keywords: history, curriculum, view of history, semantics, text analysis, historicism, chronology

When we read a text, we obtain information at different levels of representation from abstract symbols. A reader’s ultimate aim is the extraction of the meaning of the words and the text. The reserach of eye movements in reading covers a broad range of psychological systems, ranging from low-level perceptual and motor processes to high-level cognition. Reading of skilled readers proceeds highly automatic, but is a complex phenomenon of interacting subprocesses at the same time. The study of eye movements during reading offers the possibility to investigate cognition via behavioral measures during the excercise of an everyday task. The process of reading is not limited to the directly fixated (or foveal) word but also extends to surrounding (or parafoveal) words, particularly the word to the right of the gaze position. This process may be unconscious, but parafoveal information is necessary for efficient reading. There is an ongoing debate on whether processing of the upcoming word encompasses word meaning (or semantics) or only superficial features. To increase the knowledge about how the meaning of one word helps processing another word, seven experiments were conducted. In these studies, words were exachanged during reading. The degree of relatedness between the word to the right of the currently fixated one and the word subsequently fixated was experimentally manipulated. Furthermore, the time course of the parafoveal extraction of meaning was investigated with two different approaches, an experimental one and a statistical one. As a major finding, fixation times were consistently lower if a semantically related word was presented compared to the presence of an unrelated word. Introducing an experimental technique that allows controlling the duration for which words are available, the time course of processing and integrating meaning was evaluated. Results indicated both facilitation and inhibition due to relatedness between the meanings of words. In a more natural reading situation, the effectiveness of the processing of parafoveal words was sometimes time-dependent and substantially increased with shorter distances between the gaze position and the word. Findings are discussed with respect to theories of eye-movement control. In summary, the results are more compatible with models of distributed word processing. The discussions moreover extend to language differences and technical issues of reading research. / Wenn wir einen Text lesen, erfassen wir Informationen auf verschiedenen Repräsentationsebenen anhand abstrakter Symbole. Das oberste Ziel des Lesers ist das Erfassen der Bedeutung der Worte und des Textes. Die Erforschung der Blickbewegungen beim Lesen umfasst verschiedene Verarbeitungsebenen, die von Warhnehmung über motorische Prozesse bis hin zu Kognition auf übergeordneter Ebene reichen. Das Lesen geübter Leser verläuft zum großen Teil automatisch, ist aber gleichzeitig ein komplexes Phänomen interagierender Teilprozesse. Die Untersuchung von Blickbewegungen beim Lesen eröffnet die Möglichkeit, kognitive Prozesse bei der Ausübung einer alltäglichen Aufgabe anhand von Verhaltensmaßen zu untersuchen. Der Leseprozess ist nicht beschränkt auf das direkt fixierte (oder foveale) Wort, sondern umfasst auch umgebende (oder parafoveale) Wörter, insbesondere das Wort rechts der Blickposition. Obgleich dies nicht notwendigerweise bewusst geschieht, ist die parafoveale Information dennoch wichtig für effizientes Lesen. Es wird darüber diskutiert, ob die Verarbeitung des nächsten Wortes die Wortbedeutung (Semantik) oder nur oberflächliche Eigenschaften umfasst. Um ein besseres Verständnis zu erhalten, ob die Bedeutung eines Wortes bei der Verarbeitung eines anderen Wortes hilft, wurden sieben Experimente durchgeführt. In diesen Studien wurde ein Wort im Satz während des Lesens ausgetauscht. Der inhaltliche Zusammenhang zwischen einer parafoveal präsentierten Vorschau und dem anschließend fixierten Zielwort wurde experimentell manipuliert. Außerdem wurde der zeitliche Verlauf der Bedeutungserfassung aus parafovealen Wörtern mit zwei Ansätzen untersucht, einem experimentellen und einem statistischen. Als primärer Befund zeigte sich, dass die Fixationszeiten durchweg kürzer waren, wenn ein semantisch verwandtes Wort als Vorschau präsentiert wurde, verglichen mit einem Wort ohne Verwandtschaft. Mit der in dieser Arbeit verwendeten experimentellen Vorgehensweise konnte zudem der zeitliche Verlauf des Verarbeitens und Integrierens von Bedeutung ermittelt wurde. Dabei ergaben sich kürzere Fixationszeiten auf dem Zielwort bei ähnlichen Wortbedeutungen und längere Fixationszeiten bei unterschiedlichen Wortbedeutungen. Die Ergebnisse zeigten sowohl leichtere als auch schwerere Verarbeitung in Folge der Ähnlichkeit von Wortbedeutungen. In einer natürlicheren Lesesituation war die Wirksamkeit der Verarbeitung nachfolgender Wörter teilweise abhängig von der Dauer der Vorschau, und sie war deutlich größer bei kürzerer räumlicher Distanz zwischen der Blickposition und der Vorschau. Die Befunde werden mit Blick auf Theorien der Blickbewegunskontrolle diskutiert. Die Ergebnisse sind stärker mit Modellen verteilter Wortverarbeitung vereinbar. Die Diskussion erstreckt sich außerdem auf Sprachunterschiede und technische Aspekte der Leseforschung.

Avhandlingen syftar till att undersöka hur man kan utveckla ett kognitivt baserat sensoriskt språk för olika produkter i detaljhandel och därefter använda det i marknadsföringen i butiksledet. Vidare undersökts om denna marknadsföring har någon effekt på konsumenternas val av produkt. Inom forskningsprocessen, tvärvetenskapligprocess, används metodik och teorier inom sensorik, lingvistik (semantik) och marknadsföring (konsumentbeteende). I en sensorisk studie jämfördes en tränad sensorisk panel och en grupp konsumenters förmåga att beskriva och analysera olika produkters sensoriska egenskaper. Resultatet visade på att de två gruppernas beskrivningar av de olika produkterna var relativt överensstämmande. Att beskriva smak verbalt anses som relativt svårt och komplext. Baserat på det sensoriska resultatet analyserades egenskapsorden ytterligare utifrån ett lingvistiskt perspektiv, semantik. Den semantiska analysen, empiriska resultat och teori, påvisade en möjlighet att utvinna värdefulla attribut från mer diffusa attribut, t.ex. ”nötig smak” – som kan härledas från sort, e.g. ”mandel” som i sin tur innefattar olika egenskaper i form a smak, doft, textur etc. För att ta reda på om de sensoriska beskrivningarna hade någon effekt på konsumenternas beteende och val i butik genomfördes två empiriska studier. Konsumenternas val av produkt i butik studerades utifrån olika variabler; sensoriska beskrivningar, sensoriska och semantiska beskrivningar, sortnamn, pris, och smak preferens. Resultatet visade att de sensoriska beskrivningarna påverkade konsumenternas val av produkt, t.ex. när bara sort namn kommunicerades var man benägen att välja en känd sort, men när man använde sig av sensoriska beskrivningar skiftade konsumenternas val och de var inte längre styrda av det mer välkända sortnamnet. Vidare visade det sig att konsumenterna vara mindre priskänslig när sensoriska beskrivningar visades. Konklusion: Användningen av ett sensoriskt språk i marknadsföringen av de undersökta livsmedlen påverkade konsumenternas val av produkt i butik samt att konsumenterna tenderade till att vara mindre priskänslig när sensoriska beskrivningar användes. / Denna avhandling är ett resultat av ett forskningsprojekt med arbetstiteln ”Det sensoriska språket-ett marknadsföringsverktyg” vars syfte var att utveckla ett sen­soriska språk för frukt och grönsaker för att se om detta språk i marknads­föringen kan påverka konsumenternas preferens, val, av olika livsmedel i detaljhandeln.Forskningsprojektet var ett samarbetsprojekt mellan Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, Grythytte Akademi och ICA Sverige AB med delfinansiering av Kunskaps & Kompetensstiftelsen. Forskargruppen bestod av:Professor emerita Inga-Britt Gustafsson, Örebro universitetDocent Åsa Öström, Örebro universitetProfessor Lena Mossberg, Handelshögskolan i GöteborgFil.Dr. Ulf Larsson, Örebro universitetLisbeth Kohls, ICA Sverige AB