Techn. University, Diss., 2004--Berlin.

Syftet med den här studien var att undersöka hur barnen tolkar symboler med fokus på symbolspråket Bliss. Fyra aktiviteter genomfördes med en barngrupp på en förskola. Metoden för insamlande av material var genom deltagande observation, ljudinspelning, fältanteckningar, att föra dialog och ställa frågor till barnen. Det insamlade materialet analyserades och delades in i temaområden vilka var: hur barnen tolkar symboler och vilka strategier använder barnen sig av när de tolkar symboler. Resultatet visar att barnen tolkar symboler bland annat genom tidigare erfarenheter och visuell transparens. Slutsatser som dragits är att barn uppfattar och tolkar symboler omkring sig och har lättare att läsa av symboler med hög visuell transparens.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som utförts för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design, vid Karlstads universitet. Projektet har handlat om att ta fram ett förslag på en entré till ett industriföretag. Företaget är Autofric AB i Hagfors, som tillverkar spiraler och skruvtransportörer. De har tidigare haft ett tak utanför dörren som de var tvungna att riva ner. Entrén ska spegla företaget och inge kvalitet, företaget ville också kunna tillverka den själva, i så stor utsträckning som möjligt. Under projektet har därför olika förslag på att använda spiraler i entrén tagits fram. Fokus har i detta projekt lagts på utformning av ett skal som kommer att utgöra gestalten. Företaget har själva tagit på sig att utforma bärande konstruktion. Entrén har undersökts med avseende på semantik, vissa lagar för byggnation och lite handplockad teori kring formgivning. Det är ett projekt som har följt produktutvecklingsprocessen och som utnyttjat styrkan av modeller som visuellt hjälpmedel. Med hjälp av en samling kartongskisser, som växte sig större och större under projektet, en hel del goda råd från en arkitekt och företagets egna synpunkter kunde ett förslag som uppfyller önskemålen och svarar på frågeställningen tas fram. Det resulterade i ett halvmåneformat tak som vilar på två pelare. Pelarnas tvärsnitt är hämtat från maskinerna som företaget tillverkar. En upplyst logga finns integrerad i takets framsida. Entrén kan tillverkas till största delen i material och med maskiner som finns tillgängliga hos företaget. / This report describes a Project for Degree of Bachelor of Science in Innovation and Design Engineering, performed at Karlstad´s university. The purpose of the project has been to come up with a proposal of an entrance for an industrial enterprise. The company is Autofric AB in Hagfors, which produces spirals and spiral conveyers. They used to have a canopy which had to be taken down. The entrance should show the spirit of the company and express quality, and the company also want to fabricate it with their own machines and materials as far as it is possible. Because of this, several examples of how to use the spirals in the entrance has been developed during this project. The focus in this project has been on the design of a shell which will become the gestalt. The company will take care of construction for strength. The entrance has been analyzed considering semantics, some laws for construction and some theory of design. The project has followed the product development process and it has taken advantage of the strength of models as a visual tool. A collection of cardboard sketches, that grew bigger and bigger during the project, many good advices from an architect and the company´s opinions led to a proposal that fulfills the requirements and requests and gives a solution to the problem. It resulted in a canopy, shaped as a half moon, resting on two pillars. The cross section of the pillars is inspired by some of the machines the company manufactures. An illuminated logotype is integrated in the frontage of the canopy. The entrance can be manufactured mainly by the machines and materials available at the company.

I projektet ville jag undersöka vilka personliga berättelser som finns hos musikerna vid KMH. Det vi pratar om när vi pratar om musiker är ofta utbildning, teknik och musikaliska förebilder. Men jag tror inte att det är vad musikerna själva vill kommunicera med sin musik. Under min kandidatutbildning på KMH upplevde jag att fokuset på hantverkskunnande överskuggade reflektion kring konstnärlig identitet. Jag ville i detta projekt resonera kring vad som skulle kunna hända om man reflekterade kring de båda lika mycket. Förutom att presentera en scen för de personliga berättelserna ville jag också undersöka andra tillvägagångssätt än de traditionella för både kompositionoch instudering av musik. Kompositionsprocessen har till stor del handlat om semantik som metod för komposition. / When talking about musicians we usually talk about education, technique and musical role models. But I don’t believe that that is what the musicians themselves want to communicate with their music. In this project I wanted to investigate the personal stories of the musicians at KMH. During my education at KMH I've experienced that the reflection about artistic identity was overshadowed by the focus on craftmanship. I wanted to discuss what might happen if one gave the two the same attention. Apart from presenting a scene for the personal stories I also wanted to investigate alternative ways for composing and studying music. An extensive part of the composition process has been about semantics as a method for composition.

Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat på relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet står för. Dessa teorier har sällan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fåtal ord. För användning inom översättning eller maskinöversättning kan ett ords betydelse istället definieras utifrån dess relation till andra språk. Översättning av text lämnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översättning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta enspråkiga semantiska relationer utifrån tvåspråkiga översättningsdata är semantisk spegling. Genom att utnyttja att ord är tvetydiga på olika sätt i källspråk och målspråk kan semantiska relationer mellan ord i källspråket hittas utifrån relationen till målspråket. I denna uppsats har semantisk spegling implementerats och applicerats på tvåspråkiga (svenska ochengelska) ordboksdata. Eftersom de enspråkiga relationerna i semantisk spegling tas fram utifrån ett annat språk har detta utnyttjats i arbetet för att även ta fram tvåspråkiga semantiska relationer. Resultatet har jämförts med befintliga synonymlexikon, utvärderats kvalitativt samt jämförts med ursprungsdata. Resultaten är av varierande kvalitet men visar ändå på potential hos metoden och möjlighet att använda resultatet som lexikal resurs inom till exempel lexikografi

Denna uppsats handlar om hur de semantiska värdena kan överföras från ett koncept till en 3Dmodell. Detta innebär att vi tar de fysikaliska attribut av en karaktär i ett koncept bygger dessa i en 3-dimensionnell miljö. Med hjälp av genreteori kring semantik och syntax, gör vi oss medvetna om vad dessa begrepp kan innebära i den process som ingår i modellering av karaktärer. Vi bryter upp karaktärskonceptet i mindre beståndsdelar så som mjuka/hårda ytor och gör en granskning av karaktärernas semantiska drag. Därefter beskrivs den arbetsmetod som användes för att skapa 3D karaktären, där vi berör några av de viktiga punkterna i arbetsprocessen. Min frågeställning som var, Hur kan vi överföra de semantiska värdena av en karaktär till en tredimensionell modell som är anpassad för dator/TV-spel? Besvaras med de metoder som användes i skapandet av karaktären. Slutligen presenteras 3Dmodellen med en videosekvens

No description available.

Denna uppsats handlar om de dubbla supinumformer som verbet växa har, alltså växt och vuxit. Syftet med denna undersökning var att ta reda på ifall de två formerna används olika, och i så fall varför. Min hypotes var nämligen att formen vuxit främst används om människor och att den associeras med att bli vuxen. Ett annat syfte var att undersöka ifall växt var den enda form som användes i fornsvenskan och när formen vuxit i sådana fall etablerades. För att genomföra undersökningen har korpusar från Språkbanken, Litteraturbanken och Projektet Källtext använts. I dessa har användningen av och frekvensskillnaderna mellan formerna växt och vuxit undersökts från fornsvenskan fram till dagens svenska. Resultaten visar att det i nutida svenska finns tendenser till att i vissa sammanhang hellre använda den ena av de båda formerna än den andra. Orsaken till dessa tendenser har jag dock inte lyckats fastställa. Hypotesen att man skulle använda formen vuxit om männ­iskor visade sig inte stämma och formen associeras troligen inte med att bli vuxen. Där­emot stämmer det att växt var den enda supinumformen av verbet växa i fornsvenskan och vuxit verkar inte ha börjat användas förrän på 1600-talet.

Syftet med denna uppsats är att lingvistiskt kartlägga, beskriva och analysera nybildningar av ord i några av Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker. Undersökningen behandlar främst ordklasstillhörighet, ordbildningssätt och några semantiska aspekter hos nybildningarna. Även det karakteristiska med de nya ordbildningarna i respektive bok analyseras samt förhållandet mellan nybildningarna och barns sätt att skapa nya ord. Frågeställningarna var följande: - Vilka nybildningar av ord förekommer i Astrid Lindgrens böcker? - Hur förhåller sig nybildningarna till traditionella sätt att nybilda ord i svenskan? - Hur kan nybildningarna semantiskt förklaras? - Vad är karakteristiskt för nybildningarna i de olika böckerna? För att få svar på frågorna inventerades med hjälp av närläsning ord ur fjorton av Astrid Lindgrens böcker. Orden analyserades sedan systematiskt med hjälp av en mängd olika ordlistor för att så fastställa om de har funnits i svenska språket vid den tid då böckerna skrevs eller ej. De ord som klassades som nybildningar kategoriserades sedan i ordklass och ordbildningssätt och analys av några olika semantiska aspekter gjordes. De semantiska aspekterna avsåg egenskaper hos förleder i sammansättningar, genomskinlighet, polysemi, bildlig betydelse och förekomst av komplikationskomposita. Slutligen gjordes en översikt över det karakteristiska i nybildningarna i varje bok. Resultatet visar att Astrid Lindgrens sätt att nybilda ord väl överensstämmer med de ordbild-ningssätt som är vanliga i svenskan samt att den mest frekventa formen av nyord är substantiviska sammansättningar. Förekomsten av ord med flertydig och bildlig innebörd är stor vilket också medför att många av orden är kontextberoende. Karakteristiken i de olika böckerna påvisar att Astrid Lindgren bildar ord genom att hitta på eller vränga ord liknande det sätt som är brukligt för barns sätt att bilda ord.

Die Arbeit adressiert insgesamt drei Forschungsschwerpunkte. Der erste Schwerpunkt setzt sich mit zu entwickelnden BPMN-Erweiterungen auseinander und stellt deren methodische Implikationen im Rahmen der bestehenden Sprachstandards dar. Dies umfasst zum einen ganz konkrete Spracherweiterungen wie z. B. BPMN4CP, eine BPMN-Erweiterung zur multi-perspektivischen Modellierung von klinischen Behandlungspfaden. Zum anderen betrifft dieser Teil auch modellierungsmethodische Konsequenzen, um parallel sowohl die zugrunde liegende Sprache (d. h. das BPMN-Metamodell) als auch die Methode zur Erweiterungsentwicklung zu verbessern und somit den festgestellten Unzulänglichkeiten zu begegnen. Der zweite Schwerpunkt adressiert die Untersuchung von sprachunabhängigen Fragen der Erweiterbarkeit, welche sich entweder während der Bearbeitung des ersten Teils ergeben haben oder aus dessen Ergebnissen induktiv geschlossen wurden. Der Forschungsschwerpunkt fokussiert dabei insbesondere eine Konsolidierung bestehender Terminologien, die Beschreibung generisch anwendbarer Erweiterungsmechanismen sowie die nutzerorientierte Analyse eines potentiellen Erweiterungsbedarfs. Dieser Teil bereitet somit die Entwicklung einer generischen Erweiterungsmethode grundlegend vor. Hierzu zählt auch die fundamentale Auseinandersetzung mit Unternehmensmodellierungssprachen generell, da nur eine ganzheitliche, widerspruchsfreie und integrierte Sprachdefinition Erweiterungen überhaupt ermöglichen und gelingen lassen kann. Dies betrifft beispielsweise die Spezifikation der intendierten Semantik einer Sprache.