Syftet med denna studie är att studera fenomenet snowbird, undersöka Filippinernas förutsättningar för turism för att till sist beskriva Filippinernas förutsättningar för svensk snowbirdturism. Uppsatsen utgår från ett kvalitativt angreppssätt genom både kvalitativa intervjuer och en kvalitativ innehållsanalys. Studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer som tillsammans med en innehållsanalys av internetbaserade källor leder fram till studiens resultat. Studien har visat att Filippinerna har förutsättningar för en utveckling av svensk snowbirdturism. Genom studien har det även kunnat konstaterats att en problematik råder vad det gäller avståndet mellan Sverige och Filippinerna.

There’s been a rise of internet usage amongst every demographic group in Sweden the last 20 years. To use internet means that you’re a part of the information society and to be a part of the informatin society means that you’re a part of the democratic society. Even though more people use internet there are still those who does not use it. Within the group senior citizens we can also see a steady rise of internet usage. If we split the group senior citizens into a broader group, one can distinguish people born in the 1940’s as one of the most frequent users of internet. However, within the group there are still individuals who choose not to use internet. The purpose of this study is to help understand the concept of digital divides. Our aim was to do this through applying five different forms of capital: economic, cultural, social, technical and symbolic. With this theoretical framework we want to answer the following the following main question as well as try to answer a more descriptive research question without the use of the theoretical framework. – How can we understand a non-usage of internet through these five forms of capital? – How does individuals born in the 1940’s reason around their non-usage of internet? To answer these questions we did six qualitative interviews with people born in the 1940’s who don’t use internet. The results from the interviews have been analyzed with the previously mentioned capital forms. The result showed that all capital forms have in one way or another helped us understand a non-usage, though some capitals weighed more than others. Overall, the studie gave a greater understanding on how people born in the 1940s reason around their non-usage.

Webben kan användas i många syften och kan skapa ett mervärde både i arbetslivet och det privata livet för människor. Idag förekommer användande av datorer, webben och IT generellt i ett flertal branscher. IT har också blivit en del av det svenska utbildningssystemet där det händer att skolan förser eleverna med en dator och tillhörande program att utföra studier med. De flesta av svenskarna får idag någon form av datorvana genom antingen jobb eller studier, något som vissa seniorer har gått miste om. Personer över 75 år är med marginal den åldersgrupp (räknat från tolv år och äldre) som i Sverige använder internet mest sällan. När frågan ställs om varför är svaret ”det är för krångligt” vanligt förekommande. Denna studie syftar att ta reda på hur användande av webben kan underlättas för seniorer (definierat till personer 75 år och äldre i denna studie). Till en början gick studien ut på att ta reda på vad seniorer kan få ut av att använda internet och webben. Det gjordes genom en litteratursökning och genom ett antal intervjuer. Det framkom att seniorer som faktiskt använder webben på ett eller annat sätt nyttjar exempelvis internetbank, mail och nyheter genom såväl dator som smartphone och surfplatta. Dessa tre områden (mail, internetbank och nyheter) användes i studien som centra för testen som skulle undersöka hur seniorers interaktion med webben kan underlättas. Ett webbläsartillägg utformades anpassat till ovan tre beskrivna områden. Kort beskrivet är ett webbläsartillägg ett lokalt program/tillägg som går att installera i sin webbläsare för att personligen ha tillgång till extern funktionalitet, exempelvis att blockera reklam. Webbläsartillägget som skapades i denna studie gav användarens webbläsare grafiska element som var tänkta att hjälpa användaren att lösa ett antal fördefinierade uppgifter. Tre olika koncept testades under studien. Med koncept syftas här hur den grafiska hjälpen utformas. Användartester utfördes med och utan webbläsartillägg som hjälp för att kunna se om det var någon skillnad på resultaten. När tester utfördes med webbläsartillägget roterades koncepten beskrivna ovan så att alla tre koncept testades under likvärdiga förutsättningar. Testpersonerna som utförde tester med webbläsartillägget fick även möjlighet att ge anonym respons på koncepten genom att fylla i enkäter. Enligt resultaten av denna studie lyckas seniorer bättre (större andel lyckade försök) och snabbare att utföra vardagliga uppgifter när det fanns tillgång till en lista med hur uppgiften ska utföras eller genom att viktiga rubriker och knappar för uppgiften är markerade. / The web can be used in multiple purposes and can create a value both at work and in the personal life of people. Today computers, internet and IT in general are commonly used in multiple professions. IT has also become a part of the Swedish educational system where it happens that the schools provides the students with a computer with including programs to conduct their studies. Most swedes today gets some kind of computer habit from either work or education, something that certain seniors have missed out on. People above the age of 75 is by margin the age-group (taking in to account twelve years and older) that most seldom uses internet in Sweden. When asked why a common answer is “it is too hard”. This study aims to find out in what ways the use of the web can be made easier for seniors (in this study defined as 75 years of age and older). For starters the study focused on finding out what seniors can get out of using internet and the web. That was done by literature searching and a number of interviews. It showed that seniors who actually uses the web one way or the other uses for example internet banking, mail and news by computer, smartphone and/or tablet. These three areas (internet banking, mail and news) was used as a Centre in the user tests who was conducted in order to find out how seniors can be assisted in their interaction with the web. A browser extension was formed suited to the three areas mentioned above. Browser extensions is a sort of a local program/extension to install in your browser to personally have access to external functionality, such as blocking advertisement. The browser extension formed in this study gave the users browser graphic elements with the purpose to help the user solve a number of predetermined tasks. Three concepts was tested in the study. In the context of this study a concept is the way that the graphic assist is formed. User tests was conducted with and without the browser extension as an assist in order to see if there was a difference in the results. When tests was conducted with the browser extension the concepts was rotated so that all three concepts was tested on equal basis. The test persons who conducted the tests with the browser extension also got the opportunity to give anonymous feedback on the concepts through an inquiry that was filled out after conducted test. The result of the user tests and the inquiry indicates that seniors would appreciate a step by step guide for tasks on the web. According to the results of this study seniors conducts everyday tasks both quicker and with more success when there is a step by step list or highlighted headlines and buttons describing said task.

The main purpose of this master thesis is to investigate how six elderly individuals, 65-75 years old, use and perceive Internet in their everyday life. The focus in this study is to enlighten elderly people as Internet-users.In 2010 many elderly people are still digital excluded. In Europe and in Sweden efforts are made to educate citizens to use the Internet, and that benefits of the digital society should be available to all.This study is based on the following questions: what made the informants take an interest in the Internet in the first place? How and for what purpose do they use it? And how do the informants regard to their own Internet usage and its importance in society?We interviewed six people aged 65-75 years old, using semi-structured questions. The data was analyzed by using the theory developed by Hektor concerning Internet and information behaviour in everyday life. We relate our analysis to previous research and to Swedish statistics concerning Internet-usage among elderly people.All six informants were motivated to begin to use the Internet in the first place and their background, environment, interests and their particular circumstance of life were substantial. They use the Internet as an integrated part of their everyday life. They have mainly positive perspectives about the Internet, both their own usage and in the society. except for the risk of being cheated, or the lack of speaking to people face to face. Sometimes they find technological problems troublesome and difficult to solve without help. / Program: Bibliotekarie

<p>Andelen äldre i Sveriges befolkning blir allt fler då människor lever längre samtidigt som det föds fler barn. Det finns ett flertal studier som tar upp betydelsefulla områden för hälsan som påverkas av åldrandet och som är viktigt att bibehålla hela livet ut. Några av dessa är en god kosthållning, den funktionella förmågan och ett fungerande socialt nätverk. Flera projekt har bedrivits inom äldreområdet med fokus på dessa områden och några av dessa har utvärderats. Resultaten från projekten har varit varierande och det saknas kunskap om vad det är som gör att projektet vart framgångsrikt eller inte. Syftet med denna studie var att studera hur projektet <em>Passion för livet</em> i Sörmland län har påverkat seniorernas motivation och vilja till handling och förändring i sitt livsmönster. För att studera ämnet har en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer valts att använda. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att <em>Passion för livet</em> har varit en positiv upplevelse och stärkt deras motivation och vilja till handling. ”Livshjulet” som används som verktyg i <em>Passion för livet</em> hade för vissa av seniorerna använts kontinuerligt medan flera ansåg att ”livshjulet” var en teoretisk modell som var svårbegriplig och felstrukturerad. Samtliga respondenter har efter sitt deltagande ökat sitt motionerande. De har även fått det understruket hur viktigt det är med en god kosthållning och blivit medvetna om säkerhetsrisker i hemmet.   </p>

<p>Äldre utgör en befolkningsgrupp som ökar till antalet för varje dag som går och de kommer även i en allt större utsträckning i kontakt med olika typer av tekniska lösningar. Teknologin införlivas i allt fler delar av våra liv och förändrar inte bara hur människan utför sina arbetsuppgifter och kommunicerar, utan även hur hälso- och sjukvård levereras. I studien har det även framkommit att de äldre införskaffar datorer och Internet enbart för att de ska kunna söka information om hälso- och sjukvård. Dessvärre är det inte alltid som denna användargrupp kan ta del av informationen, till följd av att många av de webbplatser som tillhandahåller information om hälso- och sjukvårdsfrågor inte är användbara. Därför har det blivit allt viktigare att förstå hur användargränssnittet hos dessa tekniska lösningar ska utformas på bästa sätt, så att även de äldre finner lösningarna användbara.</p><p>Utifrån denna bakgrund har ett syfte för denna uppsats utkristalliserats. Det är att ta reda på hur användargruppen yngre pensionärer uppfattar användbarheten hos Östergötlands läns landstings webbaserade avdelning benämnd ”Hälso- och sjukvård”, samt vad som bör vara kännetecknande för en webbplats för att användargruppen yngre pensionärer ska uppfatta den som användbar.</p><p>För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kooperativ utvärdering av avdelningen ”Hälso- och sjukvård”, där respondenterna som deltog i denna utvärdering även intervjuades. Det insamlade materialet har analyserats utifrån de definitioner av användbarhet och riktlinjer för användbar gränssnittsdesign, som återfinns presenterade i den teoretiska referensramen, och utifrån det har ett antal slutsatser dragits. En av slutsatserna är att de egenskaper som respondenterna framfört som kännetecknande för en användbar webbplats är i linje med de tio riktlinjerna för användbar gränssnittsdesign som Nielsen (1993) framför. Resultatet av genomförd kooperativ utvärdering har även visat att en del av respondenterna har upplevt användbarhetsproblem i sin interaktion med avdelningen ”Hälso- och sjukvård”.</p>

Andelen äldre i Sveriges befolkning blir allt fler då människor lever längre samtidigt som det föds fler barn. Det finns ett flertal studier som tar upp betydelsefulla områden för hälsan som påverkas av åldrandet och som är viktigt att bibehålla hela livet ut. Några av dessa är en god kosthållning, den funktionella förmågan och ett fungerande socialt nätverk. Flera projekt har bedrivits inom äldreområdet med fokus på dessa områden och några av dessa har utvärderats. Resultaten från projekten har varit varierande och det saknas kunskap om vad det är som gör att projektet vart framgångsrikt eller inte. Syftet med denna studie var att studera hur projektet Passion för livet i Sörmland län har påverkat seniorernas motivation och vilja till handling och förändring i sitt livsmönster. För att studera ämnet har en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer valts att använda. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att Passion för livet har varit en positiv upplevelse och stärkt deras motivation och vilja till handling. ”Livshjulet” som används som verktyg i Passion för livet hade för vissa av seniorerna använts kontinuerligt medan flera ansåg att ”livshjulet” var en teoretisk modell som var svårbegriplig och felstrukturerad. Samtliga respondenter har efter sitt deltagande ökat sitt motionerande. De har även fått det understruket hur viktigt det är med en god kosthållning och blivit medvetna om säkerhetsrisker i hemmet.

Sammanfattning Studien handlar om seniorer och deras upplevda kunskaper inom hjärt- lungräddning.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ta reda på om seniorer i Stockholms kommuner har den kunskap som krävs för att rädda en annan persons liv vid hjärtstopp. Vidare var syftet att beskriva de sorters begränsningar som upplevs av seniorer vid utförandet av hjärt- lungräddning. Studiens frågeställningar var: - Vilken kunskap har seniorer idag om hjärt- lungräddning? - Upplever seniorer att det finns begränsningar med att utföra hjärt- lungräddning?   Metod För att kunna besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ undersökning i form av en enkät där målpopulationen var seniorer över 65 år och sex av 26 Stockholms kommuner representerades. Telefonkontakt upprättades med föreningar och besök anordnades för enkätutlämning. Ett kvalitativt inslag i form av två intervjuer genomfördes för att få instruktörernas syn på seniorers kunskaper och begränsningar. Intervjufrågorna behandlade här samma ämnen som seniorerna haft i sin enkät.   Resultat Analysen av enkätsvaren visade att intresset för utbildning inte skiljer mellan könen. Män har dock en större tendens till att agera vid nödfall än kvinnor. Skillnader mellan åldersgrupper kunde ses då 70 % i åldern 65 till 75 år och 30 % av 75 till 85-åringarna var intresserade att gå en HLR-utbildning. Av 111 individer kunde 44,3 % se sig själva utföra hjärt- lungräddning vid en nödsituation och de är även medvetna om vikten att ringa 112 innan HLR påbörjas. Resterande del är rädda för att göra fel och ser åldern som ett handikapp. Vad åldern som handikapp betyder vet vi inte. Instruktörerna påpekade dock att de kan ha svårt för att utföra djupa bröstkompressioner under lång tid och att ta sig ner på golvet.   Slutsats Det vi kunde se på resultaten var att det fortfarande fanns en stor andel seniorer som inte kunde hjärt- lungräddning. Hur ska man då locka dessa individer till utbildningar… Kan en lösning vara att omforma utbildningarna till seniorernas fördel?

Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för äldres sociala behov i den tredje åldern för de som besöker träffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod används med fyra seniorer samt två träffpunktsledare. Detta för att få bådas perspektiv på vad ett gott åldrande innebär, men fokus har legat på seniorerna. Studien utgick ifrån två teorier, den sociala nätverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa två är huvudteorier. I förhållande till dessa har gerotranscendensteorin används då den motsäger vad de två ovannämnda teorierna pekar på. Studiens empiriska data har analyserats efter den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av studien visade att ett aktivt liv är av stor vikt för seniorerna som besöker träffpunktsverksamheten. Studien visade även att träffpunktsledarnas engagemang och motivation bidrar till att seniorerna upplever att de har ett inflytande i träffpunktsverksamheten. Seniorerna menade att känslan av delaktighet bottnar i den goda relation som de har till träffpunktsledaren.

Äldre utgör en befolkningsgrupp som ökar till antalet för varje dag som går och de kommer även i en allt större utsträckning i kontakt med olika typer av tekniska lösningar. Teknologin införlivas i allt fler delar av våra liv och förändrar inte bara hur människan utför sina arbetsuppgifter och kommunicerar, utan även hur hälso- och sjukvård levereras. I studien har det även framkommit att de äldre införskaffar datorer och Internet enbart för att de ska kunna söka information om hälso- och sjukvård. Dessvärre är det inte alltid som denna användargrupp kan ta del av informationen, till följd av att många av de webbplatser som tillhandahåller information om hälso- och sjukvårdsfrågor inte är användbara. Därför har det blivit allt viktigare att förstå hur användargränssnittet hos dessa tekniska lösningar ska utformas på bästa sätt, så att även de äldre finner lösningarna användbara. Utifrån denna bakgrund har ett syfte för denna uppsats utkristalliserats. Det är att ta reda på hur användargruppen yngre pensionärer uppfattar användbarheten hos Östergötlands läns landstings webbaserade avdelning benämnd ”Hälso- och sjukvård”, samt vad som bör vara kännetecknande för en webbplats för att användargruppen yngre pensionärer ska uppfatta den som användbar. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kooperativ utvärdering av avdelningen ”Hälso- och sjukvård”, där respondenterna som deltog i denna utvärdering även intervjuades. Det insamlade materialet har analyserats utifrån de definitioner av användbarhet och riktlinjer för användbar gränssnittsdesign, som återfinns presenterade i den teoretiska referensramen, och utifrån det har ett antal slutsatser dragits. En av slutsatserna är att de egenskaper som respondenterna framfört som kännetecknande för en användbar webbplats är i linje med de tio riktlinjerna för användbar gränssnittsdesign som Nielsen (1993) framför. Resultatet av genomförd kooperativ utvärdering har även visat att en del av respondenterna har upplevt användbarhetsproblem i sin interaktion med avdelningen ”Hälso- och sjukvård”.