<p><strong>Syfte:</strong> Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.</p><p>   Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.</p><p>   Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:</strong> I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat och Slutsatser: </strong>Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.</p><p>   Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.</p><p>   Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Result and Conclusions:</strong> By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.</p><p>   The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contributions of the thesis: </strong>The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Key words: </strong>Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.</p>

Syfte: Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.    Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.    Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.   Metod: I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.   Resultat och Slutsatser: Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.    Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.    Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.   Uppsatsens bidrag: Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.   Nyckelord: Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder. / Aim: The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.   Method: In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.   Result and Conclusions: By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.    The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.   Suggestions for future research: A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing.    Contributions of the thesis: The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.   Key words: Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.

Bakgrund: Immunsystemet är en av flera fysiologiska aspekter som försämras vid ökad ålder. Aktuell forskning tyder på att fysisk aktivitet stimulerar ett akut svar från immunsystemet i form av mobilisering av vita blodkroppar (WBC) i blodbanan. I efterförloppet av den fysiska aktiviteten sker en immunosuppression som fortlöper olika länge (3-72 h) beroende på aktivitetens intensitet och duration. Detta fenomen benämns ”open window” och det är idag omstritt huruvida det gör individen mer infektionskänslig efter träning. Syfte: Syftet med den aktuella studien var att finna en träningsvolym som tillåter seniorer utföra måttlig aerob fysisk aktivitet utan att riskera en period av immunosuppression. Ur ett folkhälsoperspektiv skulle detta kunna öka livskvalitén hos seniorer utifrån rådanade rekommendationer kring fysisk aktivet utan att riskera infektioner. Metod: 29 testpersoner (12 män, 17 kvinnor; medelålder (SD) 70,7 ± 3,8 år) utförde cykelergometertester i intensitetszon 1 under antingen 5, 10 eller 20 minuter. Under provtillfället togs 4 blodprover (Baseline, direkt efter test, efter 15 minuters vila och efter 30 minuters vila) där WBC och dess undergrupper analyserades med hjälp av ett bildanalyssystem (HemoCue WBC Diff System). Resultat: Resultaten indikerar att all måttlig fysisk aktivitet på cykelergometer akut förhöjer koncentrationen WBC i blodbanan med 23, 32 och 30 % i respektive grupp (5, 10, 20 min). Efter 15 minuters vila minskade antalet WBC endast signifikant hos de testpersoner som cyklade i 5 minuter med totalt 15 %. Efter 30 minuters vila fanns det inte längre någon skillnad i WBC mellan baselinevärdena och de sist uppmätta värdena vilket tyder på att ingen grupp befann sig i ”open window”. Konklusion: Resultaten tyder på att friska seniorer kan utföra fysisk träning som motsvarar de rådande allmänna rekommendationerna för aerob fysisk aktivitet utan att riskera immunosuppression och ”open window”.

Syfte. Syftet med studien var att undersöka, om det finns något samband mellan beräknad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) och risken att drabbas av infektion orsakad av covid-19 bland seniorer, som har deltagit i GIHs hälsoprojekt de senaste fyra åren. Metod. En retrospektiv longitudinell kohortstudie utfördes för att studera om risken att få covid-19 infektion samvarierade med beräknad absolut och relativt VO2max. Data från hälsoprojekten på GIH under de senaste fyra åren användes som baslinjedata. Data på utfallsmåttet, självrapporterad covid-19 infektion, samlades in vid en uppföljningsundersökning som genomfördes via telefonintervjuer. Studiepopulationen bestod av personer som deltagit i en träningsintervention vid GIH och som vid efterundersökningen var 62 år och äldre. Sambandet mellan beräknad maximal syreupptagning och risk för Covid-19 kontrollerades för valda störfaktorer. Resultat. Av 1200 personer som genomfört baslinjeundersökningen, kontaktades 383 via telefon. Vid uppföljning var antalet män 121 och kvinnor 262 (62-91 år), varav 162 hade hypertoni, 73 hjärt- och kärlsjukdom, 38 hade diabetes, 76 hade eller hade haft cancer och 36 hade astma eller KOL. Därutöver var 7 rökare och 45 hade någon autoimmun sjukdom. Uppföljningstiden var 1,9 (SD: 0,85) år. Av dessa hade 26 testats positivt för covid-19 det senaste året, antingen med PCR- eller antikroppstest. Sammanlagt 56 seniorer hade haft minst 4 symtom som är vanliga vid covid-19 (inklusive de 26 med positivt test). Vi fann en stark trend till högre risk för genomgången covid-19 infektion med hos individer som vid baslinjeundersökningen hade högre beräknad relativ syreupptagning. (OR: 1,07%CI: 0,996 till 1,149), justerat för ålder, kön, hypertoni, hjärt- &amp; kärlsjukdom, diabetes, BMI, och cancer, astma/KOL, rökning, autoimmun sjukdom. Motsvarande värde för absolut syreupptagning (uttryckt som dl/min) var signifikant med OR; 1,17 (95% CI: 1,13 till 1,36). Detta justerat för kön, hypertoni, hjärt- &amp; kärlsjukdom, diabetes, ålder, längd och vikt. Slutsats. Resultatet i studien visar att högre syreupptagningsförmåga vid baslinjemätingen samvarierar med högre risk att ha drabbats av covid-19 under uppföljningsperioden bland denna grupp av seniorer, vilket var något som motsa vår hypotes. Tidigare studier av testad syreupptagningsförmåga innan en covid-19 infektion är få eller saknas helt, och därför behövs mer framtida undersökningar inom området.

Ett digitaliserat samhälle bidrar till att fler digitala tjänster utvecklas. Detta innebär att det idag ställs större krav på individer att vara tekniskt kompetenta för att kunna ta del av de möjligheter som erbjuds via digitaliseringen. Med allt fler digitala tjänster kan möjlighet till fysiska möten även minska, vilket kan påverka den sociala samhörigheten negativt vid lägre digital kompetens. Trots att äldre länge ansetts ha en lägre digital kompetens, i jämförelse med yngre åldersgrupper, håller dessa skillnader idag på att planas ut. Forskning visar att äldre som använder internet idag är mindre deprimerade och socialt isolerade, där sociala medier såsom Facebook kan bistå som ett viktigt verktyg att bevara och vårda sociala relationer. Denna studie belyser hur seniorers intention, attityd och tekniska kompetens kan påverka acceptans och användning av digital teknik och sociala medier, samt hur gränssnittsdesign kan underlätta äldres användning av digital teknik. Utifrån befintlig forskning, kvantitativ och kvalitativ undersökning formas möjliga designförslag över hur gränssnittsdesign kan påverka den sociala samhörigheten genom användning av Facebook. Designförslag utvärderas sedan för att se potential till att gynna och upprätthålla seniorers sociala samhörighet i ett digitaliserat samhälle. Resultat indikerar att presenterade designförslag kan skapa ökade förutsättningar till att Facebooks användargränssnitt kan gynna seniorers sociala samhörighet.

Studier visar att det framför allt är äldre som lever i ett digitalt utanförskap i Sverige. Många pensionärer behöver hjälp att utföra digitala aktiviteter och däribland att handla online. Detta tyder på att det finns ett behov av att anpassa digitala medier till äldre. Denna studie ämnar således fördjupa förståelsen för det digitala utanförskapet, och de faktorer som påverkar seniorers intentioner och möjligheter att handla online. Detta för att sedan granska på vilket sätt anpassningar av onlinehandeln kan öka seniorers intention att handla online. Faktorerna baseras på modellen Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) och teorin Innovation Resistance Theory (IRT) och testas genom 12 teser. En metodkombination har använts, vilket har genererat 97 enkätsvar och 4 intervjuer, vilka har genomförts på seniorer över 55 år. Resultatet visar att svenska seniorer idag lever i ett digital utanförskaps på grund av ett ointresse och okunskap för den digitala tekniken. Studien visar att icke-användare har fler barriärer och färre drivkrafter i förhållande till användare. Användarna har överkommit barriärerna och har drivkrafterna som påverkar deras intention att handla online positivt. Således kan drivkrafterna användas för att överkomma barriärerna. Detta bör göras genom anpassningar i form av utbildningar, utformning av tydliga hemsidor, tillgänglighetsanpassad kundservice och säkra leveransprocesser. / It is mainly the elderly who lives in a digital exclusion in Sweden. Many elderly needs help to carry out digital activities, including online shopping. This suggests that there is a need to adapt digital media to the elderly. This study intends to deepen the understanding of digital exclusion, and the factors that influence seniors' intentions and opportunities to shop online. The study will then examine how adjustments to online shopping can increase seniors' intention to shop online. The factors are based on the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology model (UTAUT) and the Innovation Resistance Theory (IRT) and is tested through 12 theses. A combination of methods conducted on seniors aged 55 and over generated 97 survey responses and 4 interviews. The result shows that Swedish seniors today live in a digital exclusion due to a lack of interest and knowledge of digital technology. The study indicates that non-users have more barriers and fewer driving forces in relation to users. The users overcome the barriers by utilizing driving forces which positively influence their intention to shop online. Therefore, the driving forces can be used to overcome the barriers. This should be done through adaptations in the form of education, design of distinct websites, accessible customer service and secure delivery processes.

Bakgrund: Äldre personer, 65 år och uppåt, bör vara fysiskt aktiva för ett hälsosammare och längre liv. Forskning har visat att muskelmassa och styrka minskar exponentiellt snabbare efter år 60 och muskelatrofi sker främst av typ 2 muskelfibrer. En minskad mängd muskelmassa är hos äldre starkt korrelerat med funktionsnedsättning, vilket resulterar i att regelbunden styrketräning därmed är en effektiv metod för att motverka sarkopeni hos äldre individer. Syfte: Syftet med studien var att studera kraftskillnader mellan olika åldersgrupper hos seniorer uppmätt på prestations-anpassat utomhusgym. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Totalt deltog 35 personer, 21 kvinnor och 14 män, som fick utföra fysiska maxtester på labb och utomhusgym. Resultat: Mann Whitney U-testet visade skillnader i maxstyrka mellan män och kvinnor 65+ i alla statiska maxtester, på 0.001-nivån. Vid könsuppdelning av åldersgrupperna var det en skillnad mellan männen på 0.05-nivån i roddrag, p=0.039, och bänkpress, p=0.028. Spearmans korrelationstest visade ett negativt samband på 0.01-nivån, p=0.005 mellan ålder och STS r = -0,466. Slutsats: Konklusionen av vår studie är att det inte fanns någon betydande skillnad i maxstyrka mellan åldersgrupperna 65-75 och 75+. Det fanns en skillnad i maxstyrka mellan män och kvinnor över 65 år. Vid könsuppdelning av åldersgrupperna fanns det en skillnad i maxstyrka mellan män 65-75 och män 75+ i roddrag och bänkpress, men hos kvinnor fanns det ingen skillnad i maxstyrka mellan åldersgrupperna 65-75 och 75+. Utifrån resultaten i vår studie kan därmed slutsatsen dras att både äldre män och kvinnor behöver styrketräna för att behålla styrka vid åldrande. / Background: Older people, aged 65 and over, should be physically active for a healthier and longer life. Research has shown that muscle mass and strength decrease exponentially faster after the age of 60 and muscle atrophy occurs mainly in type 2 muscle fibres. A reduced amount of muscle mass in older people is strongly correlated with disability, resulting in regular strength training being an effective method to counteract sarcopenia in older individuals. Purpose: The purpose of the study was to study strength differences between different age groups in seniors measured in a performance-adapted outdoor gym. Method: The study was a quantitative cross-sectional study. A total of 35 participants, 21 women and 14 men, were asked to perform physical max tests in the lab and outdoor gym. Results: The Mann Whitney U test showed differences in maximum strength between men and women 65+ in all static max tests, at the 0.001 level. When splitting the age groups by gender, there was a difference between men at the 0.05 level in the rowingpull, p=0.039, and benchpress, p=0.028. Spearman's correlation test showed a negative correlation at the 0.01 level, p=0.005 between age and STS r = -0.466. Conclusion: The conclusion of our study is that there was no significant difference in maximum strength between the 65-75 and 75+ age groups. There was a difference in maximum strength between men and women over 65 years of age. When dividing the age groups by gender, there was a difference in maximum strength between men 65-75 and men 75+ in the rowing pull and bench press, but in women there was no difference in maximum strength between the age groups 65-75 and 75+. Based on the results of our study, it can therefore be concluded that both older men and women need strength training to maintain strength during aging.

Swedish public libraries have a clear mission to offer services which aim to increase the digital literacy among its users. This mission raises questions about how librarians describe the social practices of digital literacy training. This study is specifically focused on digital literacy training for seniors at Swedish public libraries. Qualitative semi-structured interviews with eight librarians and library associates and assistants were conducted and analyzed using direct content analysis, with a theoretical perspective of practice theory and digital care work. In a digitized society, unaccustomed senior users risk being shut out of social institutions and rely on the guidance of the public library. An important aspect of this is the ability to approach the problem from the user’s point of view and understand what they wish to learn. By helping the senior users to make an informed choice about digital technologies place in their lives, librarians help create an understanding for the digitized society. Librarians furthermore must handle the users emotions around digital technologies, since being unable to use them generates a negative self-image. Librarians can counteract negative stereotypes about seniors by encouraging seniors to become more engaged with digital technologies. Libraries and librarians can thereby be viewed as digital ambassadors. By acting as digital ambassadors for the digitized society, librarians can help seniors to increase their digital literacy.

Bakgrund: Allt fler blir äldre i Sverige och världen över, något som innebär ökade krav på och utmaningar för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Att främja ett friskt och hälsosamt åldrande på såväl individ- som samhällsnivå kan sägas vara mer angeläget än någonsin, och regelbunden fysisk aktivitet framstår som ett centralt medel för främjandet av ett hälsosamt åldrande. Trots en ökad allmän kännedom om den fysiska aktivitetens hälsovinster är fysisk inaktivitet och stillasittande ett utbrett samhällsproblem – ett fenomen som även ser ut bli vanligare i takt med åldrandet. Syfte: Studiens syfte är att utforska redan fysiskt aktiva seniorers (60+ år) uppfattningar om vad som motiverar de till att ägna sig åt regelbunden fysisk aktivitet och vad som möjliggör ett fortsatt deltagande. Metod: Sex regelbundet fysiskt aktiva seniorer mellan åldrarna 66-73 rekryterades utifrån ett målstyrt urval. Enskilda kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfördes med deltagarna för att motta beskrivningar om deras uppfattningar kring motiv och motivation bakom deras regelbundna fysiska aktivitet. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera och tematisera insamlad rådata för att besvara de formulerade forskningsfrågorna. Resultat: Resultaten visade att seniorernas regelbundna fysiska aktivitet bedrivs av fysiska såväl som psykiska hälsovinster, av sociala drivkrafter (social gemenskap och interaktion; socialt stöd), och som ett naturligt, självklart beteende. I stället framkom konkurrerande prioriteringar/aktiviteter/sysselsättningar, hälsobegränsningar, och för höga självpåtagna krav som eventuella hinder. Diskussion: Studiens resultat är i linje med tidigare forskning som visat att motions- och träningsbeteende kan vara ett kombinerat resultat av olika samexisterande drivkrafter. Ur ett självbestämmandeteoretiskt perspektiv tycks seniorernas drivkrafter hänga nära samman med behovstillfredsställelse (kompetens, autonomi, tillhörighet) och därigenom med mer självbestämmande motivation. Seniorernas eventuella upplevda hinder till fysisk aktivitet tycks tvärtom vara nära relaterat till underminering av behoven, och därigenom även av den självbestämmande motivationen.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur äldre personer förhåller sig till styrketräning med särskilt fokus på deras motivationsfaktorer och vad som påverkar deras upplevelse av kompetens, autonomi och tillhörighet. Detta har studerats inom ramen för self determination theory (SDT) och utifrån följande frågeställningar: (1) Vad motiverar äldre till att styrketräna? (2) Av vilka anledningar började seniorerna med just styrketräning? (3) Vilka faktorer påverkar seniorernas upplevelse av kompetens, autonomi och tillhörighet vid styrketräning?   Metod Med ett kvalitativt tillvägagångssätt utfördes sex intervjuer med seniorer över 70 år som är aktiva inom styrketräning. På centret där samtliga deltagare tränar idag genomfördes halvstrukturerade intervjuer utifrån en utarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med ett tolkande tillvägagångssätt. Genom ett induktivt synsätt framkom meningsbärande enheter och teman som sedan kategoriserades in efter likheter för att gradvis bygga en hierarki.   Resultat Resultaten visar att seniorerna motiveras till att styrketräna av att upprätthålla fysiken och undvika försämring samt hälsovinster. Alla tre behoven var av stor betydelse för motivationen. Kompetens och tillhörighet hade framträdande roller samtidigt som autonomi beskrevs som en självklarhet. En viktig del i behovstillfredsställelsen var det senior-anpassade centret, både personal, redskap och centrets klientel var källor till upplevd kompetens. Centret bidrog även till en hög känsla av tillhörighet då det sociala utbytet var en viktig del i motivationen för många. Att alla hade fysiska begränsningar genererade samhörighet och skapade en prestigelös miljö på centret.   Slutsats Framförallt var kompetens och tillhörighet viktiga komponenter för seniorernas motivation till styrketräning. För att tillfredsställa dessa behov var centrets utformning avgörande, vad gäller både instruktörer, utrustning samt klientelet som vistas där. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapandet av arenor och mötesplatser som attraherar äldre.