Arbetet med denna licentiatavhandling har skett inom ramarna för det Interregionalt finansierade projektet Gränslös samverkan för ökad säkerhet 2. Syftet med avhandlingen har varit att fördjupa kunskapen om kommunal krisledning genom att också inkludera materialitetens medverkan i krisledningen och vilka förutsättningarna är för att de ska brukas. Med perspektivet av hur analoga och digitala resurser används under krisledning och vilka förutsättningar som finns för att detta ska göras skapas insikter att ta i beaktande när övningar och IT-stöd för övningar.  Studier har genomförts med en kvalitativ ansats med litteraturstudier, intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder. Det empiriska materialet har därefter betraktats med meningsgivande (sensemaking) och affordans (affordance) som teoretiska perspektiv för att förstå materialitetens roll och förutsättning i kommunal krisledning. Avhandlingen visar att de förmågor som är återkommande under övningar är samverkan, kommunikation, informationsdelning och skapande av lägesbild. Ofta övas inte aktiviteterna i sin helhet då tekniska och analoga resurser inte innefattas i övningarna. Aktörerna övar därmed delar av görandet, att tänka kring exempelvis att skapa en lägesbild, och inte görandet som helhet som involverar materialitet.  Aktörernas egna reflektioner från utvärderingarna är att de själva önskar mer övning med de tekniska resurser som de har till sitt förfogande. Artikel II visar att materialiteten tar en stor plats i det arbete som sker i krisledningsrummet. Materialiteten kan ses anta roller som strukturgivande, meningsgivande, tidsöverbryggande och distansöverbryggande. Den tredje ingående artikeln visar att förutsättningar för att kunna bedriva krisledning är att kunna hantera materialitetens roller och att det krävs flexibilitet då krisledningsgruppens sammansättning är beroende av krisens art och omfattning. Ytterligare en förutsättning är trygghet i den egna organisationen, att känna sin egen roll i krisledningsgruppen och att kunna hantera de analoga och digitala resurser som finns tillgängliga är även det en förutsättning för arbetet. Avslutningsvis visar arbetet också att tid är viktig. Tid att kunna öva de personer som ska ingå i krisledningsgruppen för att därmed kunna skapa den trygghet som behövs. / <p>Vid tidpunkten för försvar av avhandlingen var delarbete 2 opublicerat men accepterat.</p><p>At the time of the defence the following paper was accepted, but unpublished: paper 2.</p>

Den ökade digitaliseringstakten i samhället har gjort att svenska myndigheter har intensifierat sitt arbete med att anpassa sina organisationer och verksamheter för att kunna utnyttja de möjligheter som digitaliseringen medför. Samtidigt visar tidigare forskning att cirka 75 procent av de organisationsförändringar som sker till följd av att informationsteknologi implementeras tenderar att misslyckas. Många ledare upplever även att de själva har svårt att skapa mening under en pågående organisationsförändring. En fallstudie har genomförts på Arbetsförmedlingen för att undersöka en organisationsförändring som har möjliggjorts till följd av ett automatiskt granskningssystem. Studiens syfte var att analysera hur ledare upplever den meningsskapande processen vid en IT-understödd organisationsförändring. För att besvara studiens syfte har åtta intervjuer genomförts med ledare på Arbetsförmedlingen och Myndigheten för digital förvaltning. Studiens empiri har analyserats ur en teoretisk lins av meningsskapande och meningsgivande. Resultatet av studien visar att ledare upplever svårigheter med att hantera den meningsskapande processen med anledning av en hög förändringstakt och ett intensivt informationsflöde i samband med organisationsförändringen. Resultatet visar även att ledare tenderar att hantera den meningsskapande processen olika beroende av deras tidigare erfarenheter av teknologi. / The increased rate of digitalization in society has caused Swedish authorities to intensify their work on adapting their organizations in order to harvest the opportunities of digitalization. At the same time, previous research shows that around 75 percent of all organizational change tend to fail due to the introduction of new technology. Leaders also tend to find it difficult to make sense during an ongoing organizational change. In order to better understand these two phenomenon’s a case study has been conducted at the Swedish Public Employment Service to investigate an organizational change that has been made possible due to an automated information system. The purpose of this study has been to analyze how leaders experience the sensemaking process of an IT-supported organizational change. To answer the purpose of the study, eight interviews were conducted with leaders at the Swedish Public Employment Service and the Agency for Digital Government. The data has been analyzed through a theoretical lens of sensemaking and sensegiving. The results show that leaders tend to handle the sensemaking process differently depending on their previous experience with technology.

Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of the complexity of a crisis team consisting of multiple government. Furthermore, the consequences of the complexity on the sensemaking and sensegiving processes, regarding the crisis team in a natural disaster. Method: To be able to answer the questions regarding this study, the empirical data has been collected through six (6) interviews. The researchers for this study have applied a case study on the floodings of Mälaren December 2019. Therefore, the interviews have been done with the persons within this crisis team. Empiricism and Analysis: The theoretical framework that has been applied for the analysis of this study consists of three main topics, complexity, sensemaking and sensegiving. Conclusions: The final conclusions of this study identify that there are multiple factors of complexity that affect the sensemaking and sensegiving process. These complexity factors are: routines, preexperiences, excellence in specific field, terminology, missions, mandate and hierarchy. These complexity factors create frictions and possibilities for the crisis team in regard of the consequences of the complexity factors on the sensemaking and sensegiving processes. / Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för komplexitetens påverkan på den meningsskapande och meningsgivande processen. Samt hur detta påverkar en krisgrupp bestående av flertalet myndigheter i en hantering av en naturkatastrof. Metod: För att besvara studiens frågeställningar har det empiriska materialet samlats in genom en kvalitativ metod, i form av sex semistrukturerade intervjuer. Då forskarna för denna studie har tillämpat en fallstudie grundar sig studien på översvämningskriserna i december 2019. Därmed genomfördes intervjuerna på respondenter som representerade olika myndigheter som samverkat i detta fall. Empiri och analys: Det underlag som använts till studiens analys är den teoretiska referensramen som omfattar litteratur om komplexitet, meningsskapande och meningsgivande. Slutsatser: De slutsatser som identifierades var att komplexa faktorer hade en påverkan på meningsskapande och meningsgivande processerna. Dessa huvudsakliga faktorer identifierades som: rutiner, tidigare erfarenheter, spetskompetenser, terminologier, uppdrag, mandat och hierarki. Dessa komplexa faktorer gör att meningsskapande och meningsgivande processerna skapar friktioner och möjligheter för krisgruppen.

The importance of incorporating Diversity Management (DM) in organizations has become a viral debate in recent years in response to social pressures worldwide. While there is extensive research on the effects of DM, how the implementation process is managed is much less obvious. Furthermore, DM is a multidimensional concept that lacks a universally accepted definition in terms of organizational practices, which presents operations managers with various challenges. To identify these challenges and how they are managed, a qualitative case study was conducted through semi-structured interviews with Top and HR managers of a listed, Large Cap company in Sweden. The theories of Change Agents and Sensemaking were applied to analyze the implementation process of DM within The Company. The findings were categorized into; (1) the challenge of mobilization, (2) the challenge of creating a shared meaning, and (3) the challenge of the diversity paradox. Based on these findings, the conclusions indicated that unity, communication, awareness, and persistence are important factors to consider when managing these challenges.

Denna studie har haft för avsikt att undersöka internkommunikationens roll i förhållande till organisationskulturen vid omorganiseringar, på ett medieföretag som befinner sig i kontinuerliga förändringsprocesser. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom olika yrkesbefattningar har vi fått insikt i personernas arbetsrelaterade livsvärld och därmed erhållit förståelse för internkommunikationens kännetecknande drag samt organisationskulturen inom företaget. Studiens resultat visade att de anställda var nöjda med kommunikationen vid tillkännagivandet av omorganiseringar. Uppföljningen visade sig enligt medarbetarna vara bristande eftersom internkommunikationen användes relativt linjärt. Det blev också synligt att de ständiga omorganiseringarna påverkar företagets kultur och att strukturen bidrar till utmaningar gällande ömsesidig dialog mellan de olika yrkesbefattningarna. / This study was intended to investigate which role internal communication has in relation to the organizational culture during organizational change in a media company characterized by continuous change. Qualitative interviews with respondents at different working positions enabled insight in the interviewees’ experiences which created an understanding for the internal communication and the culture within the organization. The results showed that the employees were satisfied with the communication during the announcement of the organizational change. In contrast to this, the follow-up procedure was found to be inadequate since the internal communication was used relatively linear. Furthermore, the study indicated that the persisting changes affect the organizational culture. In addition to this, the structure of the company can prevent dialogue between different working positions.

Rapid expansion, globalization and companies always wanting bigger market shares are just a few of the reasons why digital internal communication is a must in organisations today. In parallel, digital development has increased rapidly during the last decades and organisations that keep up with technological innovations can gain competitive advantages. But how does digital technology affect organisational members? The COVID-19 pandemic has forced digital communication and remote work to many organisations. Making sense of digital communication and maintaining employee engagement are new challenges that organisations need to manage in the digital format. The purpose of this thesis is to explain how to make sense of digital internal communication and how this affects employee engagement. A case study of Organisation X digital communication consisting of four qualitative interviews and secondary data has been conducted to investigate this. A theoretical framework consisting of theories about sensemaking and employee engagement are combined to construct an analysis model that explains this relationship. The results show that digital communication through video-calls and informal communication channels are effective for sensemaking in the digital environment. The results also show that social interactions decrease in digital communication due to more planned communication, which affects employee engagement.

No description available.

Bakgrund: Lekmannarevisorer som utför granskning av kommunala aktiebolag är förtroendevalda personer från politiska partier som utses av kommunfullmäktige. Granskningen som lekmannarevisorerna har i uppdrag sker med stöd från sakkunniga, ekonomiansvariga och övriga i verksamheten för att säkerställa att revisionen är demokratiskt förankrad och professionellt genomförd. Lekmannarevisorer behöver inte vara utbildade ekonomer, vilket skapat kritik över åren. Det har framkommit att det finns stora utvecklingsbehov hos lekmannarevisorer i kommunala aktiebolag och att det dels beror på bristfällig kunskap om hur lekmannarevisionen ska fungera i bolaget. Problemformulering &amp; syfte: För att få förståelse för vad som sker i lekmannarevisionen valde vi att utföra vår studie med fokus på lekmannarevisorer i kommunala aktiebolag. Detta har gjorts genom att besvara följande frågeställningar: Hur ser lekmannarevisorernas arbetsprocess ut? och vilken mening skapar lekmannarevisorerna för revision i kommunala aktiebolag? Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för lekmannarevisorernas arbetsprocess och vad de skapar för mening för revisionen i kommunala aktiebolag. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där åtta lekmannarevisorer och en ordförande för förtroenderevisionen semistrukturerat intervjuats från stora och små kommuner runt om i Sverige. Det empiriska materialet har därefter analyserats utifrån vår egen analysmodell för att besvara studiens problemformulering och syfte. Slutsats: Lekmannarevisorer utformar granskningen av kommunala aktiebolag genom att först göra en riskanalys. Under året sker uppföljning av internkontroll. Sedan skrivs en granskningsrapport för att slutligen presentera granskningsrapporten i årsredovisningen. Lekmannarevisorerna i de stora kommunerna för dialog med främst sakkunniga medan lekmannarevisorerna i de små kommunerna även har en nära kontakt med VD, styrelse och auktoriserade revisorer. Lekmannarevisorer skapar mening enligt egenskaperna identitet, sociala relationer och ledtrådar som är viktigast för revisionen i kommunala aktiebolag. Dessa tre egenskaper skapar mest mening, vilket skapar och leder till legitima handlingar. Retrospektivt, medskapande och rimlighet skapar mening men inte i lika stor utsträckning förrevisionen i kommunala aktiebolag. / Background: Local government auditors who perform audits of municipal corporations are elected persons from political parties who are appointed by the municipal council. Local government auditors review with the help of special advisers, financial managers and others in the business to ensure that the audit is democratically anchored and professionally carried out. Local government auditors do not need to have any business education, which has created criticism over the years. It has emerged that there are major development needs for local government auditors in municipal corporations and that this is partly due to insufficient knowledge of how the local government audit should function in the company.  Problem definition &amp; purpose: In order to gain an understanding of what occurs in the local government audit, we chose to perform our study with a focus on local government auditors in municipal corporations. This has been done by answering the following questions: What does the work process of local government auditors look like? and what meaning do the local government auditors create for auditing in municipal corporations? The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the local government auditors work process and what meaning they create for the audit in municipal corporations.  Method: The study is based on a qualitative research method where eight local government auditors and a chairman of the fiduciary audit from large and small municipalities around Sweden were interviewed in a semi-structured way. The empirical material has then been analyzed based on our own analysis model to answer the study’s problem definition and purpose.  Conclusions: Local government auditors begin the audit process by first conducting a risk analysis of the municipal corporations. Internal control is followed up during the year. An audit report is eventually written to get included in the annual report. The local government auditors in large municipalities mainly have a dialogue with experts, while the local government auditors in small municipalities have close contact with the CEO, board and authorized auditors. The local government auditors create meaning according to the characteristics of identity, social relations and clues that are important for the audit of municipal corporations. These three characteristics create the most meaning, which leads to legitimate actions. Retrospective, enactive of sensible environments and plausibility create meaning, but not to the same extent for the audit in municipal corporations.

No description available.

No description available.