The gestation period of a horse ranges between 320 to 360 days, making it challenging to predict the start of foaling. Studies show that the majority of mares foal during the night, with 10% of births requiring human intervention due to dystocia. Early detection and intervention are critical to the survival of both the foal and the mare. While human observation is ideal, it is costly and requires a lot of resources. Foaling alarms, using technology such as cameras and sensors, have become useful in providing alerts when a mare shows signs of foaling, thereby reducing the need for constant human monitoring. This thesis aims to develop an effective foaling alarm using a tail-attached tag equipped with an accelerometer to monitor tail movement, providing a practical and reliable solution for horse breeders. To identify changes in horse behaviors around the time of foaling, data were collected from multiple foalings. Due to the seasonal nature of foaling in Sweden, the majority of data was collected in late spring, when most mares are near parturition. Data from 6 foalings were processed and analyzed. Foaling behaviors such as raised tail, lying down and increased activity were determined and features were extracted from the accelerometer data.  The outcome was an algorithm that could detect foaling on average 25 minutes before foal discharge, with an average of 1 false alarm. This is acceptable compared to other products on the market where a similar solution could alarm on average 10-20 minutes before foal discharge with a false alarm rate of 10%.

Although air pollution is one of the largest threats to human health, the data available to the public is often sparse and not very accurate nor updated. For example, there exists only about 5-10 air quality measuring points across the city of Stockholm. This means that the available data is good in close proximity of the sensing equipment but can differentiate much only a couple of blocks away. In order for individuals to receive up to date information around a larger city, stationary measurements are not sufficient enough to get a clear picture of how the current state of the air quality stands. Instead, other methods of collecting this data is needed, for instance by making the measurements mobile. GOEASY is a project financed by the European Commission where Galileo, Europe’s new navigational service, is used to enable more location-based service applications. As part of the GOEASY project is the evaluation of the potential of collaborative applications where users are engaged to help individuals affected by breathing-related diseases such as asthma. This thesis presents the choice of architecture and the implementation of a mobile platform serving this purpose. Using sensors mounted on a range of objects real time air quality data is collected and made available. The result is a mobile platform and connected Android application which by utilizing air quality sensors, reports pollution measurements together with positional coordinates to a central server. Thanks to the features of the underlying systems used, this provides a platform which is accurate and more resilient to exploits compared to traditional location-based services available today. The result allows individuals with respiratory conditions to receive much more accurate and up to date information in a larger resolution. It also serves the purpose of demonstrating the potential of the supporting technology as part of the GOEASY project. / Trots att föroreningar i luften är bland de största hoten mot mänsklig hälsa är den information som finns tillgänglig för allmänheten ofta både gles och inte tillräckligt noggrann eller uppdaterad. Till exempel finns det i hela Storstockholm endast mellan 5–10 luftkvalitetstationer som mäter föroreningar. Detta innebär att den data som finns tillgänglig är bra i närheten av mätutrustningen men kan skilja sig mycket enbart ett par kvarter bort. För att öka mängden information som är tillgänglig till allmänheten räcker inte längre enbart de stationära lösningarna som finns idag för att visa hur de rådande halterna av föroreningar står sig. Andra metoder måste införas, exempelvis genom att nyttja mobila mätningar från en plattform som kan röra sig fritt. GOEASY är ett projekt finansierat av den Europeiska Kommissionen, där Galileo, Europas nya navigationssystem används för att tillåta fler platsbaserade tjänster att äntra marknaden. Som en del av GOEASY projektet ingår evalueringen av potentialen i en applikation där användare samlar in data för att hjälpa individer med andningssvårigheter som astma. Denna avhandling presenterar valen till arkitekturen samt implementationen av en mobil plattform som en del av GOEASY. Lösningen använder sig av mobila luftkvalitetsensorer som kan monteras på en rad olika objekt som samlar data i realtid som görs tillgänglig för allmänheten. Resultatet är en mobil plattform och tillhörande Android applikation som med hjälp av luftkvalitetsensorer rapporterar halten av olika skadliga föroreningar tillsammans med platsinformation till en central server. Tack vare egenskaperna av de underliggande systemen som används, skapas en plattform som är mycket mer precis när det gäller positionering jämfört med liknande system som finns tillgängligt. Det resulterande systemet gör det möjligt för individer med andningssvårigheter att få tillgång till noggrannare samt mer uppdaterad information i större utsträckning än vad som för närvarande är tillgängligt. Systemet fyller även syftet med att demonstrera potentialen i den bakomliggande teknologin som en del av GOEASY.

Utviklingen innen UAV er stor og bruken av slike systemer har fått stor oppmerksomhet.Spesielt etter at de er nyttet til bekjempning av mål under de seneste konfliktene. Samtidigpågår det nå en begynnende utvikling av offensive systemer, såkalte UCAV’er som skal kunnebekjempe mål blant annet på bakken.Landoperasjonen krever systemer med høyt tempo, fleksibilitet og systemer som har evne til åvirke kombinert for å få størst mulig effekt på motstanderen. Forfatteren henter krav til slikesystemer gjennom å beskrive landoperasjoner og hvordan nærstøtten utføres. Nærstøtten iform av CAS kontrolleres i dag av FAC’er som leder bemannede plattformer og deresvåpensystemer. Oppsatsen beskriver dessuten UCAV systemer og deres komponenter medvekt på autonomi, sensorer, kommunikasjon og våpensystemer. Hensikten med denneoppsatsen er å knytte sammen utførelsen av nærstøtte generelt og CAS spesielt medbeskrivelsen av UCAV systemer for å finne frem til hvordan nærstøtte tillandoperasjonene best kan utføres med UCAV. Oppsatsen svarer derfor på spørsmålenehvordan CAS kan ledes og utføres med UCAV og hvordan en slik UCAV bør konfigureres oghvilke krav som kan stilles til denne. / The development in the field of UAVs is extensive and gaining in focus andinterest as their mission catalogue is widened. The recent use of weaponizedUAVs in Afghansistan and Iraq to combat an array of targets has shown theirpotential. At the same time there is an ongoing development of offensivesystemes known as UCAVs, designed to strike targets all throughout thebattlespace.Land operations demands systems which allow tempo, flexibility and the useof combined effects to achieve the maximum possible dislocation of theopponent. The author arrives at preconditions for such systems to partakeeffectively by outlining land operations and describing the conduct of closesupport of land formations. Today, the air to ground support part of it iscontrolled by a forward air controller who controls manned platforms andtheir weapon systems. This thesis also describes UCAV systems and theircomponents with focus on authonomy, sensors, communications and weaponsystems.By connecting the conduct of landoperations, close support in general andclose air support (CAS) especially with the description of UCAV systems, thepurpose of the thesis is to outline how CAS to land operations can beconducted with UCAVs. The thesis does this by answering the questions as tohow to control CAS with UCAV and which demands that must be met by theUCAV system. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 01-03

Sverige är för tillfället operativa med Helikopter 16 - Black Hawk i Afghanistan. Uppgiften som löses i Afghanistan är främre och taktisk sjuktransport (MEDEVAC). Detta arbete handlar om hur befintliga VMS-system i helikoptrar kan kompletteras i syfte att möta ett föreliggande prickskyttehot vid lösande av främre MEDEVAC i ett insatsområde som miljömässigt liknar Afghanistan. I arbetet analyseras möjliga tekniker utifrån aspekter från ett konstruerat scenario där helikopterbesättningarnas uppgift, insatsmiljö samt hotbild beskrivs. Resultatet visar på att MEDEVAC-helikoptrar kan utrustas med sensor-gimbaler där olika sensorer kan kombineras, vilket möjliggör spaning i 360°. Detta bidrar till den militära nyttan då helikopterpersonalens lösande av uppgift effektiviseras, chansen till överlevnad ökar samtidigt som personal och patienter kan känna sig tryggare. / Currently, Sweden has operative Black Hawk helicopters in Afghanistan. The tasks they are solving in Afghanistan are forward and tactical Medical Evacuation (MEDEVAC). This work is about how existing Electronic Warfare Systems in helicopters can be supplemented in order to face a present sniper-threat during forward MEDEVAC in a conflict area which environmentally reminds of Afghanistan. In this work, a few possible techniques will be analyzed. This analyze will be based on aspects from a constructed scenario where the task to be solved, the conflict area, and the known threat is described. The result shows that MEDEVAC-helicopters can be equipped with operator-controlled sensor-gimbals where different electro-optical sensors can be combined. Gimbals allow reconnaissance in 360°. This contributes to the military utility since the main task can be solved by the helicopter personnel more effectively. Also, the probability of survival will probably increase and the personnel and wounded soldiers might feel more secure than before.

Det finns många sensormetoder för vattennivåmätning ute på marknaden idag. Målet för forskningsstudien är att presentera och jämföra några av de mätningsmetoder som finns på marknaden för nivåmätning. I studien jämförs modellerna för trycksensorer, flytsensorer, ultraljudssensor och elektromagnetisk sensor för att sedan se vilken sensor som passar bäst för just mätningar av vattennivåer. Genom, datainsamlingen från sök motorerna Google scholar och Mittuniversitetets egen databas Primo har fakta samlats. Informationen har sedan bearbetas och jämförts mot behoven från Vattenfall som ska göra tre sensorbyten på vattenkraftverket i Stugun. Resultatet av studien visade slutsatsen att utifrån kravspecifikationerna Vattenfall gav så var en trycksensor det bästa alternativet för Stugun. Studien gjorde så att Vattenfall köpte in tre stycken Waterpilot FMX21, 22 mm som sedan sattes på plats och kalibrerades. / There are many sensor methods for water level measurement on the market today. The aim of the research study is to present and compare some of the measurement methods available on the market for level measurement. In the study, the models for pressure sensors, flow sensors, ultrasonic sensors and electromagnetic sensors are compared to see which sensor is most suitable for precise measurements of water levels. Through the data collection from the search engines Google scholar and Mid University of Sweden own database Primo, facts have been gathered. The information has since been processed and compared to the needs of Vattenfall, which will do three sensor changes at the Stugun hydropower plant. The result of the study showed that according to the requirement specifications of Vattenfall, a pressure sensor was the best alternative for Stugun. The study resulted in Vattenfall purchasing three Waterpilot FMX21, 22 mm, which were then put in place and calibrated.

It is nothing new that trees will at times fall and cause harm to infrastructure, people, or property. When this occurs, it is often the prelude to insurance cases in an attempt to obtain redemption to injury or capital to rebuild damaged property or infrastructure. The main objective of this thesis, as intended by the patron of the project, was to research the possibility to predict if there is a risk of a tree failure beforehand, preventing unnecessary harm. This is feasible, making use of multiple sensors and gather values on multiple parameters over time. Using the gathered data to register anomalies in a trees behaviour to predict heightened risk of tree failure, and thus give the user a chance to take preventive action. The conclusion made from the measurements is that it is possible to analyse data from the prototype. The accelerometer gave us good data on how great the angle of the tree was, and it gave us a difference in the angle during more windy sessions. The angle of the tree can then be of use during a longer time of studying trees to get a more accurate reading on how the angle can change during the trees life and what it means. The earth humidity sensor, the air humidity sensor and the air temperature sensor all functioned as planned and gave a good summary of the condition of which the tree was under. These data points are a good way to study the overall health impacts of the surroundings of the tree over time. To make the prototype more complete we would need to add a sap-flow sensor and a weather station. The sap-flow sensor is a crucial instrument in our opinion to get a more complete reading of the health state of the tree. The sap-flow sensor is although a very expensive product to buy and did not make it into the project for just this reason. The weather station is a good addition to the overall data collection. The data that has been collected so far is just a start to a bigger project, due to the complexity of a tree’s anatomy and health. The data that would be needed to determine a fall prediction of a tree, is data that is collected during a long period of time and on several different trees and tree-sorts. The goal to predict a tree fall has not been achieved due to the complexity of the prediction. To predict a tree fall we would need to study trees during a much longer time frame and with multiple sensors to even come close to predicting a tree fall. Although the project itself failed to produce a prototype to answer the question of fall prediction, this is a first real step to achieving that goal. / Att ett träd faller och orsakar skador på infrastruktur, personer eller egendom är ingen nyhet, och när detta händer blir det ofta ett försäkringsmål för att få ut kompensation för skador. Uppdragsgivaren till detta arbete hade som önskan att kunna på förhand få en förvarning om det fanns risk för att ett träd skulle falla, och på så sätt förhindra skador. Detta kan rent teoretiskt uppnås genom att använda ett flertal lämpliga sensorer, och sedan med hjälp av dessa sensorer läsa datan som sensorerna samlar in över tid. För att på så sätt bilda en helhetsbild över hur trädet kommer agera i framtiden utifrån mönster och anomalier i beteende. Projektet har utgått från en viss struktur i utvecklingen av en prototyp för datainsammling. Strukturen bestod av sex delar: Trädkunskapsundersökning (som har kallats instudering), marknadsundersökning,  funktionsundersökning, test av enstaka komponenter och kod, gemensamt test av komponenter och kod samt prototypkonstruktion. Information har tagits från böcker, akademiska artiklar, en djupintervju med en landskapsingenjör från SLU samt allmänna källor från internet. Resultatet från de olika mätningar som utfördes visade på att data går att få ut, och går att analysera för att ge en föraning om risk för fall av träd. Accelerometern gav en bra indikation på förändringar i vinkeln mellan trädetsstam och marken i blåst, och denna mätpunkt kan användas över tid för att se hur trädets amplitud i svängningarna förändras över tid, och om det kan bli skillnader i hur trädet beter sig jämfört med trädets egna historiska värden eller värden från liknande träd av samma sort under samma mätperiod. Jordfuktighetssensorn, luftfuktighetssensorn och temperatursensorn fungerade enligt förväntan med att ge ett bra komplement till accelerometern genom att måla upp en helhetsbild av vad trädet utsetts för från sin omgivning. Optimalt skulle varit att jämföra dessa senorers värden mot data från en savflödessensor, men en sådan sensor överskred projektets budget. Målet med projektet var att kunna undersöka och förutsäga när ett träd kommer falla. Detta har inte uppnåtts av detta projekt då vi anser att för att kunna förstå om ett träd kommer falla eller inte på förhand ligger först efter ett flertal år av insamlad data och av en mängd olika sensorer. Men detta projekt är en bra grund till att bygga vidare på från den modellen som projektet redan har skapat.

The purpose of this project was to further develop and complete a quadcopter that had been built in an earlier course at KTH, so that it could be used for demonstration and education at the school. The quadcopter was at the beginning of the project completed when it came to hardware, and there was some software functionality implemented but no system for automatic stabilization. The main goal of the project was to implement such a system, and to combine it with the previous functionality to make the quadcopter operable and able to fly. To create a functioning and stable ground multiple basic software features has been implemented, and on top of that additional software to improve the safety, stability and functionality. The most important part is the control system that is responsible for converting sensor and control signals to suitable motor values. This report describes these technical problems and the solution methods that we have used, and analyzes the properties of the final system. / Syftet med detta projekt var att vidareutveckla och färdigställa en quadrokopter som byggts i en tidigare projektkurs på KTH, för att den sedan skulle kunna användas i demonstrations- och undervisningssyften på skolan. Quadrokoptern var från början hårdvarumässigt färdigbyggd och viss funktionalitet fanns implementerad men det fanns inget system för automatisk stabilisering. Det främsta målet med projektet var att implementera ett sådant system, och att kombinera det med tidigare funktionalitet för att göra quadrokoptern manöver- och flygbar. För att skapa en fungerande och stabil grund har flera grundläggande mjukvarufinesser implementerats, och därpå ytterligare mjukvara för att förbättra säkerheten, stabiliteten och funktionaliteten. Det viktigaste har att göra med reglersystemet som ansvarar för att omvandla sensor- och styrsignaler till lämpliga motorvärden. Denna rapport beskriver dessa tekniska problem samt de lösningsmetoder och lösningar vi kommit fram till, och analyserar det slutliga systemets egenskaper.

I det här arbetet presenteras ett system som utvecklats i syfte att kunna räkna personer. Systemet är tänkt att användas i mötesrum för upp till tio personer och använder sig av infraröd teknik i form av thermopile arrayer. I arbetet har tre olika sensorer använts för utvärdering. Sensorerna som använts är Panasonic Grid-EYE med pixelupplösningen 8×8 och detekteringsvinkeln 60°×60° samt två stycken Heimann 32x32d, båda med upplösningen 32×32 pixlar, men med detekteringsvinkeln 90°×90° respektive 105°×105°. Systemet är programmerat med hjälp av utvecklingskortet STM32L476RG och är skrivet i språket C. I systemet används två metoder för att beräkna antalet personer. Den ena metoden jämför temperaturförändringen i ett rum i förhållande till då rummet är tomt och den andra metoden använder sig av bildbehandlingsmetoder som interpolering, filtrering och beräkning av area. Sensorerna utvärderas även individuellt utifrån egenskaper som noggrannhet, strömförbrukning och implementationskostnad. Script har även skapats i MATLAB som, i kombination med mikrokontrollern, används för att grafiskt presentera temperaturvärdena från sensorerna. Den sensor som visade sig vara bäst lämpad för att räkna personer är Heimann 32×32d med detekteringsvinkeln 105°×105°. Detta tack vare den större detekteringsvinkeln som resulterar i en större detekterbar yta samt upplösningen på totalt 1024 pixlar som sammantaget ger en högre noggrannhet för personräkning. Denna sensor kräver dock mer komplexa och tidskrävande beräkningar för behandling av data än Grid-EYE. Dessa skillnader är ändå marginella, där noggrannheten och den större detekterbara arean väger upp nackdelarna. De experimentella resultaten visar att Heimann 32×32d med 105°×105° ger en noggrannhet på c:a 98.3 % vid mätning på höjden 2.45 m. Detta motsvarar en yta på c:a 39.1 m2 och systemet kan räkna upp till minst 4 personer. För Grid-EYE och samma höjd har ej noggrannheten fastställts, men har endast en detekterbar yta på c:a 7.7 m2 där maximalt 4 personer bedöms kunna räknas. / In this work, a system is being developed with the purpose of counting people. The system is intended for use in meeting rooms for up to ten persons and utilizes infrared technique using thermopile arrays. For this work, three different sensor have been used for evaluation. A Panasonic Grid-EYE with a resolution of 8×8 and a Field of View (FoV) of 60°×60°, and two Heimann 32×32d sensors, both having a resolution of 32×32, but with the FoV 90°×90° and 105°×105° respectively. The system has been programmed using the microcontroller STM32L476RG, and with the programming language C. In this system, two methods for people counting has been implemented. The first method compares the total change in temperature of a room in relation to when the room is empty and the other method uses image processing methods, such as interpolation, filtering and area calculations. The sensors are also being evaluated individually, based on characteristics such as accuracy, current consumption and implementation cost. To graphically display the temperature values of the sensors, scripts has been made for MATLAB that uses information sent by the microcontroller. The sensor which seem to be best suited for counting people is the Heimann 32×32d with the FoV 105°×105°. The main advantage of this sensor is its wider FoV, covering a larger area, and its higher resolution, which overall yields a higher accuracy when counting people. However, this sensor requires more complex and time-consuming calculations when processing data than the Grid-EYE. Still, these differences are marginal where the accuracy and the larger detectable area for the HTPA outweighs its disadvantages. The experimental results shows that the Heimann sensor with 105°×105° FoV can achieve an accuracy of ≈98.3 % measuring at a height of 2.45 m. At this height, the detectable area for the sensor is ≈39.1 m2 and is being able to count up to at least 4 persons. As for the Grid-EYE and with the same scenario, the accuracy has not been determined, but has a detectable area of ≈7.7 m2 and is estimated being able to count up to a maximum of 4 persons.

Apple WatchTM huserar funktionaliteter inom medicinteknik. Detta är ett examensarbete inom medicinteknik som ställer frågan om hur pass bra mätningar den utför i förhållande till motsvarande medicinteknisk produkt. Smartklockan kan identifiera R-toppar i EKG mycketväl, och därigenom också förmaksflimmer. I förhållande till pulsoximeter presenteras syremättnad några procentenheter för högt och följsamheten är något stel. Apple WatchTM mäter puls bra vid högre hjärtslagsfrekvenser, men har kraftigt begränsad träffsäkerhet och sämre följsamhet vid mätningar i vila. Det kan inte styrkas att Apple WatchTM kan användas som verktyg för att ställa någon medicinsk diagnos, utifrån testerna i detta arbetet, där datamängd och urvalsgrupp samtidigt varit för liten för att kunna ge riktig statistisk signifikans. / The Apple WatchTM has functionalities related to the field of medical technology. This is a degree project in medical engineering that raises the question how adequate measurements it can acquire, in relation to a corresponding medical device. The Apple WatchTM can identify R waves in ECG very well and thereby also atrial fibrillation. In relation to pulse oximeters, oxygen saturation is given a few percentage points too high and the compliance is somewhat rigid. Apple WatchTM measures heart rate well at higher heart rates, but has severely limited accuracy and has poorer compliance when measuring at rest. The tests of this work shows that the Apple WatchTM should not be used as a tool for making any medical diagnosis, but the amount of data and test subjects were not sufficient enough to make it statistically significant.

Occupational upper extremity disorders have become a major issue in modern society. Poorly designed workplaces, high job demands, and incorrect work-habits can lead to the development of upper extremity disorders (UEDs) in the workplace. This issue not only causes health-relatedproblems for the individual but also forms a significant economic burden on society due to sickleaves, healthcare and untimely exit of affected individuals from the workforce. The risk of developing occupational UEDs varies with different professions. The European Agency for Safety and Health at Work (EU-OSHA) has recognized significant occupational health risks associated with the hairdressing profession. It has been estimated that UEDs are five times more prevalent amongst hairdressers than other professions. Qualitative risk assessment tools based on self-reports and observation have been used to identify the risks of developing UEDs with hairdressing profession before. However, a quantitative risk assessment tool that provides objective data on work posture is more precise and objective than self-report and observation. This data can help to identify the risks of developing UEDs associated with each hairdressing task. Furthermore, it can enable self-assessment of workload and posture awareness by providing feedback to the user. Inertial Measurement Units (IMU) as part of a wearable system developed at KTH were used in this study to investigate the risks of developing UEDs for hairdressing students. The feasibility of using a feedback function for providing posture awareness was also evaluated by comparing the measurements obtained with and without using the feedback function. Twelve hairdresser students were enrolled in the study. The percentage of time for elevated angles above 30°, 60° and 90° for arms, and above 45° or less than 0° for the trunk flexion is presented. In addition, 10th and 90th percentiles (°) of arms and trunk angular distribution is presented. The result of a statistical analysis performed on data with and without feedback was used to evaluate the effectivity of using the feedback function in preventing the development of occupational UEDs. A System Usability Scale (SUS) questionnaire was used to evaluate the overall usability of the system. The result of this study confirms that the hairdressing profession falls in the high-risk category for developing UEDs. The use of this technical system has enabled a precise risk assessment evaluation of each hairdressing task. Such data can be used as a foundation for improving the ergonomic design of the workplace. The feasibility of using the feedback function as a prevention tool on the individual level is highly dependent on the individuals’ motivation and their attitude towards changing their work habits. However, the results in general, indicate a decrease in the abduction angle (°) for both left and right arm when the feedback function is used. For example, the 90th percentile abduction angles (°) for left arm (all 12 subjects) during the drying part of one fundamental work-cycle decreased from a value of 60.4° to 58.2° when the feedback function was used. The 90th percentile abduction angles (°) for the right arm during the same part of the fundamental work-cycle decreased from an angle of 53.1° to 51.4°. The SUS score of 75.6 indicates good overall usability for the system. / Besvär i det muskuloskeletala systemet i överkroppen som uppkommer på grund av påfrestande arbetsställningar och icke-optimala arbetsvanor blir allt vanligare i det moderna samhället. Besvären orsakar inte bara hälsorelaterade problem för individen utan även en avsevärd ekonomisk börda för samhället. Risken för att utveckla skador i överkroppen varierar med olika yrken. Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA) har identifierat betydande hälsorisker i samband med frisörarbete. Det har uppskattats att besvär i överkroppen är 5 gånger mer förekommande hos frisörer jämfört med andra yrken. Det finns många forskningsprojekt som har använt kvalitativa riskbedömningsverktyg, baserade på självrapportering och observation, som identifierar riskerna med att utveckla skador i överkroppen bland frisörer. Ett kvantitativt riskbedömningsverktyg som ger objektiva data om arbetsställning är dock mer exakt än självrapportering och observation. Ett sådant verktyg kan hjälpa till att identifiera risken för skadeutveckling i överkroppen. Inertial Measurement Units (IMUs) är en del av ett bärbart mätsystem som har utvecklats påKTH. Systemet användes i denna studie för att identifiera risken för skadeutveckling i överkroppen bland frisörer. Riskidentifieringen gjordes genom att mäta vinkel på armar och rygg. Mätsystemet har även en inbyggd återkopplingsfunktion som uppmärksammar användaren om deras kroppsställning. Effektiviteten av att använda återkopplingsfunktionen för att förebygga jobbrelaterade skador utvärderades genom jämförelse av mätningar som erhållits med och utan återkopplingsfunktion. Tolv frisörstudenter deltog i studien. Överkroppspositionen definierades av vinklar över 45° eller mindre än 0° från en position där ryggen är rak. Abduktionsvinklar över 30°, 60° och 90° mättes för armar. Tidsperioden för dessa vinklar d.v.s. hur lång tid överkroppen hölls i dessa vinklar räknades. Armar och överkroppvinklar för 10:e och 90:e percentilen (°) samt resultat av en statistisk analys som utfördes på data samlade med och utan återkopplingsfunktionen presenterades. Analysen utfördes för att utvärdera hur effektiv återkopplingsfunktionen är för att förhindra arbetsskadeutveckling. En System Usability Scale (SUS) frågeformulär användes för att utvärdera systemets övergripande användbarhet.Resultatet av denna studie bekräftar att frisöryrket faller i högriskkategorin för arbetsskadeutveckling. Användningen av detta bärbara mätsystem har möjliggjort en exakt riskbedömning för olika arbetsuppgifter. En sådan information kan användas som grund för att förbättra ergonomiska förhållanden på arbetsplatser. Effektiviteten av återkopplingsfunktionen som ett förebyggande verktyg på individnivå är starkt beroende av individernas motivation och deras inställning till att ändra sina arbetsvanor. Emellertid anger resultaten en generell minskning av armvinklar (°) för både vänster och höger arm när återkopplingsfunktionen används. Till exempel har den 90:e percentil vinklarna (°) för vänsterarm (alla 12 personer) under hög belastning minskat från ett värde av 60.4° till 58.2 °. Den 90:e percentil vinklarna (°)för höger arm under hög belastning har också minskat från ett värde av 53.1° till 51.4°. SUS-poängen på 75.6 indikerar en bra användbarhet för systemet