<p>Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande:</p><p>Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation? </p><p>Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats.</p><p>Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden,<em> förstärka det förväntade, </em>ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som <em>förtegenhet</em> och <em>handlingskraftig ledning</em> m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, <em>slå oväntat</em> som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som <em>snabbhet</em> och <em>slå mot avgörande punkter</em> m fl.</p>

Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande: Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation?  Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats. Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden, förstärka det förväntade, ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som förtegenhet och handlingskraftig ledning m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, slå oväntat som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som snabbhet och slå mot avgörande punkter m fl.

As of the 7th of March 2024, Sweden has become a member of the North Atlantic Treaty Organisation, NATO. Interoperability between the two organizations will be essential to ensure a high level of cooperation in future multinational land operations. The study will be conducted on NATO doctrine: Allied Joint Doctrine for the Conduct of Operations, and the Swedish Armed Forces army doctrine: Reglemente Armé - Taktik 2023. The aim of this study is to show the level of organizational and technical interoperability between the two doctrines through the theory of Levels of Coalition Interoperability (LCI). By comparing the two doctrines to each other we find that the Swedish army and NATO are similar in many descriptions of methods and principles, mostly since the Swedish army has chosen to adept many parts of their doctrine towards NATO. However, NATO do show a lot of flexibility and adaptability towards partner nations, giving the two doctrines a high level of interoperability. The doctrines differ in description of methods for data exchange at a physical level and gives room for commanders to interpret certain aspects of the doctrines, which shows that there can be developments made to increase the interoperability, mainly in the area of adaptation of standardized methods.

<p>NATO, USA, Storbritannien och Ryssland m.fl. använder sig av stridsuppgiften räd för markstridskrafter och erfarenheter från bl.a. Irakkriget 2003 visar att de kan få stor betydelse. Räder anses överensstämma med manöverteorin, men räder återfinns inte som stridsuppgift för svenska markstridskrafter.</p><p>Denna uppsats analyserar stridsuppgiften räd för markstridskrafter, operationaliserar två indikatorer för räder och med hjälp av dessa undersöks hur räder är förenligt med FM nuvarande doktrin och Reglemente för Markoperationer (RMO).</p><p>Undersökningen visar att räder inte är förenliga med nuvarande doktrin och RMO. Bl.a. så uppfattas det sakna överensstämmelse att avsiktligt inte bibehålla öppna landförbindelser. Däremot är delar av indikatorerna direkt eller indirekt att anse som förenliga.</p> / <p>NATO, USA, Great Britain and Russia are among others using the task raid for ground forces and experiences from e.g. the war in Iraq 2003 have shown that they could have great importance. Raids are considered to correspond to manoeuvre theory, but raids are not to be found as a task for Swedish ground forces.</p><p>This paper is analyzing the task raid for ground forces, developing two indicators for raids and with the help of these examining how raids are compatible with the armed forces present doctrine and field manual for ground operations.</p><p>The investigation shows that raids are not compatible with the present doctrine and field manual for ground operations. E.g. is it considered to disagree not to keep land lines of communications open. Parts of the indicators are however directly or indirectly considered compatible.</p>

NATO, USA, Storbritannien och Ryssland m.fl. använder sig av stridsuppgiften räd för markstridskrafter och erfarenheter från bl.a. Irakkriget 2003 visar att de kan få stor betydelse. Räder anses överensstämma med manöverteorin, men räder återfinns inte som stridsuppgift för svenska markstridskrafter. Denna uppsats analyserar stridsuppgiften räd för markstridskrafter, operationaliserar två indikatorer för räder och med hjälp av dessa undersöks hur räder är förenligt med FM nuvarande doktrin och Reglemente för Markoperationer (RMO). Undersökningen visar att räder inte är förenliga med nuvarande doktrin och RMO. Bl.a. så uppfattas det sakna överensstämmelse att avsiktligt inte bibehålla öppna landförbindelser. Däremot är delar av indikatorerna direkt eller indirekt att anse som förenliga. / NATO, USA, Great Britain and Russia are among others using the task raid for ground forces and experiences from e.g. the war in Iraq 2003 have shown that they could have great importance. Raids are considered to correspond to manoeuvre theory, but raids are not to be found as a task for Swedish ground forces. This paper is analyzing the task raid for ground forces, developing two indicators for raids and with the help of these examining how raids are compatible with the armed forces present doctrine and field manual for ground operations. The investigation shows that raids are not compatible with the present doctrine and field manual for ground operations. E.g. is it considered to disagree not to keep land lines of communications open. Parts of the indicators are however directly or indirectly considered compatible.

Maneuver warfare theory has been used to explain success in numerous modern conflicts and is extensively incorporated into contemporary military doctrine. However, during 2022-2023, the war in Ukraine resembled World War I attritional warfare, leading theorists to question the relevance of maneuver warfare in today’s conflicts. This thesis examines the applicability of maneuver warfare theory in contemporary conflicts by analyzing success in land operations in eastern Ukraine, testing Stephen Biddle’s theory, The Modern System, in a comparative case study. The result indicates that asymmetry in force employment, referring to one side using military means more efficiently than the opponent, leads to success, and conversely that symmetry creates an attritional character of battle. The thesis contributes with insight into the dynamics between maneuver and attrition in high-intensity interstate wars, highlighting the importance of flexibility and adaptability. The conclusions emphasize the need of further research on maneuver warfare in contemporary conflicts.

<p>Influences from military theory are a part of the development of military doctrines. This thesis has, by using a method with three different dichotomies, traced and classified influences from William S Lind’s theories regarding manoeuvre warfare in the Swedish military doctrine, for land operations. The purpose has been to discuss the connection between military theory and how the Swedish doctrine for land operations (DMarkO) has been formulated. It has also been to show what this influence depends on and what consequences it will present.</p><p>The examination has shown that William S. Lind’s theory regarding manoeuvre warfare has a great impact and influence on the content of DMarkO. This used through direct literal use of the theory and also through an indirect influence. It has, however, been difficult to reconstruct and to show awareness from the authors’ perspective that William S. Lind has been a deliberate choice to use regarding what to write in the doctrine. On the other hand, the parts that together constitute the theory are known as classical military maxims, and they are therefore as such, hard to relate only to Lind and his theory regarding manoeuvre warfare. “Main effort” or “Schwerpunkt” is such an example, used by Lind as a part of his theory but also known as a military maxim.</p> / <p>I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim säkerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvärldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehållen maritim säkerhet i Östersjön.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehålla den maritima säkerheten.</p><p>För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade säkerhetsbegreppet använts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhälle, miljö samt militär identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar. Strategierna som har analyserats har fokus både på svenskt nationellt såväl som transnationellt samarbete och berör både nutid och framtid.</p><p>Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lägger allt mer fokus på transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska länderna men att även instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten.</p>

This essay is about the tactical basic principles as they are mentioned in the Swedish Doctrine for land based operations (2005) and the German side during the battle of Verdun 1916. The purpose of this essay is to clarify whether the used doctrine is appropriate to use on future attrition battles.         This is done by a case study of the German side during the battle ofVerdun. In this case study indicators of the basic principles are then identified and analysed with the starting point at the two questions that the essay is based around.  The essay starts with an introduction where above is attended, in the second part the basic principles, the background to the battle and the battle itself is described. Finally the tactical basic principles are analysed and discussed based on the questions that the essay is based on. In the analysis and the discussion the conclusion is drawn that the tactical basic principles were present on the German side during the battle of Verdun and that they are of a general character and may be applied on both attrition warfare of 1916 and modern battles of attrition. / Denna uppsats avhandlar de taktiska grundprinciperna som de står angivna i Doktrin för markoperationer (2005) och tysk sida under slaget vid Verdun 1916. Syftet med detta är att utröna om doktrinen gällande de taktiska grundprinciperna är generell nog för att tillämpa på ett framtida utnötningsslag. Detta har utförts genom en fallstudie av den tyska sidan under slaget vid Verdun. I denna fallstudie har sedan indikatorer på de taktiska grundprinciperna identifierats, analyserats och diskuterats utifrån de två frågor arbetet utgår ifrån. Arbetet är indelat i en inledning där ovanstående behandlas, en avhandling där de taktiska grundprinciperna och slaget beskrivs. Därefter analyseras slaget utifrån grundprinciperna och slutligen besvaras och diskuteras frågorna. I analysen framgår det att alla de taktiska grundprinciperna som de anges i Doktrin för markoperationer förekom på tysk sida under slaget vid Verdun. Dessa är generella och är aktuella både idag och 1916.

Utviklingen innen UAV er stor og bruken av slike systemer har fått stor oppmerksomhet.Spesielt etter at de er nyttet til bekjempning av mål under de seneste konfliktene. Samtidigpågår det nå en begynnende utvikling av offensive systemer, såkalte UCAV’er som skal kunnebekjempe mål blant annet på bakken.Landoperasjonen krever systemer med høyt tempo, fleksibilitet og systemer som har evne til åvirke kombinert for å få størst mulig effekt på motstanderen. Forfatteren henter krav til slikesystemer gjennom å beskrive landoperasjoner og hvordan nærstøtten utføres. Nærstøtten iform av CAS kontrolleres i dag av FAC’er som leder bemannede plattformer og deresvåpensystemer. Oppsatsen beskriver dessuten UCAV systemer og deres komponenter medvekt på autonomi, sensorer, kommunikasjon og våpensystemer. Hensikten med denneoppsatsen er å knytte sammen utførelsen av nærstøtte generelt og CAS spesielt medbeskrivelsen av UCAV systemer for å finne frem til hvordan nærstøtte tillandoperasjonene best kan utføres med UCAV. Oppsatsen svarer derfor på spørsmålenehvordan CAS kan ledes og utføres med UCAV og hvordan en slik UCAV bør konfigureres oghvilke krav som kan stilles til denne. / The development in the field of UAVs is extensive and gaining in focus andinterest as their mission catalogue is widened. The recent use of weaponizedUAVs in Afghansistan and Iraq to combat an array of targets has shown theirpotential. At the same time there is an ongoing development of offensivesystemes known as UCAVs, designed to strike targets all throughout thebattlespace.Land operations demands systems which allow tempo, flexibility and the useof combined effects to achieve the maximum possible dislocation of theopponent. The author arrives at preconditions for such systems to partakeeffectively by outlining land operations and describing the conduct of closesupport of land formations. Today, the air to ground support part of it iscontrolled by a forward air controller who controls manned platforms andtheir weapon systems. This thesis also describes UCAV systems and theircomponents with focus on authonomy, sensors, communications and weaponsystems.By connecting the conduct of landoperations, close support in general andclose air support (CAS) especially with the description of UCAV systems, thepurpose of the thesis is to outline how CAS to land operations can beconducted with UCAVs. The thesis does this by answering the questions as tohow to control CAS with UCAV and which demands that must be met by theUCAV system. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 01-03

Influences from military theory are a part of the development of military doctrines. This thesis has, by using a method with three different dichotomies, traced and classified influences from William S Lind’s theories regarding manoeuvre warfare in the Swedish military doctrine, for land operations. The purpose has been to discuss the connection between military theory and how the Swedish doctrine for land operations (DMarkO) has been formulated. It has also been to show what this influence depends on and what consequences it will present. The examination has shown that William S. Lind’s theory regarding manoeuvre warfare has a great impact and influence on the content of DMarkO. This used through direct literal use of the theory and also through an indirect influence. It has, however, been difficult to reconstruct and to show awareness from the authors’ perspective that William S. Lind has been a deliberate choice to use regarding what to write in the doctrine. On the other hand, the parts that together constitute the theory are known as classical military maxims, and they are therefore as such, hard to relate only to Lind and his theory regarding manoeuvre warfare. “Main effort” or “Schwerpunkt” is such an example, used by Lind as a part of his theory but also known as a military maxim. / I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim säkerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvärldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehållen maritim säkerhet i Östersjön. Syftet med uppsatsen är att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehålla den maritima säkerheten. För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade säkerhetsbegreppet använts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhälle, miljö samt militär identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar. Strategierna som har analyserats har fokus både på svenskt nationellt såväl som transnationellt samarbete och berör både nutid och framtid. Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lägger allt mer fokus på transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska länderna men att även instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten.