Den svenska detaljhandelns försäljning har stadigt ökat under de senaste åren. En av de starkaste tillväxterna under år 2006 står skobranschen för. Svenskar i gemen konsumera mer och intresset för skor har aldrig varit större. Störst på den svenska skomarknaden idag är Nilson Group som har 25 procent av den totala marknaden, det vill säga att vart fjärde par skor som säljs i Sverige kommer från någon av deras butiker. En modeorienterad bransch som skor konkurrerar naturligtvis med design. Dock hävdar ledande befattningshavare inom branschen att de ska särskilja sig ”genom att kunna erbjuda service och medarbetare som kan skor”, det vill säga servicekvalitet och kunskap är viktiga konkurrensfördelar i försäljningsledet. I och med att nya konkurrenter dyker upp på skomarknaden krävs det sannolikt att företagen särskiljer sig och har en fungerande organisation som motiverar, attraherar och bibehåller både sina medarbetare och kunder. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka om Nilson Group och deras affärskoncept Jerns har samma syn och uppfattning som sina medarbetare angående den interna marknadsföringen. Vi har studerat hur de implementerar sin affärsidé och hur de bedriver sin interna marknadsföring för att motivera butikspersonalen och hur den påverkar samt ökar servicekvaliteten hos Jerns anställda. Vi har valt att utgå ifrån olika teorier för att undersöka syftet. Affärsidén har vi definierat utifrån Normanns syn där han betonar vikten av att affärsidén och visionen ska vara invävda i organisationsstrukturen och hos företagets anställda. Sedan har vi använt oss av Grönroos riktlinjer för intern marknadsföring, där han bland annat förespråkar ett fungerande informationsflöde, utbildningar och ett dagligt servicemedvetande. Sedan har vi valt att utgå ifrån Zeithamls kundvärdesmodell där vi använt oss av hans tio dimensioner för att definiera servicekvalitet. Utifrån dessa teorier har variabler tagits fram för att formulera frågor till ledningen och butikspersonalen för att fastställa deras syn på företagets affärsidé, interna marknadsföring och service. Utifrån den data som erhölls genom en enkätundersökning bland butikspersonalen och en intervju med ledningen har skillnader och likheter mellan de och butikspersonalen jämförts för att upptäcka eventuella gap som finns. Som slutsats så ser vi att den interna marknadsföringen som helhet är fungerande trots vissa gap. Servicemedvetenheten är god bland butikspersonalen vilket ledningen arbetar för, detta tack vare att den interna marknadsföringen fungerar. Beträffande företagets affärsidé så har företaget lyckats sprida den på ett bra sätt. Vi upptäckte dock att den inte fullt ut överensstämmer med Jerns arbetssätt.

Titel: Besökarens besök i bilhall – En studie om kundupplevdtjänstekvalitet Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka kundupplevdtjänstekvalitet vid besök i bilhall. Informationen skall i ett senareskede kunna användas för att höja kvaliteten av kunders besök hosden auktoriserade bilhandeln. Tillvägagångssätt: Syftet gav upphov till flera problemformuleringar som krävde både ett kvalitativt och kvantitativt insamlingssätt. Empirin samlades ingenom kundenkäter och semi‐strukturerade intervjuer vilka bådaägde rum hos Bilia i Västerås. Både kundenkät och intervjuguide äruppbyggda och analyserade enligt SERVQUAL, Gapanalysen samtGrönroos modeller för upplevd kvalitet. Slutsats: Flera olika bristfälliga punkter inom tjänsteleveransen harpåfunnits. Kunderna anser att det finns förbättringspotential inomde flesta delar av tjänsten, dock vissa mer än andra. Framföralltupplevs tjänsten bristande inom det som SERVQUAL kallarResponsiveness och Empathy, samt det som Grönroos kallar förFunktionell kvalitet. Dessa områden berör på olika sätt hur kundenblir bemött vid tjänsteutförandet, det vill säga den mänskligainteraktionen mellan kund och företag som avgör om en tjänstupplevs som lyckad eller inte. Om företaget lyckas förbättra denupplevda kvaliteten inom ovan nämnda områden anser författarnaatt konkurrenskraften höjs vilket på sikt kommer att leda till ökadförsäljning av begagnade bilar. / Title: The customers visit at the car dealership – A thesis about customerperceived service quality Purpose: The purpose of the thesis is to examine customer perceived servicequality during the visit to the car dealership. The information canlater be used by car retailers to improve their service quality. Method: In order to satisfy our purpose, the authors decided to use bothqualitative and quantitative research methods. The empirical datawas collected by both questionnaires and semi‐structuredinterviews, which both took place at Bilia in Västerås. The abovemethods were both based on and analyzed using SERVQUAL, theGapanalysis and the model for total perceived quality. Conclusion: The customers pointed out that most of the different dimensions ofthe service delivery can be improved. While keeping that in mind,the study showed greater need for improvement in the SERVQUALdimensions named Responsiveness and Empathy and whatGrönroos calls Functional Quality. These areas can be described ashow the customers are met and taken care of during their visit atthe car dealership. In other words, the main areas that needimprovement are related to the human interaction between thecustomer and the company. According to the authors, if thecompany manages to increase the perceived quality in these areas,a competitive edge will be gained. This will lead to increased salesof used cars.

När en god tjänstekvalitet har uppnåtts kan detta leda till en viss tillfredsställelse hos kunden. Denna tillfredsställelse är en känsla som kunden får efter att tjänsten har levererats vilket visar till vilken grad kundens förväntningar är uppfyllda. För att besvara undersökningens syfte, vilka kriterier som påverkar kundtillfredsställelsen, utformades en enkät utifrån Grönroos (2002) sju kriterier för god tjänstekvalitet. Denna enkät delades ut till kunderna i Handelsbanken Västerås City under begränsad tid. Undersökningen visar att sambandet mellan ”Rykte och trovärdighet” och ”Kundtillfredsställelse” är starkt. En orsak kan vara att respondenterna inte vill erkänna att denne är kund i en bank som har ett dåligt rykte. Det kan också bero på att respondenten faktiskt upplever att banken har ett gott rykte och att prisnivån är rimlig.

I dagens samhälle råder det ofta en bristande kunskap hos butikspersonal gällande textila material, och de har ofta problem med att besvara kundernas frågor gällande exempelvis krympning, fällning eller tvättråd. För att en butik ska kunna utmärka sig från e-handeln är det av största vikt att personalen är experter på dessa frågor. Syftet med examensarbetet är att undersöka om den textila materialkunskapen hos butikspersonal är tillräckligt god för att matcha kundens förväntningar. Studien har genomförts med hjälp av tidigare forskning, samt egna undersökningar. Vi har utformat och genomfört två olika enkäter, en riktad till butikspersonal och en till kunder, samt genomfört en deltagande observation i butik. Vi har använt oss av åtta olika kedjeföretag inom fast fashion-segmentet för att genomföra vår studie. I uppsatsen förklaras två olika teorier angående servicekvalitet. Vi beskriver SERVQUAL- modellen och kundgapsmodell. Ur dessa har vi tagit fram en egen undersökningsmodell för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Genom vår undersökning kom vi fram till att butikspersonalens kunskap om textila material inte är tillräckligt god för att matcha kundernas förväntningar. Vi har även kommit fram till att väldigt få blir erbjudna utbildningar angående textila material från företaget de arbetar på. En stor majoritet av butikspersonalen önskar att företaget de arbetar på ska erbjuda kurser eller fler kurser inom textila material, och vi har genom enkäterna och tidigare forskning kommit fram till att detta är en lämplig metod för att öka kunskapsnivån.

Syftet med studien är att utforska och se om det finns ett positivt samband mellan kundlojalitet samt servicekvalitet med kundens relation till banken. Det genom att jämföra kundens relation till banken traditionellt och digitalt. Den här studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod för att besvara studiens syfte och de hypoteser som skapats. Här har jag utgått från en deduktiv ansats, där jag utifrån teori skapat en enkätundersökning som innefattar 141 respondenter. Resultatet för den traditionella banken visar på att det finns ett positivt samband från kunden, ju lojalare man är, desto bättre är relationen med banken. Likaså är det när det kommer till servicekvalitet, ju bättre upplevd service, desto bättre är relationen med banken. Faktorerna har även ställts mot den digitala banken och här går det inte att hitta ett signifikant samband.

Title: The role of e-commerce in industrial marketing: a case study of Stena Components Nybro AB Writers: Rebecka Blom, Ebba Douglas and Cathrine Johansson Mentor: Leif Rytting Examiner: Richard Afriyie Owusu Course: 2FE77E Business Administration III - Marketing, Bachelor degree project Purpose The purpose of this study is to analyze and clarify the importance of e-commerce regarding to service experiences and accessibility. The industrial sector stands in the center of the study and its importance of maintaining and strengthening existing customer relations. The study is a case study of Stena Components Nybro AB. Method The study is based on a qualitative study and is a case study at Stena Components Nybro AB. The empirical data consists of nine semi structured interviews where both business and customers perspective has been observed. Conclusion The results of the study showed that customer experience in the industrial sector is a co- creation process between customer and business. It has also been found that e- commerce can release human resources, which increases the availability through increased personal contact. The study also presented that CRM-system and high service created a strong and sustainable relationship between businesses. Keywords Digitization, e-commerce, customer relations, accessibility, quality of service. Allocation of work The authors have participated equally in all parts of the thesis process.

Titel: Prestationsmätning av servicekvalitet vid digitala möten: En kvalitativ studie Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Daniel Gustafsson och AnnaKarin Larsson Handledare: Tomas Källquist och Pär Villhelmson Datum: Januari, 2019 Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur prestationsmätning som styrinstrument kan användas för att kvalitetssäkra servicekvaliteten som tillhandahålls vid digitala möten. Metod: Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och en världsbild utifrån det socialkonstruktivistiska synsättet med ett aktörsperspektiv. Ansatsen i studien är abduktiv och förståelse har uppstått genom en växelverkan mellan teori och empiri. Det empiriska underlaget samlades in via tio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Dessa låg till grund för en tematisk analys som mynnade ut i studiens resultat och bidrag. Resultat: Prestationsmätning framgår vara bristfälligt eftersom allt som efterfrågas inte mäts. Studien påvisar att vissa av servicekvalitetens dimensioner har fått en ökad betydelse för servicekvalitet vid digitala möten. Detta tycks medföra nya krav för att prestationsmätning och servicekvalitet ska kunna samspela vid kvalitetssäkring av digitala möten. Studiens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att prestationsmätning och servicekvalitet kan samspela för att kvalitetssäkra digitala möten. Detta tycks dock ställa krav på hur prestationsmätning som styrinstrument används. Studien påvisar att prestationsmätning behöver anpassas efter digitala möten där vissa av servicekvalitetens dimensioner ökat i betydelse och därav bör tas i beaktning. Förslag till vidare forskning: Studiens begränsningar öppnar upp för två förslag på vidare forskning. Det första förslaget är att genomföra en liknande studie i en annan kontext. Det andra förslaget är att studera vilka mjuka variabler som bör beaktas vid samspelet mellan prestationsmätning och servicekvalitet vid digitala möten.

The main purpose with this MA thesis is to examine how visually impaired, disabled and people with dyslexia define service quality at the public library of Linköping. The method that has been used is focus group interviews. A focus group consists of four to eight people who are joined together, without knowing each other before, to discuss a certain subject. The aim is to get a wide spread of answers. A secondary purpose is to examine how this method works. The focus groups answers are placed under four themes. They are personnel, media, place and Internet/technical equipment. For visually impaired is personnel with empathy, audiobooks and much space inside the library the most important. The Internet is a good thing for them, while they don't use the library as a meeting place. For the disabled is personnel with empathy and accessibility to and inside the library the most important. Audiobooks is a good, though mostly unknown, service for disabled. This group does rather visit the library building instead of using its services over Internet. Internet made them feel more isolated. For people with dyslexia a helpful and understanding personnel is the most important thing. The library is an important complement to the school. Bok & band is a good service. It's important with a children's' department in the building. If people with dyslexia are going to use Internet it's best if the information is displayed in an easy reading way. / Uppsatsnivå: D

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett chefperspektiv beskriva ochförklara hur företag inom detaljhandeln på taktisk nivå kan arbetaför att mäta och följa upp resultaten av sin interna marknadsföringmot personal med kundkontakt. Studien har en kvalitativ ansats där vi har genomfört sexsemistrukturerande intervjuer med chefer på taktisk nivå hosStadium, Bilia Väst, Affärsverken Karlskrona AB samt enkompletterande intervju med Scandinfo.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två hotell i Kalmar arbetar med servicekvalitet, med inriktning på empowerment, motivation, rekrytering och träning av frontlinepersonal samt att undersöka hur detta arbete uppfattas av frontlinepersonalen.   I studien har vi använt en kvalitativ metod och för att samla in empiriskt material har vi gjort kvalitativa intervjuer med en chef och en frontlineanställd på de två olika hotellen. Vi har kommit fram till att båda hotellen i Kalmar arbetar aktivt med servicekvalitet genom frontlinepersonal och att de även arbetar med empowerment, motivation och träning av sin frontlinepersonal. Vi kan även konstatera att arbetet med servicekvalitet i de flesta fall uppfattas av frontlinepersonalen.