Denna studie är upprättat utefter en kvalitativ branschsektorstudie för att erhålla en djupare förståelse för flygplatsens servicelandskap och kartlägga sinnesmarknadsföringens möjligheter inom sektorn. Syftet är att klarlägga och diskutera värdehöjande faktorer som kan vara betydelsefulla för intressenter på en flygplats. Vidare ämnar studien klargöra vad resenärer uppfattar som specifikt viktigt på en flygplats för att slutligen tydliggöra betydelsen av olika sinnesintryck. I vår studie framkom servicelandskapet, sinnesmarknadsföring och värdeskapande som tre komponenter vars samspel har en inverkan på resenärens helhetsupplevelse i en flygplatsmiljö. Fem tendenser lyfts fram; basfaktorer, sinnesbevis, den regionala prägeln, hinder samt självstyrande passagerarflöden som väsentliga faktorer att beakta på en flygplats. Vi finner klara bevis för att flygplatsen med relativt små medel kan göra stora intryck med avseende att skapa en utökad sinnesupplevelse för resenären och en mer tilltalande servicemiljö. / This study is established on a qualitative industry sector research in order to obtain a deeper understanding of the airport's servicescape, and identify sensory marketing opportunities in the sector. The purpose of this study is to identify and discuss the value-enhancing factors that may be of importance for stakeholders in an airport. Further the study intends to clarify what travellers perceive as particularly important in the airport to finally clear the importance of sensory stimulations. In our study it was revealed that servicescape, sensory marketing and value co-creation as three components whose interaction has an impact on the traveler's overall experience in an airport environment. Five trends are highlighted; basic factors, sensory evidence, the regional character, barriers and self-governing passenger flows as key factors to consider in an airport. We find clear evidence that the airport with limited resources can make big impression with regard to creating an enhanced sensory experience for the traveler and a more attractive service environment.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet är att undersöka tjänsteföretags insatser för att skapa servicekvalitet och goda kundrelationer, med hänsyn till de möjlighet som den digitala utvecklingen medför. 1. Vilka insatser står i centrum för det fysiska mötet respektive virtuella kontakterna? 2. Vad har den digitala utvecklingen skapat för möjligheter för företagen till att erbjuda servicekvalitet och värdeskapande? 3. Vilka variationer finns det i företags prestationer mellan olika målgrupper? Metod: En kvalitativ metod med ett växelspel mellan ett induktivt och ett deduktivt tillvägagångssätt har tillämpats. För datainsamlingen har semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från banksektorn ägt rum. Slutsats: För att skapa servicekvalitet och goda kundrelationer med hänsyn till de möjligheter som den digitala utvecklingen medfört, har vi funnit att tjänsteföretag bör kombinera det traditionella servicelandskapet och det virtuella servicelandskapet på ett sömlöst sätt. Att behålla relationerna personliga ses även det som viktigt och något segmentering och kundanpassning skapar förutsättningar för. Genom att två välfungerande servicelandskap erbjuds för kunden, skapas en större möjlighet och valfrihet som gör att kunden utför sina ärenden på det sättet som passar dennes behov och önskemål bäst. Genom att tjänsteföretag tillhandahåller kunder digitala lösningar, kan en högre kvalitet i det fysiska mötet skapas. / Purpose and research questions: The purpose is to examine the service companies efforts to create service quality and good customer relations, taking into account the opportunities that digital development entails. 1. What efforts are at the centre of the physical meeting and virtual contacts? 2. What kind of opportunities has the digital development created for companies to offer quality of service and value creation? 3. What variations are there in companies' performance between different target groups? Method: A qualitative method with an interaction between an inductive and a deductive approach has been applied. For data collection, semi-structured interviews with nine respondents from the banking sector have taken place. Conclusion: In order to create service quality and good customer relations regarded to the opportunities the digital development entails, we have found that service companies should combine the traditional service landscape and the virtual service landscape in a seamless kind of way. Keeping the relationships personal is also seen as important and something segmentation and customization create the conditions for. By offering two well-functioning service landscapes, greater opportunity and freedom of choice are created for the customer. When service companies provide customers with digital solutions, a higher quality in the physical meeting can be made possible.

In this thesis the marketing strategies of two public libraries have been explored and studied.The public library of Kalmar participates in the project GÖK which partly is a marketing project. The public library of Kalmar thereby differs from the public library of Trollhättan which is not involved in the project.The main aim of this thesis was to focus on their marketing strategies and see if there were any differences. The thesis was also concerned with the customers and their experiences of the quality of the services offered by the public libraries of Kalmar and Trollhättan, including the customers' perceptions of the operative marketing, and finally if there was a connection between marketing and customer-centered quality. Qualitative methods as well as quantitative methods were used for the collection of information .The preliminary assumption that Kalmar had a more explicit marketing strategy has been confirmed in the study. However, the customers at the public library of Trollhättan were more satisfied with the total quality of the services offered. This study has shown that a marketing strategy does not automatically result in more satisfied customers.

This master's thesis deals with the public library project called the GÖK-project, whichconcerned three Swedish public libraries: Linnestaden (Göteborg), Örnskoldsvik and Kalmar.The general outlines for the project were: reconsideration of the conception of the literaryquality, improvement of the library services, adjustment to the library user and reconsiderationof the conception of adult education to the public libraries of the 90s. The projectcaused a big national debate with effort put on the conception of the literary quality.The topic of this master's thesis is partly the GÖK-project and its general outlines, partly theaccomplishment of the project, the main point put on the public library in Linnestaden(Göteborg). / Sidnumrering och text på sidorna 25-27 motsvarar det tryckta exemplaret.

This Master thesis focuses on change conditions and change ambitions in Swedish public libraries. I have chosen to focus on three libraries that participated in a much-debated developmental project sponsored by the Swedish Arts Council almost twenty years ago. The aim of the project was to enhance service-quality, increase user-influence over media acquisition and library routines, and to redefine the concept of quality in the library context. I have made comparisons of the conditions and change ambitions between the project period 1991-1994 and present day 2009. To do this I have analyzed the evaluations of the above-mentioned project and the developmental plans that every municipality in Sweden is required to write according the library-law of 2004. I have also taken into account the major changes in information technology, new legislation of relevance to Swedish libraries and restrictions put upon libraries as a consequence of the decline in the public economy. I have related the change ambitions during the two periods studied to the discourse typology developed by Hedemark, Hedman and Sundin (2005). My main finding is that the focus of the libraries during the project time was on an information management discourse. This is also the case in present day but is now supplemented by an information technology discourse. The alleged concept of quality is no longer based of traditional values but on user demands. To some extent and in relation to minority groups and parents of small children one can still see remains of a general education discourse. / Program: Bibliotekarie

Konsumenter fattar dagligen en mängd olika köpbeslut då det råder ett högt tempo i vardagenoch klädmodet förändras inför varje årstid. Konsumenter har olika behov och olikainställningar till shopping. För att som konsument få hjälp med att hitta rätt i modet och hittadet som passar en bäst, kan en Personal Shopper vara en lösning. I Sverige erbjuder endast ettfåtal butiker och köpcentrum denna tjänst i form av att kunden får personlig hjälp och råd medolika stilar och färger. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad tjänsten Personal Shoppererbjuder och hur utbudet matchar konsumenternas köpmotiv för tjänsten, även se hur enPersonal Shopper påverkar kundens köpprocess från att ett behov uppstår, tillinformationssökning, alternativutvärdering, köp och utvärdering efter köp. Undersökningen ärav kvalitativ karaktär och har utförts genom en fallstudie bestående av intervjuer med enPersonal Shopper, kunder och en observation av ett kundmöte. Detta har resulterat i empirisktmaterial som tillsammans med teoretiska studier analyserats för att skapa ett reslutat. Dettahar vidare lett fram till slutsatser som svarat på uppsatsens problemformulering och slutligenrekommendationer till de personer som arbetar inom tjänsten.Flera olika köpmotiv har kunnat identifieras till varför en konsument väljer att använda sigutav tjänsten Personal Shopper. Undersökningen visar på att konsumenter är i behov av enförändring i deras liv och att de söker hjälp med att hitta tillbaka till sig själva samt hitta enegen stil som de kan följa. Resultatet visar att det finns en matchning mellan konsumentersbehov, önskemål och förväntningar grundat i deras köpmotiv och det som Personal Shoppernerbjuder i dagsläget. Resultatet har även visat på att köpprocessen påverkas av att en PersonalShopper nyttjas av en konsument för att utföra sina inköp. Det har kartlagts en typisk kund tilltjänsten som visar vilken konsumentgrupp som använder sig av tjänsten i nuläget.Avslutningsvis leder resultatet av undersökningen fram till rekommendationer som kanappliceras av Personal Shoppers för att kunna förbättra tjänsten.

I och med Internets utveckling och utbredning har fler och fler företag tagit steget in i e-handelsvärlden samtidigt som fler och fler konsumenter har börjat handla via internet. För att bli framgångsrik inom detta område krävs inte bara att man har en eftertraktad produkt utan också att den service som omgärdar produkten uppfyller de förväntningar kunderna har.I denna rapport kommer vi att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenternas uppfattning om ett e-handelsföretags nivå av servicekvalitet, vilka krav och önskningar en sittande målgrupp har på dessa faktorer samt hur väl ett urval webbaserade butiker uppfyller dessa krav och önskemål.Genom att gå igenom teorier berörande nischmarknader och därefter gå över till att se vad det är som gör att ett företag lyckas med e-handel, kan vi se vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till. Vi granskar komponenter så som användarvänligheten och komforten i att använda sig av e-handel, kundanpassning, information kring företag och produkter, säkerhetsfrågor och känslan av trygghet vid köp och kommunikationen både mellan konsumenter och kund och företag. Ytterligare kommer vi titta på hur en hemsidas utseende påverkar köpupplevelsen och känslan av trygghet.Därefter blir det en granskning av hur företag idag arbetar med dessa aspekter, där vi tittat både på företag som vänder sig till en sittande målgrupp och de som vänder sig till icke funktionshindrade för att se skillnader och möjligheter för ett företag som arbetar mot sittande. Här ser vi dock att alla företag försöker arbeta utefter de aspekter vi lagt in i teorin, men de uppfyller de krav som ställs olika. Vi ser att de företag som arbetar mot en sittande målgrupp oftast inte arbetar lika väl med de faktorer som bygger upp en fungerande och framgångsrik e-handel.För att se vad vårt företags målgrupp anser är de viktiga faktorerna, och inte bara vad teorin säger genomförde vi en enkätundersökning som bekräftade att de faktorer teorin berör även är de krav som ställs av sittande. Dock kan vi se att önskningarna på vilka servicetjänster som ska ingå ibland är högre än vad som skrivits, exempelvis finns det önskningar på att få varorna hemkörda och att även returerna ska plockas upp vid dörren. Vi ser att de företag som har en sittande målgrupp bör arbeta betydligt mer med utformningen av sin hemsida, utöka beskrivningen av plaggen och använda sig av mer informativa bilder på plaggen för att möta kundernas krav. Någonting som i dag görs av de granskade e-handelföretag som riktar sig mot en icke funktionshindrad målgrupp.Vi ser alltså att företagen behöver anpassa inte bara sina produkter utefter sin målgrupp utan även de kringtjänster de arbetar med för att möta sina kunders krav och önskemål. Det är således av stor vikt att beakta de faktorer vi i denna rapport beskrivit för att uppnå en väl fungerande e-handel.Vidare önskar vi mer forskning på vissa delar utav e-handel, exempelvis hur man i mindre företag kan arbeta för att implementera kundernas önskningar på ett effektivt sätt som är ekonomiskt hållbart.In this article we will investigate the factors affecting the costumers’ opinions about service quality among e-commerce. We will particularly investigate the demands a wheelchair bound has on these factors and study how a selection of online retailer meets these demands. This we have done by reading articles and studies on niche markets. And after that we have studied which factors making it possible for a company to succeed in e-commerce, what things an online retailer should consider as most important. Here we have found and looked at components such as user-friendliness, comfort, customization, information, security and the sense of security, communication and aesthetics.When we had enough information we stared to investigate how companies are working with service quality at the moment, both those whom have a target group that are wheelchair bound and those whom are working with a target group that has no disabilities. This we have done to see if there are any differences in their work. In these studies we found that most companies are trying to work with the factors we discussed in the theory, even though the level of their reach is very different. We have found that those companies working towards a non-disabled target group has reach further than those with a target group using wheelchairs.Even though the theory support these thought of important factors we decided to try if our target group (wheelchair bound) think the same. Bu using a questionnaire we asked a few from our target group about this and they supported our theories. Sometimes their demands on the service quality factors were even higher than we thought, for example they requested their products to be delivered to their homes and the returns to be picked at their doors. What we can see the companies working towards a wheelchair bound target group should work furthermore with their websites and use better product information than they are nowadays.So from what we can see the companies working towards wheelchair users should use these service quality factors in a better way and should try to meet their customers’ demands even better. / Program: Textilekonomutbildningen

Inom modebranschen växer konkurrensen sig allt större och fler modeföretag satsar på fast fashion som konkurrensstrategi. Konsumenterna har idag ett starkare modeintresse än någonsin vilket gör att företagen genom korta ledtider kan ta fram moderiktiga produkter till ett lågt pris för att tillfredsställa konsumenternas efterfråga. Den ökade konkurrensen gör att det blir viktigare för modeföretagen att samspela med sina olika attribut för att skapa en stark position på marknaden. Företagets tjänster har blivit ett av de omdiskuterade attributen. Där modebutiker bör satsa på att förbättra sin servicekvalitet genom att ge en högre nivå i sitt kundbemötande för att öka kundlojaliteten och konkurrenskraften. Enligt en mystery shopper undersökning av Nylund (2012) visade det sig att många butiker inte uppfyllde en godkänd och acceptabel servicenivå. En av de butiker som uppmärksammades ha en låg nivå i sitt kundbemötande var Gina Tricot.Med bakgrund till mystery shopper undersökningen har vi fått i uppdrag av Gina Tricots huvudkontor i Borås att studera vad kunderna vill ha i ett kundbemötande för fast fashion butiken Gina Tricot. För att undersöka vad kunderna efterfrågar har en kvantitativ studie genomförts i form av en enkätundersökning. Mätinstrumentet SERVQUAL används för att mäta ett företags servicekvalitet och har varit ett hjälpmedel i vår studie. Undersökningen utfördes utanför fyra utvalda Gina Tricot butiker i Borås och Göteborg där ett urval på 200 personer tillfrågades att delta i undersökningen. Datorprogrammet SPSS har använts för att presentera vårt resultat. Undersökningen visar utifrån analysen att det är viktigt för kunden att bli uppmärksammad och att personalen ska visa ett högt engagemang när kunden får hjälp av personalen. Resultatet visar även att personalens produktkunskap är av betydelse för kunden. Utifrån resultatet ser vi att kunderna tycker det är viktigt med service i en fast fashion butik. Undersökningen har hjälpt oss att ta fram viktiga grundparametrar i kundbemötandet för fast fashion butiken Gina Tricot.

Utöver de varor en modebutik erbjuder kunden är personlig service en viktig del av erbjudandet. En ökad konkurrens mellan företag kräver att de utvecklar sig inom personlig service för att kunna skilja sig från konkurrenterna. Butikens personal bör ha rätt kompetens och vara säljinriktade för att klara av uppgiften att svara på kundens förväntningar gällande personlig service. Genom att fokusera på att leverera rätt servicekvalitet i kundens köpprocess kan lojala kunder skapas. Det är viktigt att all personal är medvetna om företagets servicepolicy då det är en grund för att kunna upprätthålla och utveckla en god servicekvalitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur viktig en jeansbutiks personliga service är för kunden samt hur jeansbutiken kan arbeta med personlig service i köp- och säljprocessen. För att kunna svara på syftet genomfördes tre intervjuer med butikspersonal från jeansbutiken JC i Borås City. Utöver intervjuerna gjordes en kundundersökning med butikens kunder via en “på stan enkät”. Enkäten var utformad efter SERVQUAL-modellen, för att kunna mäta kvalitén på den personliga servicen i butiken. Intervjuerna gav väl utvecklade svar och visade att personalen arbetar med personlig service på ett bra sätt och att de får bra direktiv från organisationen om hur servicen kan levereras. Enkätundersökningen visade att personlig service är väldigt viktigt för alla kunder och även att den levereras på ett korrekt sätt i kundmötet. I den teoretiska referensramen beskrivs modeller, så som köptrappan, säljtrappan, SERVQUAL och Gap-modellen, då de passar bra till valet av ämne. Även beskrivningar om hantering av klagomål och reklamationer tas upp där samt beskrivningar om begreppet service. I slutsatsen besvaras de problemfrågor som tagits upp i problemformuleringen. Svaren är tydliga, besvarar syftet samt ger inspiration till vidare forskning. / Program: Butikschef, textil och mode

<p>Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering.</p><p>Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet?</p><p>Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv.</p><p>Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten.</p><p>Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet. Urvalet bestod av två hälsocentraler i Västerbotten, en på Ålidhem och en i Burträsk. Hälsocentralen på Ålidhem drivs på traditionellt vis av Landstinget och hälsocentralen i Burträsk drivs som intraprenad inom Landstinget. Totalt medverkade 96 respondenter, 51 vid Ålidhems Hälsocentral och 45 vid Burträsk Hälsocentral. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, vilket gav studien en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen tolkades med hjälp av författarnas förförståelse samt teoretiska resonemang, varvid en positivistisk kunskapssyn användes.</p><p>Det empiriska materialet jämfördes och kommenterades för att därefter medge analys och diskussion. Figurer och diagram utgör huvuddelen av resultatredovisningen. Analysen fokuserar på differensen mellan upplevd servicekvalitet och dess viktighet, benämnt som differens. De servicekvalitetsrelaterade aspekter som erhållit störst differens vid hälsocentralerna var således i fokus. Det empiriska materialet visade att servicekvaliteten vid Burträsk Hälsocentral upplevdes något bättre av vårdtagarna, vilket även medförde att differensen för de flesta aspekterna var lägre än motsvarande värden vid Ålidhems Hälsocentral. Båda hälsocentralerna har dock tilldelats höga värden för servicekvalitet och har generellt mycket nöjda vårdtagare.</p><p>Då de rådande omständigheterna vid hälsocentralerna inte är lika är det problematiskt att härleda resultatet enbart till styrsätt. Andra faktorer som möjligtvis påverkade utfallet är hälsocentralernas storlek, upptagningsområde, geografiska placering samt rådande demografi. Då resultatet var något bättre i Burträsk verkar styrformen intraprenad medge bättre förutsättningar för skapandet av servicekvalitet för vårdtagarna. I vilken utsträckning det enbart är styrsättet som ger upphov till de positiva effekterna kvarstår att besvara. Därmed rekommenderas vidare studier med ett annat urval för att tydligare visa vilka faktorer som utgör grunden för hög servicekvalitet, vilka skulle kunna tyda på att intraprenad ger upphov till bättre servicekvalitet.</p>