Idag ser vi att religiösa aspekter får större plats inom det svenska utvecklingssamarbetet än vad det fått tidigare, och det är därför intressant att studera kring hur detta upplevs i praktiken idag. Syftet med uppsatsen är därför att dels undersöka biståndsaktörers syn på religion i samband med utvecklingssamarbetet, och vidare föra frågor som berör religion och SRHR. Men även att undersöka om de anser att en sekulariseringsteori ligger i grund till hur man ser på religionens roll. Genom en kvalitativ ansats har intervjuer genomförts med biståndsaktörerna: Afrikagrupperna, Sida samt Act Svenska kyrkan för att på bästa sätt få en bild av de anställdas uppfattning av ämnet. Teorier som religionssociologi och sekulariseringsteori ligger i grund för studien. I resultatet framgår det att de tre biståndsaktörer som intervjuats anser att religion är en viktigt komponent inom utvecklingssamarbetet, men när det kommer till på vilket sätt man ser på komponenten som en del i arbetet skiljer det sig mycket mellan aktörerna. Vidare förklarar de kring vad för hinder det finns med religion inom arbetet för SRHR, men att man samtidigt måste se möjligheter i religiösa inriktningar i större utsträckning då det samtidigt är en del av lösningen. Resultatet svarar tydligt på frågan gällande om sekulariseringsteorin påverkar synen på religion i arbetet, vilket intervjupersonerna menar på att det gör.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är grundläggande för människors hälsa och välbefinnande. Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa ligger till grund för deras framtida hälsa, och även för kommande generationers hälsa. Ungdomar ska ha rätt att själva bestämma över sin sexuella och reproduktiva hälsa. Ungdomstiden är en viktig tid i livet, där det sker fysiska, psykiska och psykosociala förändringar. I Sverige har ungdomsmottagningarna i uppgift att främja en god psykisk och fysisk hälsa för ungdomar, dock är det upp till varje enskild region eller kommun att besluta huruvida de ska ha en ungdomsmottagning, samt hur verksamheten ska utformas. Syftet med denna studie var att undersöka den geografiska fördelningen av ungdomsmottagningar i Sverige. Vidare var syftet att studera sambandet mellan den geografiska fördelningen av ungdomsmottagningar och incidensen av klamydiainfektioner, förlossningar, aborter respektive expediering av preventivmedel bland ungdomar. Metoden som använts för att besvara syftet var en tvärsnittsstudie. Den första delen av syftet har besvarats med deskriptiv statistik, den andra delen har analyserats med hjälp av en en bivariat regressionsanalys. Resultatet visade att fördelningen av ungdomsmottagningar såg olika ut i regionerna. Vidare visade resutatet att det fanns ett samband mellan antal ungdomsmottagningar och antalet ungdomar i regionen. Det fanns också ett samband mellan antal ungdomsmottagningar i regionen och antal expedieringar av korttidsverkande preventivmedel per ungdom, samt ett samband mellan antal ungdomsmottagningar per km² och antal expedieringar av långtidsverkande preventivmedel per ungdom. Slutsatsen av denna studie var att ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa kan påverkas av tillgängligheten till en ungdomsmottagning. / Sexual and reproductive health is a fundamental part of human rights. Youths sexual and reproductive health are very important for not just the youth’s future health but also for the health of the next generation. Youths have a right to control and decide their own sexual and reproductive health. Adolescence is an important time period in a young person’s life where they experience changes and development in their physical and mental health. Youth clinics in Sweden have a mission to improve and care for the mental and physical health of all youths although it is up to each individual region within Sweden to determine the number of clinics within that specific region and how the clinics will achieve that mission. The purpose of this study was to compare the number of clinics within the different regions of Sweden and study whether the number of clinics and the accessibility to clinics has a correlation with the number of chlamydia infections, adolescent childbirths, abortions and proscribed contraceptives. This study uses cross-sectionell studies along with descriptive statistics and bivariate regression analysis in order to examine if there is a correlation between the number of clinics and the number of reported cases. The result of this analysis showed that there is a difference between the number of clinics in each region. It also showed that there is a correlation between the number of clinics in a region compared per youth and the amount of proscribed short-time contraceptives. The study also showed a correlation between prescribed long-acting contraceptives to youths compared to youth clinics per square kilometer. The conclusion of this study was that youths sexual and reproductive health is affected to some degree by the accessibility to youth clinics. It shows that if the youths have more access to information regarding sexual and reproductive health it will improve the state of their sexual and reproductive health.

Bakgrund: Unga hbtqi-personers sexualitet påverkar deras mående. Att få tala med en professionell person med hbtqi-kompetens om sin sexualitet bidrar till ett bättre välbefinnande för hbtqi-ungdomar. Alla personer ska bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett sexualitet, men trots det upplever hbtqi-personer ett varierat bemötande. Barnmorskor som arbetar på ungdomsmottagning (UM) träffar unga hbtqi-personer på uppdrag inom sexuell och reproduktiv hälsa (SRH).Motiv: Unga hbtqi-personers välbefinnande är väl kartlagt inom forskning. Det finns en kunskapslucka kring barnmorskors arbete på ungdomsmottagning avseende hur de bemöter unga hbtqi-personer, när det handlar om SRH. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att bemöta unga hbtqi-personer på ungdomsmottagning. Metod: Kvalitativ forskningsmetod har använts. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sex barnmorskor på ungdomsmottagningar i två regioner i norra Sverige. Intervjuerna skrevs ut ordagrant. Tematisk analys användes som analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudteman och fyra subteman. Queerteori användes som teoretisk referensram. Resultat: De tre slutgiltiga namngivna temana var (1) Respektfullt bemötande 2.0, (2) Ungdomsmottagningen – en hbtqi-inkluderande plats och (3) Det kostar på för unga att vara normbrytare. Barnmorskor använde sig av individanpassad rådgivning med fokus på unga hbtqi-personers behov. Barnmorskor redovisade konkreta metoder för ett inkluderande bemötande. En trygg miljö på UM och hbtqi-kompetens bland barnmorskorna beskrevs. Informanterna redogjorde för sina uppfattningar om unga hbtqi-personer samt för deras utåtriktade arbete med fokus på normer kring sex och relationer. Konklusion: Barnmorskor eftersträvar att inte göra skillnad på unga personer i möten på UM. Unga personer som kommer till UM ska behandlas på lika villkor, och ett hbtqi-perspektiv eftersträvas i rådgivningen. Kliniska implikationer utgörs av att applicera det individanpassade inkluderande bemötandet, och att inte utgå från ett heteronormativt synsätt genom konkreta metoder. Uppdaterad regelbunden hbtqi-fördjupning bland barnmorskor och övriga professioner på UM samt utökad hbtqi-kompetens bland barnmorskor inom andra verksamheter bör eftersträvas som klinisk praxis.

Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om globalt utvecklingsarbete angående rätten till en säker abort, och det sociala arbetets relevans för att stärka kvinnors rättigheter i frågan. Genom en kvalitativ innehållsanalys och ett globalt, kritiskt och feministiskt perspektiv analyseras kvinnors rätt till säker abort utifrån strategiska dokument; styrdokument, policys och globala utvecklingsmål från Förenta Nationerna (FN), World Health Organisation (WHO), International Federation of Social Workers (IFSW), International Association of Schools of Social Work (IASSW) och International Council on Social Welfare (ICSW). Studiens resultat visar att globala utvecklingsmål och policys är nödvändiga för att stärka kvinnors rättigheter inom sexuell och reproduktiv vård och hälsa. Genom att länder och professioner tar del av de globala organisationernas gemensamma tillvägagångssätt och riktlinjer skapas förutsättningar för ett gemensamt utvecklingsarbete gällande kvinnors rätt till en säker abort. Vidare uppmärksammas betydelsen av ett starkt samarbete mellan olika professioner (inter-professionella samarbeten) inom sexuell och reproduktiv vård för att se till kvinnors fysiska, psykiska och sociala behov, och de utmaningar som finns för att uppnå en säker abortvård globalt. Socialt arbete står ofta utanför beslutsfattande inom abortvården, trots att beslut och lagar på global nivå influerar utövandet av det sociala arbetet på lokal nivå. I studien argumenteras för att socialt arbete som profession kan bidra med viktiga sociala dimensioner och perspektiv i globalt utvecklingsarbete för kvinnors rätt till en säker abort, för jämlikhet i vården och för att stärka kvinnors rättigheter globalt. / <p>2018-06-05</p>

Bakgrund: Alla individer innehar grundläggande rättigheter just i egenskap av att vara människa. Rätten till hälsa är en av dessa, och ska bland annat inkludera säker sexuell och reproduktiv hälsa. I den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien tillgodoses inte hela befolkningen denna rättighet. Gali-distriktet är beläget nära gränsen till övriga Georgien och anses som ett lågprioriterat område. Kvinnors position beskrivs där extra utsatt, då exempelvis våld i nära relationer är vanligt förekommande. Inom Abchazien finns icke-statliga organisationer som arbetar för att tillgodose människors grundläggande rättigheter. Avangard är en av dessa och arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor i Gali-distriktet. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur vårdpersonalen på en icke-statlig organisation kan möjliggöra säker sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor i Gali, Abchazien. Metod: Empirisk studie med kvalitativ metod, baserad på deltagande observationer med etnografisk ansats. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys, där kategorier samt teman arbetats fram. Resultat: Framkomna fynd presenteras utifrån tre teman med totalt sex inkluderande kategorier: Kompetens – Utbildad personal och Engagemang, Sammanhang - Undervisning i sexuell och reproduktiv hälsa och gynekologisk vård, Resurser – Miljö och Material. Slutsats: Studien belyser hur flertalet komponenter möjliggjorde den sexuella och reproduktiva hälsan. Genom utbildad och lokalt förankrad personal, kunde Avangard bidra till att hälso- och sjukvård samt kunskapsförmedling genomfördes trots vissa hinder. Klinisk betydelse: Denna studie kan bidra till ökad förståelse i hur rättigheter inom sexuell och reproduktiv hälsa kan möjliggöras. Vidare förhoppning är att sjuksköterskan ska reflektera över kvinnors situation världen över, för att kunna bidra till ökad sexuell och reproduktiv hälsa. / Background: Everyone has fundamental rights just of being human. The right to health is one of these, which includes safe sexual and reproductive health. In the Georgian breakaway region Abkhazia, all the people can’t claim the right to health. Gali district, near the border to the rest of Georgia, is considered as a low priority area. Domestic violence is common in the region and women’s positions are described as extra vulnerable. In Abkhazia several non-governmental organizations operates to incorporate people's basic rights. Avangard is one of them, and they’re working with women’s sexual and reproductive health in Gali district. Aim: The aim of this study was to illuminate how the staff of a non-governmental organization incorporate safe sexual and reproductive health for women in Gali, Abkhazia. Method: An empirical study using a qualitative method, based on participant observations with ethnographic approach. The data were processed through content analysis, which ended up in categories and themes. Results: The presented findings are collected in three themes, including total six categories: Competence – Educated staff and Engagement, Context - Training in sexual and reproductive health and gynecological care, Resources - Environment and Materials. Conclusion: The study illuminated how several components incorporated safe sexual and reproductive health. By local and educated staff, Avangard created opportunities that made the work possible, despite some obstacles. Implications for practice: This study may contribute to an increased understanding of how fundamental rights in sexual and reproductive health can be made possible. Furthermore, there is a hope that nurses should reflect on women's situations worldwide, to improve the sexual and reproductive health. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2013</p>

I barnmorskans ansvarsområde ingår handläggning av normal förlossningen. Studier visar att förlossningsvården blir alltmer medikaliserad och att barnmorskor har svårt att främja den normala förlossningen eftersom tydliga gränser för vad som anses vara normalt saknas. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors uppfattning kring normal förlossning. I studien används en kvalitativ metod med induktiv ansats. Totalt har tio barnmorskor deltagit i tre fokusgruppdiskussioner under våren 2015. Texten har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen har resulterat i tre kategorier, med det övergripande temat Osäkerhet kring innebörden av begreppet normal förlossning. Kategorierna visar olika aspekter som bidrar till barnmorskors osäkerhet, dessa är; Olika synsätt på normal förlossning, Det som är vanligt blir normalt samt Barnmorskor känner sig styrda. Resultatet visar att barnmorskor har olika uppfattning av vad en normal förlossning innebär. De upplever också att läkare har ett annat synsätt på normal förlossning. Medicinska interventioner som är vanligt förekommande har normaliserats och uppfattas ingå i normal förlossning. Även förlossningsavdelningarnas organisation och riktlinjer påverkar synen och handläggningen av normal förlossning. I barnmorskans huvuduppgifter ingår det att främja normal förlossning och att stödja och stärka kvinnor i barnafödandet. Det är av stor vikt att barnmorskan har kunskap om den normala förlossningen så att rätt stöd och beslut om adekvata åtgärder vidtas för att främja den. / Normal childbirth is the midwife´s responsibility. Previous studies shows that the normal childbirth becomes more and more medicalised. Midwives have a hard time promoting normal birth, since there are no distinct boundaries. The aim for this study is to examine the midwives perceptions of the normal childbirth. The study was conducted with a qualitative inductive approach. A total of ten midwives participated in three focus groups discussions during spring 2015. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. The analysis resulted in three categories, with a connecting theme Uncertainty about the concept of normal childbirth. The categories show different aspects that contribute to the midwives uncertainty, they are; Different approach to normal childbirth, What’s commonly used becomes normal and Midwives feels controlled. The result shows the midwives have different perceptions of what a normal birth entails. They also feel that doctors have a different approach to normal childbirth. Medical interventions that were commonly used become normalized and are now a part of normal childbirth. The organization and guidelines set by the ward also affected the perspective and management of normal birth. The midwife has a responsibility to promote normal childbirth but also to support and empower women during the delivery. It is therefore important that the midwife has knowledge of the normal childbirth so she can give the right support and make appropriate decisions to promote it.

När den reproduktiva hälsan sviktar kan känslor av att vara mindre värd uppkomma och såväl manlighet som kvinnlighet är begrepp som tycks vara starkt knutna till människans förmåga att reproducera sig. Infertilitet är ett problem vilket uppstår i en relation. Trots detta har det under lång tid setts som ett kvinnligt problem. Studien syftar till att belysa fenomenet infertilitet ur mäns perspektiv och utgår från ett livsvärldsperspektiv. Totalt deltog sju män i studien, livsvärldsintervjuer genomfördes och materialet analyserades utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Materialet mynnade ut i sammanlagt tolv subteman vilka resulterade i fyra stycken teman. Framtidstro, Intimitet, Maktlöshet samt Uthärdande tycks tillsammans stå för innebörden av fenomenet. Männen har ett behov av att finna strategier och på så vis öka känslan av att hantera och begripa den egna livssituationen vilket ses som en röd tråd genom resultatet. Männen tycks se sina upplevelser kring infertilitet som något positivt. De har intagit en ny roll och en stärkt relation till partnern belyses. Kopplingar till Antonovskys teorier kring KASAM kan ses och vikten av delaktighet betonas i resultatet. Diskussion förs även kring huruvida skillnader i bakomliggande orsaker till infertiliteten kan påverka resultatet. / When reproductive health is failing and feelings of being less worthy arise and both masculinity and femininity are concepts that seem to be strongly linked to man's ability to reproduce. Infertility is a problem which arises in a relationship. Despite this, it has for a long time been seen as a women's problem. The study aims to shed light on the phenomenon of infertility from men´s perspective and based on a life-world perspective. The study includes seven men, life-world interviews and material reviewed on the basis of a phenomenon logical hermeneutical approach. The material resulted in a total of twelve subthemes resulting four themes. Optimism in the future, Intimacy, Powerlessness and Persevering seem to stand together for the meaning of the phenomenon. The men have a need to find strategies and thereby increase the feeling of manage and comprehend their life situation. The men seem to see their experiences of infertility as something positive. They have taken on a new role and a stronger relationship with the partner is illuminated. Links with Antonovskys theories about KASAM can be seen and the importance of participation is emphasized in the outcome. There are also discussions on whether the differences in the underlying causes of infertility can affect results.

Kvinnor världen över menstruerar och sjuksköterskor möter dagligen menstruerande kvinnor i sitt arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av menstruation. Studien var utformad som en allmän litteraturstudie baserad på kvinnors berättelser kring menstruation. Genom analys av datamaterialet kunde olika nyckelord identifieras för att sedan skapa två huvudteman: Menstruationens hälsa och Menstruationens ohälsa. Utifrån dessa två huvudteman kunde sex subteman utformas: Kvinnlighet, Samhörighet, Acceptans, Fysiska besvär, Den dömda kvinnokroppen och Att känna sig smutsig. Menstruation som hälsa var ett bevis på en fungerande och fertil kropp samt ett attribut till kvinnlighet. Menstruation som ohälsa präglades av negativa erfarenheter. Detta var ofta baserat på okunskap kring den kvinnliga kroppen samt upplevelsen av menstruation som skamfull. Kopplat till menstruation har sjuksköterskan en viktig roll i att ge stöd och utbildning. Då forskning gällande kvinnors upplevelser av menstruation i Sverige är begränsad, behövs vidare forskning inom ämnet i denna del av världen. / Women all over the world menstruate and nurses meet menstruating women in their daily work. The purpose of this literature study was to describe womens' experiences of menstruation. The design of this study was a general literature study based on womens' stories about menstruation. By analyzing data, different key words were identified to create two main themes, The Menstrual Health and The Menstrual Illness. Of these two main themes, six different subthemes could be formulated: Femininity, Cohabitation, Acceptance, Physical discomfort, The condemned female body and Feeling dirty. Menstruation was a proof of health and evidence of a functioning and fertile body and as an attribute to femininity. Menstruation like ill health was characterized by negative experiences. This was often based on ignorance of the female body as well as the perception of menstruation as shameful. Linked to menstruation, nurses have an important role in providing support and education. As research on womens' experiences of menstruation in Sweden is limited, therefore further research is required regarding the subject in this part of the world.

Bakgrund: Alla individer har rätt till information, hälsovård och stöd för att uppnå god potential gällande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). I Sverige finns goda förutsättningar för sexualundervisning av hög kvalitet i skolan. Trots detta finns kvalitetsbrister i undervisningen och kvinnor saknar kunskap om SRHR. Kondom används mer sällan vid samlag med en ny partner och kvinnor utsätter sig därmed för en ökad risk för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Syfte: Att undersöka hur unga kvinnor fått kunskap om SRHR, vilken kunskap unga kvinnor saknade från skolans sexualundervisning och vilken kunskap och erfarenheter de hade av sin sexuella och reproduktiva hälsa. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag utfördes med egenkonstruerade enkäter som datainsamlingsmetod. Sjuksköterskestudenter mellan 18–30 år besvarade enkäten och resultatet analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt 84 kvinnor besvarade enkäten (86,6%). Kvinnorna hade fått utbildning om SRHR i grundskolan. Sexualundervisningen uppfattades vara bristfällig och ansågs utgå från för snäva perspektiv. Kvinnorna saknade tillräcklig kunskap om reproduktion. Kvinnorna hade kunskap om vilka könssjukdomar som kan leda till minskad fertilitet, trots detta hade många av kvinnorna haft oskyddat samlag med en ny sexuell kontakt. Många kvinnor hade besökt en barnmorska och skattade sin sexuella hälsa som bra eller mycket bra. Slutsats: Skolans sexualundervisning bör vara återkommande under hela skolgången och vara av god kvalitet för att stötta kvinnor att fatta ansvarsfulla och välgrundade beslut gällande SRHR. Det krävs tydliga mål för innehållet i undervisningen för att främja möjligheterna till god sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskor möter unga kvinnor i sitt arbete och SRHR är barnmorskans kompetensområde, här kan barnmorskan stötta och vägleda kvinnor genom hela livet. / Background: All individuals are entitled to information, healthcare and support to achieve good potential of sexual and reproductive health (SRHR). In Sweden, there are good prerequisites for high quality education. However, there are quality deficiencies in teaching and women lack knowledge of SRHR. Condoms are rarely used when having intercourse with a new partner and women accordingly expose themselves to an increased risk of unwanted pregnancies and sexually transmitted infections. Objective: To investigate how young women acquired knowledge about SRHR, perceived lack of knowledge from sex education, what knowledge they had and what experiences they had of their sexual and reproductive health. Method: The study was performed through a quantitative cross-sectional study with qualitative elements using self-constructed questionnaires as data collection method. Nursing students between 18-30 years completed the questionnaire and the result was analysed with descriptive statistics. Results: A total of 84 women completed the questionnaires (86,6%). The women had been educated about SRHR in elementary school. Sex education was perceived to be inadequate and was explained from a narrow perspective. The women lacked sufficient knowledge of reproduction. The women had knowledge of which sexually transmitted infections that can lead to reduced fertility, in spite of this many women have had unprotected intercourse with a new sexual contact. Many women have visited a midwife and self-estimated their sexual health as good or very good. Conclusion: Education should be recurring throughout schooling and be of good quality to support women in making responsible and informed decisions regarding SRHR. Clear objectives are required for the content of the teaching to promote the opportunities for good sexual and reproductive health. Midwives meet young women in their work and SRHR is the midwife’s area of expertise, where the midwife can support and guide women throughout their lives.

Bakgrund: Många barn kommer i kontakt med pornografiskt material under sin uppväxt. Pornografi är lättillgängligt och kan påverka beteenden, kroppsideal och föreställningar av sexualitet. Det kan problematiseras utifrån hälsa, jämställdhetssynpunkt och Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR). Arbetet med SRHR sker både inom skolan och hälso- och sjukvård. Det finns behov av att prata om pornografi inom det hälsofrämjande arbetet med barn, där skolsköterskan har en viktig roll. Motiv: Tydliga riktlinjer kring hur skolsköterskor bör adressera ämnet saknas. Genom att beskriva skolsköterskors uppfattning kring att prata om pornografi kan en djupare förståelse fås för de behov, utmaningar och möjligheter som finns och därmed kan en förståelse erhållas för hur arbetet kan utvecklas. Syfte: Beskriva skolsköterskors uppfattning av att prata om ämnet pornografi i sitt hälsofrämjande arbete. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio skolsköterskor inom grundskolan. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan. Resultat: Skolsköterskorna upplevde det viktigt att prata om pornografi med barn. Att våga prata, vara lyhörd, respektfull och inge förtroende lyftes som viktiga egenskaper för att få barnen att känna sig bekväma i samtalen. Skolsköterskorna ville förmedla en medvetenhet kring ämnet, såsom kritiskt förhållningssätt samt förmedla en annan bild av sexualitet. Det fanns svårigheter i när och hur ämnet skulle börja pratas om. Ett behov av ökad kunskap i ämnet och förståelse för vad barnen möter lyftes. Det upplevdes finnas behov att prata om ämnet kontinuerligt, och samverkan med andra kunde utgöra antingen ett hinder eller en tillgång. Konklusion: Att prata om ämnet pornografi med barn är känsligt och komplext men sågs som viktigt utifrån professionen. Ämnet kan bemötas på olika sätt men det behövs mer kunskap, kontinuitet och god samverkan. Utformning av evidensbaserade arbetsmodeller för samtal om pornografi skulle kunna minska osäkerheten bland skolsköterskorna. / Background: Many children encounter pornography during their childhood. Pornography is easily accessible and may affect behaviours, body ideals and ideas in relation to sexuality. This can be problematised from a health, gender equality and SRHR (sexual and reproductive health and rights) perspective. The work with SRHR is carried out within schools and healthcare, where the school nurse plays an important role. Motive: There is an absence of guidelines on how school nurses should address pornography. By describing school nurses’ perceptions about talking about pornography, a deeper understanding about the existent needs, challenges and opportunities can emerge and enable an appreciation on how to improve the work. Aim: To describe school nurses’ perceptions regarding talking about pornography within their health promoting work. Methods: Semi-structured interviews with nine school nurses were conducted. The data was analysed using qualitative content analysis. Result: The school nurses expressed that it was important to talk about pornography with the children. Courage, confidence, being careful and respectful, was described as valuable qualities in making the children feel more comfortable when discussing pornography. The school nurses wanted to convey a critical approach to pornography, and reveal a different view of sexuality. However, determining when and how the subject should be brought up proved difficult. The school nurses expressed a need for increased knowledge and understanding regarding children's experiences online, as well as a need to address the subject regularly. Cooperation with other professionals in the school could either be an obstacle or an asset. Conclusion: Talking about pornography is complex and sensitive, but it was thought of as important within the profession. The subject can be addressed in different ways but an increased knowledge, continuity and cooperation is required. A formation of evidence based working models for talking about pornography could decrease insecurity among school nurses.