Inom serviceforskning har synen på värdeskapande skiftat från att värde produceras av företaget till att kunden är drivande i den värdeskapande processen. Företagets möjlighet till värdeskapande begränsas till att påverka kundens värdeskapandeprocess. Inom "Service Logic" betraktas företaget kunna medskapa värde genom direkt interaktion med kunden. Traditionellt anses frontoffice vara den del av företaget som har denna interaktion, medan backoffice agerar avskilt från kunden. Utifrån att synen på värdeskapande har skiftat, syftar uppsatsen till att undersöka hur backoffice kan vara delaktiga i kundens värdeskapandeprocess genom plattformar av direkt interaktion. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med anställda på backoffice i flygbolaget SAS. Resultatet visar att det finns plattformar för direkt interaktion mellan backoffice och kund där medskapande av värde kan ske. Plattformarna återfinns i företagets produktutveckling, i backoffice dagliga arbetet samt i backoffice delaktighet i frontoffice. Resultatet tyder på att backoffice har en större roll som medskapare i kundens värdeskapandeprocess än vad tidigare forskning visar.

The subject of this bachelor thesis is the debate regarding privatization of public libraries. The purpose is to investigate howprivatization is portrayed in different articles and by different participants. The articles used are from two of Sweden’s largest national daily papers: Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and two of Sweden’s largest library magazines: Biblioteksbladet and Tidskriften BiS: Bibliotek i Samhälle. The questions asked are: how is privatization portrayed? Whatdiscourses can be traced in the texts? And: can one foresee a future aiming towards privatization? In order to answer these questions Norman Fairclough’s critical discourse analysis was used as atheoretical and methodological viewpoint.The discourses found were named: The value ground discourse, the market liberal discourse and the pragmatic discourse. It wasfound that these discourses defined privatization in different terms and that the basic differences were due to ideology. The result showed that either one emphasized change and renewal or value ground and tradition. As to the third question regarding a possible future towards privatization, no definite answer could be made. However one can conclude that the tendency due to privatization is dependent on political conditions and that the pre privatization condition in society is strong at the moment. / Program: Bibliotekarie

<p>Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). </p><p>Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, </p><p>i ett debatt- och ett granskande program. </p><p>Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program?</p><p>Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.</p><p>Val av Empiri: Debattprogrammet ”Argument” på SVT 1 och SVT 24. </p><p>Det granskande programmet ”Uppdrag granskning” på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.</p><p>Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. (Semiotiken är i sin tur dock förankrad i hermeneutiken.) </p><p>Slutsats: Att politiker och företagsledare i ett debattprogram och ett granskande program presenterar sig själva och sin makt genom att tillämpa olika utstuderade tekniker som innefattar såväl den språkliga som visuella retoriken. På det språkliga planet kan dessa tekniker bland annat bestå i att använda upprepningar och betoningar, och att helt enkelt vara så vältalig som möjligt. På det visuella planet kan de dels handla om att framhäva sig själv med sitt utseende, dels om att understödja den språkliga retoriken med sitt kroppspråk. </p><p>Svaret på den andra frågan är att det inte finns några direkta likheter eller olikheter i den politiska självpresentationen mellan ett debattprogram och ett granskande program, då självpresentationen är personbunden. Däremot kan man finna tydliga likheter och olikheter mellan självpresentationens förutsättningar i dessa program.</p><p>Nyckelord: Argument, Uppdrag granskning, debattprogram, granskande program, </p><p>Jürgen Habermas, den offentliga sfären, representation, refeodalisering.</p>

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program? Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket. Val av Empiri: Debattprogrammet ”Argument” på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ”Uppdrag granskning” på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion. Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. (Semiotiken är i sin tur dock förankrad i hermeneutiken.) Slutsats: Att politiker och företagsledare i ett debattprogram och ett granskande program presenterar sig själva och sin makt genom att tillämpa olika utstuderade tekniker som innefattar såväl den språkliga som visuella retoriken. På det språkliga planet kan dessa tekniker bland annat bestå i att använda upprepningar och betoningar, och att helt enkelt vara så vältalig som möjligt. På det visuella planet kan de dels handla om att framhäva sig själv med sitt utseende, dels om att understödja den språkliga retoriken med sitt kroppspråk. Svaret på den andra frågan är att det inte finns några direkta likheter eller olikheter i den politiska självpresentationen mellan ett debattprogram och ett granskande program, då självpresentationen är personbunden. Däremot kan man finna tydliga likheter och olikheter mellan självpresentationens förutsättningar i dessa program. Nyckelord: Argument, Uppdrag granskning, debattprogram, granskande program, Jürgen Habermas, den offentliga sfären, representation, refeodalisering.

Social media platforms have become a natural part of gathering information and news consumption by the audience. Using social media as a journalistic tool is therefore valuable to reach target audiences, and through this, create a relationship with future subscribers. Social media has also been established by previous research to be the most central platform of consuming news among teenagers and younger adults. This suggests a further reason for social media to be of interest in journalistic research but also motivates the selection of a younger target audience as the chosen subject of inspection. In addition, previous research reveals that with the immense amount of information circling on social media and the commercialisation of media, the trust in journalism is decreasing which can be considered as a threat to democracy. Researching journalists perspective on the interaction with a young audience was found relevant since previous research shows studies of either trust in media through the eyes of young audiences or the journalistic work methods for creating content on social media but never combined to investigate how these two correlate. This qualitative study conducted in depth interviews with six social media editors at six different newspapers within the media organization Gota Media. Through a thematic analysis scheme, codes and themes were identified and further analyzed using Habermas theories concerning mass media and the public sphere and Dahl’s theory of democracy. The study found a common ambition of reaching the young target audience through social media, however the strategy of doing so differed. While one group of the interviewees believed in extending the dialog with the audience and increasing their vocal intervention in the comment section, the other part of the interviewees believed in improvement of the brand and increasing the material published to reach the target audience through a heightened visibility on social media. In addition, the study also found that the democratic role of journalism was deprioritized in the process of making content for social media as well as comforting to the social media platforms media logic.

Studien syfte är att undersöka hur olika klipp på Tiktok kan spegla maktförhållanden och sexisitiska ideal, med ett intresse för att se hur oentliga och privata sfären svävar samman och inuerar beetenden på TikTok. Det empiriska material för studien är baserat på en kvalitativ sociosemiotisk analys av 10 utvalda videoklipp på TikTok, där vi vill förstå olika teckens betydelse utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Med empiriska exempel från tidigare forskning, kan det argumenteras för att speglingen av maktförhållanden och sexisitiska ideal är skapade av sociala konstruktioner i den oentliga sfären. De huvudsakliga slutsatser som gjordes var att TikTok är ett socialt medium som representerar både maktförhållanden och sexisitiska ideal i stor utsträckning. Speciellt maktrelationer visade sig genomsyra hela analysen. / This study aims to explore how dierent video clips on Tiktok can reect authority in relations between people and reect sexist ideals. With an interest to see how the public and private spheres can collide, and inuence the behaviors on Tiktok.  The empirical work of this study is based on a qualitative social semiotics analysis of 10 selected videos on TikTok, where we try to understand dierent signs with a socially critical perspective. With empirical examples from previous research and literature, it can be argued that the reection of authority in relations and sexist ideals is a social construction, and through the public sphere this construction is legitimized.  The main ndings in this study show that TikTok is a social media that represents both authorities in relations and sexist ideals widely, and authority in relations permeates the entire analysis.

The 2016 presidential election in USA was extraordinary from several point of views and the election was majorly covered by swedish media. The aim of this research was to examine how Swedish newspapers portrayed Hillary Clinton and Donald Trump from a gender perspective during the 2016 presidential election. We also wanted to analyse how other common political news frames were used to portray Clinton and Trump.   This is a qualitative framing analysis of 14 strategically selected articles, seven that were published by Aftonbladet and seven by Dagens Nyheter. The results showed tendencies of several gendered stereotypes that are being retained by the frames the newspapers use. Frames such as gendered traits and gendered issue emphases, but also game frames were offered to the reader.   We discovered that Aftonbladet and Dagens Nyheter offered a more positive opinion of Clinton than of Trump. While Clinton was framed as an experienced, emotional and compassionate candidate, Trump was framed as an inexperienced, insensitive and aggressive candidate. Clinton was framed with gendered issue emphases in both the public and private sphere, while Trump was framed with gendered issue emphases in only the public sphere. Furthermore, game frames showed that the newspapers had a tendency of polarizing and personifying the candidates.

The prohibition of the anti-personnel landmines in 1997 have caused a great debate. The debate itself is quite unilateral, where it is mainly the supporters of the prohibition who is creating scien-tific contribution to the subject. The debate is also directed to if and why a nation should ratify the ban on antipersonnel mines, and because of that, the discussion of how a nation have or could have ratify it has been forgotten. This study examines how the Swedish counter-mobility regulations has changed after the ratification of the Ottawa-convention and the elimination of the anti-personnel mines. The purpose of this essay is to increase the knowledge how the Swedish armed forces have adapted to the ratification of the Ottawa-convention and in the long run contribute to the under-standing on how a political/humanitarian decision can affect the fighting power of a smaller nation as Sweden. Through analysis of Swedish counter-mobility regulations, it shows that some adaptations have been made, however there is still some unbalance between the methods/tactics and the available landmine equipment which results in less than maximum effect is produced with the counter-mobility actions.

I denna uppsats undersöks communityreglerna för Facebook för att se hur väl plattformen kan säkert utgöra den digitala offentliga sfären. Detta görs genom en anpassad WPR-analys, där materialet är communityreglerna för Facebook. Teorin som används är Iris Marion Youngs deliberativa demokratiteori, där Young redovisar ett antal kriterier som är förutsättningarna för en hälsosam offentlig sfär. Resultatet för undersökningen är att företaget som äger Facebook (Meta), både tydligt strävar efter att uppnå en hälsosam digital offentlig sfär och förstår vad problemen är som hindrar användarna från att uppnå en hälsosam digital offentlig sfär utan några regler. Resultatet visar att det Meta gör mycket väl är att de har flera effektiva åtgärder för att skapa ärliga och resonabla diskussioner på plattformen, med bra mångfald och pluralism. Där målet är att alla deltagare ska kunna uttrycka sig utan att riskera hot eller hat från andra användare. Där det fanns flest brister var i hanteringen av falsk information. Där Meta förlitar sig mycket på enbart faktagranskare som själva inte är tillräckligt för att hantera sanning och information. Dessutom ser Meta det offentliga och officiella narrativet som sanning och användare som avviker sig från det narrativet kan få sina inlägg borttagna eller att spridningen av deras uttalanden minskas. De användare som bryter mot reglerna exkluderas också från den offentliga sfären där Meta inte gör någonting för att inkludera deltagare med problematiska värderingar, vilket är negativt för en deliberativ demokrati.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska leksaksreklam riktad till barn. Genom att använda oss av reklamklipp från det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vårt syfte tittar vi ur ett genusperspektiv genom textanalys närmare på reklamklippen. Genom vår analys fann vi att leksaksreklam riktad till barn är påtaglig könsstereotyp och skapar förväntningar på barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förväntas inneha. Vi fann också att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen då samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat på är byggda på en parrelation mellan en man och en kvinna. Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfären, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa. / English title: Boys are strong, girls are pink - a study of toy advertising to children. The purpose of this study was to critically examine the toy advertising to children. Through the use of commercials from the social media YouTube, we wanted to examine how male or female and heteronormativity were socially constructed in them. Through text analysis, we looked closer at the commercials with a gender perspective in order to find patterns that we could connect to our purpose. Through our analysis we found that toy advertising to children is reproducing gender stereotypes creating expectations for children how they should look and what features they expected to hold. We also found that the commercials reproduce heterosexuality as the hegemonic sexuality, as all commercials aimed at girls we looked at reproduces the partnership between two individuals as a relationship between a man and a woman. Keywords: gender, heteronormativity, masculinity, gender roles, toys, the inner and outer sphere of labor, passive and active, pink.