Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad Singaporemodellen innebär och vadsom är karakteristiskt för modellen. För att vi skulle kunna göra en kunskapsöversikt valde viatt fördjupa oss i Singapores matematikhistoria och vad som karakteriserar modellen. Eftersomdet i Sverige saknas relevant forskning om Singaporemodellen var det aktuellt för oss att se hurandra länder har gjort och med hjälp av det skapa en bild av vad modellen kan ha för betydelsei den svenska skolan.Vår digitala bakgrundsundersökning i sökmotorerna ERIC via Ebsco och GoogleScholar, resulterade i en variation av vetenskapliga artiklar som vi valde ut för att jämföra ochanalyseras. Resultatet av våra vetenskapliga artiklar gav en förståelse för hur Singaporesutbildningssystem i matematik är uppbyggt och hur man ständigt håller en hög standard på sinutbildning. Forskningsresultaten från andra länders implementering av Singapores matematikhar gett framgångsrika effekter.Påföljden av de vetenskapliga artiklarna har resulterat i att Singaporemodellen och desssärskilda struktur bidrar till ökade kunskaper i matematik för elever och hade varit till fördelför lärare i Sverige att ta efter.

I följande studie är syftet att jämföra två olika skolors arbetsmetoder inom matematikämnet samt deras fördelar, svårigheter och utmaningar. Frågeställningen som studien undersöker är: Vilka fördelar, svårigheter och utmaningar framkommer vid jämförelse mellan två olika skolors arbetsmetoder, Singaporemodellen och varierad matematikundervisning utifrån ett lärarperspektiv? För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts med sex verksamma lärare i årskurs 4-6. Studiens teoretiska ramverk har varit det sociokulturella perpsektivet med fokus på interaktion, scaffolding och mediering. Sammanfattningsvis visade resultaten att det finns liknande fördelar, svårigheter och utmaningar för både arbetsmetoder. Det fanns fyra övergripande fördelar i både arbetsmetoder vad gäller interkationens vikt, språkutvecklande arbetssätt, vikten av det visuella stödet samt en positiv förändring av elevernas inställning till matematikämnet. En fördel som framkom i studiens resultat och tidigare forskning i endast Singaporemodellen var dess positiva påverkan på elevernas problemlösningsförmåga. Arbetsmetodernas svårigheter och utmaningar var liknande men däremot fanns något som skiljde dem åt vilket var att Singaporemodellen kunde stötta och utmana alla elever medan den varierade undervisningen visade brister i att kunna utmana de högpresterande eleverna. Övriga svårigheter och utmaningar som blev synliga för båda arbetsmetoderna var tidsaspekten och språkaspekten. Studiens övergripande slutsats visar att både Singaporemodellen och den varierade undervisningen leder till att eleverna utvecklar sina matematiska förmågor samt att Singaporemodellen består av en varierad undervisning.

Många skolor i Sverige gör stora satsningar i matematik då man ser brister i resultaten.  Satsningarna på matematiken ser olika ut från kommun till kommun. Vi har valt att granska hur lärarna ser på två av de stora satsningar som figurerar i olika kommuner runt om i landet, som är TRR (tänka, resonera, räkna) och Singaporemodellen, och jämför dessa med den traditionella matematikboken.   Syftet med vår studie var att få reda på hur lärarna upplever bytet av matematikundervisning. Metoden som användes för vår studie har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare, där tre av dem undervisar enligt Singaporemodellen och fyra enligt TRR (tänka, resonera, räkna). Det empiriska materialet har analyserats och organiserats enligt en tematisk analysmetod. Vi har inspirerats av det fenomenologiska perspektivet när vi granskat vårt empiriska material. I det avslutande avsnittet förs en diskussion utifrån resultatet från vår studie tillsammans med tidigare forskning.    Resultatet av vår studie visar att det finns blandade känslor för den traditionella matematikboken. Samtliga lärare ser bytet av undervisningsmetod mestadels positivt då det har lett till mer kommunikation och laboration i matematikklassrummet.

Blockmodellen är en visuell problemlösningsstrategi som kommer från Singapore och som används för att lösa matematiska problemlösningsuppgifter. Modellen används i allt fler svenska skolor men trots det saknas svensk forskning inom området. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur svenska mellanstadieelever, som är bekanta med Blockmodellen, använder den i problemlösning. Detta syfte besvaras med följande två forskningsfrågor: På vilka olika sätt använder elever i åk 5 Blockmodellen och vilka svårigheter framträder? På vilka olika sätt beskriver elever i åk 5 att Blockmodellen är till stöd för dem vid problemlösning? Studien genomförs genom att 36 elever i åk 5, som i skolans undervisning använder sig av Blockmodellen, gör ett skriftligt test med problemlösningsuppgifter och därefter intervjuas åtta av dessa elever individuellt. För att analysera materialet användes meningskategorisering som metod. Resultatet visar att de svårigheter som framträder är: svårigheter med att rita en modell, problem med översättning mellan modellen och beräkningar och att flera elever tror att de ska dividera med det totala antalet block för att räkna ut värdet av ett block. I studien framkommer det att elever beskriver att Blockmodellen hjälper dem att urskilja den viktiga informationen i textuppgiften och att de uppritade blocken hjälper dem att förstå problemet på ett bättre sätt. En slutsats som dragits av denna studie är att undervisningen behöver ge eleverna en djup förståelse för Blockmodellen för att de ska kunna använda den framgångsrikt i problemlösning. / The Bar Model is a visual problem-solving strategy that comes from Singapore and that is used to solve mathematical problem-solving tasks. The model is becoming more frequent in Swedish schools but despite this there is a lack of Swedish research in the area. The purpose of this study is to provide a picture of how Swedish intermediate school students, who are familiar with the Bar Model, use it in problem solving. This purpose is answered with the following two research questions: In what different ways do students in grade 5 use the Bar Model and what difficulties appear? In what different ways do students in grade 5 describe that the Bar Model is a support for them in problem solving? The study is conducted by having 36 students in grade 5, who use the Bar model in school teaching, conduct a written test with problem-solving tasks and then eight of these students are then interviewed individually. To analyze the material, sentence categorization was used as a method. The results show that the difficulties that emerge are: difficulties in drawing a model, problems with translation between the model and calculations and that several students think that they should divide by the total number of blocks to calculate the value of one block. The study shows that students describe that the Bar Model helps them to distinguish the important information in the text task and that the drawn blocks help them to understand the problem in a better way. A conclusion drawn from this study is that teaching needs to give students a deep understanding of the Bar Model for them to be able to use it successfully in problem solving.

Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys av nio lärares beskrivningar av Singaporematematik, har som syfte att redogöra för lärares erfarenheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv och vad Singaporematematiken kan tillföra den specialpedagogiska verksamheten. Metoden har varit semistrukturerade intervjuer och urvalet har skett genom redan tidigare kända kontakter med kriteriet att lärarna ska ha erfarenhet av att arbeta med Singaporematematik och elever i matematiksvårigheter. Urvalsmetoden kan benämnas som snöbollsurval. Analysen av resultatet visar att lärarna i huvudsak beskriver sin undervisning ur ett relationellt perspektiv med kategoriska inslag. Lärarnas engagemang och intresse för undervisning, matematik och elevers lärande är det som i grunden är viktigt. När lärarna beskriver synen på elevernas lärande visar resultatet att Singaporematematik enligt analysen kan leda till djupare förståelse, ökad motivation och engagemang hos eleverna. Blockmodellen förklaras som ett visuellt verktyg som lärarna beskriver kan fungera som en hjälp för eleverna i bryggan mellan det konkreta och det abstrakta. Vår slutsats är att Singaporematematik kan tillföra den specialpedagogiska verksamheten en tydlig struktur, ökad kommunikation i klassrummet, gemensamt lärande, differentierad undervisning och stöd för eleverna att vandra mellan olika representationsformer. Dock behöver inte denna undervisning benämnas Singaporematematik och undervisningen behöver inte vara kopplat till något speciellt läromedel.

Singaporemodellen har fått genomslag i Sverige och därav ämnar den här systematiska litteraturstudien undersöka gynnsamma arbetssätt för utvecklandet av problemlösningsförmågan samt om Singaporemodellen har stöd i den forskningen. En induktiv innehållsanalys av 15 artiklar resulterade i två olika perspektiv på utvecklandet av problemlösningsförmågan: gynnsamma arbetssätt och gynnsamma faktorer. Under dessa perspektiv presenteras underkategorier som är viktiga för studiens syfte. Dessa sätts sedan i relation till Singaporemodellens arbetssätt där slutsatsen blev att modellen har stöd i den granskade forskningen. Singaporemodellen skulle därför kunna anses vara ett gynnsamt arbetssätt för utvecklandet av problemlösningsförmågan.

Denna studie utgår från en tes om framgångsrik undervisning som baseras på Hatties m.fl. (2017) och Grevholms (2012) forskning. Uppsatsen är en jämförande studie som utgår från tre undervisningsmodeller i matematik, traditionell undervisningsmodell, montessorimodellen och singaporemodellen. Fokus är på matematikundervisning i årskurs 1-3, svensk skola. Studien omfattar dels en mindre litteraturstudie, dels en intervjustudie med tre lärare som arbetar enligt de tre modellerna. Jag utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, undervisning och kunskap. Analyserna baseras på en riktad kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på för och nackdelar med de tre undervisningsmodellerna och hur väl de uppfyller kraven enligt tesen för en framgångsrik undervisning. I resultatet tydliggörs genom lärarnas utsagor problematiken med de olika undervisningsmodellerna. / The proposal in this study define successful teaching from Hattie et al. (2017) and Grevholm (2012) research results. This is a comparative study with three teaching models in mathematics, Traditional model, Montessori model and Singapore model. The focus is on mathematics teaching in primary school, in Sweden.  The study embrace a minor literature study and an interview study with three teachers, who work according the three models in their teaching. I use a socio-cultural perspective on learning, teaching and knowledge. A directed qualitative content analyze is used to analyze both the literature and the interviews.  The results show the pros and cons of the three teaching models, according to the requirements of the proposed ideas of successful teaching. The results of the teachers´ statements clarify and problematize the differences between the three educational models in practice.