I denna rapport genomfördes en studie på fem folkbibliotek* i Stockholmsregionen, där bibliotekensomgivning och deras inre fysiska miljö undersöktes. Studien utfördes genom att besöka biblioteken där enbesiktning utfördes med hjälp av ett protokoll skapat utifrån teoretiska principer om situationellbrottsprevention och Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). Syftet med studien är attbedöma om, och hur biblioteken anpassats och följer principerna för brottsförebyggande design enligt CPTED.Resultatet från protokollet analyserades med hjälp av kalkylblad och diagram i staplar och i procent. För attjämföra biblioteken samlades resultaten för de olika kategorierna i en tabell där alla kategorier adderades förvarje bibliotek. Resultaten visade att bibliotek B har flest brottsförebyggande egenskaper enligt CPTED ochatt bibliotek E har minst. Även om samtliga bibliotek följer CPTED-principerna till viss del, är denyrenoverade biblioteken mer i linje med CPTED-principerna än äldre bibliotek. Således kan en viktig slutsatsdras, vilket är att säkerhets- och situationsbrottsförebyggande perspektiv i planeringen blir en integrerad delav arkitekternas sätt att planera och rusta upp befintliga folkbibliotek. *För att undvika stigmatisering döptes de fem folkbiblioteken i Stockholmsregionen om till biblioteken A-E. / In this study, a fieldwork was carried out in five public libraries* in the Stockholm region, where the librariessurroundings and their internal physical environment were investigated. A fieldwork was executed by visitingthe libraries where an inspection was carried out using a protocol created based on theoretical principles ofsituational crime prevention and Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). The aim of theinvestigation was to assess whether and how the environment of the libraries promotes safety conditions forvisitors. The collected data was analyzed using spreadsheets and diagrams in bars and in percentages. In orderto compare the libraries, results were tabulated for the equal categories and added together for each library.Findings showed that library B contains most of crime prevention properties according to CPTED principlesand that library E, the least. Although all five libraries follow to some extent CPTED principles, newlyrenovated ones are more aligned with CPTED principles than older libraries. Thus, an important conclusioncan be drawn is that safety and situational crime prevention perspectives in planning are becoming an integralpart of the way architects plan and refurbish existent public libraries. *To avoid stigmatization, the five public libraries in Stockholm region were renamed as libraries A-E.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. Kommunerna har en central roll i det våldspreventiva arbetet, men i dagsläget finns inget lagstöd för hur detta arbete bör bedrivas. För att öka kommunernas ansvar inom det brottspreventiva arbetet, relaterat till våld i nära relation har regeringen påbörjat en utredning av införandet av ett nytt lagförslag. Detta lagförslag skulle innebära att kommunerna får ett större ansvar i att arbeta mer brottsförebyggande. För att undersöka hur det preventiva arbetet avseende våld i nära relation bedrivs i de skånska kommunerna i dagsläget, har en kartläggning utförts i denna studie. Kartläggningen har gjorts genom en triangulering av kommunernas webbplatser, befintliga dokument och enkäter. Utifrån en tematisk analys av denna data framkommer det att samtliga kommuner bedriver ett våldspreventivt arbete av sekundär och tertiär karaktär. Det finns inom kommunerna insatser inriktade mot både offer och förövare, dock riktas insatserna främst till den utsatta. Insatser som oftast erbjuds till den utsatta är skyddat boende, samtalsstöd och ekonomiskt bistånd. Samtalsstöd är den insats som oftast erbjuds den som utsätter. Utifrån resultatet i denna studie kan det utläsas att kommunerna på grund av resursbrist inte har möjlighet att arbeta med primär prevention i större utsträckning, trots en önskan om detta. En lagförändring kring kommunernas ansvar i det våldspreventiva arbetet hade kunnat innebära ökade resurser och därmed ett större fokus kring primär prevention av våld i nära relation. / Men´s violence against women is a serious societal problem and a threat against the human rights of women. Municipalities play a central part in prevention work, but at the moment there is no law in Sweden that regulates how this work should be practiced. To increase the responsibilities of municipalities in the prevention work of intimate partner violence, the government commenced the introduction of a new bill. The implementation of this bill would lead to a greater responsibility for municipalities in working with crime prevention. To examine how the prevention work related to intimate partner violence is conducted in the municipalities of Scania in the current situation, a mapping was conducted in this study. The mapping was done through a triangulation of the municipalities websites, available documents and a survey. Based on a thematic analysis of this data it appears that every municipality conducts their prevention work against violence in a secondary and tertiary way. In the municipalities there are efforts targeting both the victim and the offender, although most of the efforts are developed for the person exposed of violence. The most commonly offered efforts are protected residence, aid through dialog and financial support. Aid through dialogue is the commonest offered effort to offenders. Based on the results of this study it can be understood that municipalities, because of lack of resources, do not have the ability to work with primary prevention, although there is a desire to do so. The implementation of a new bill regarding the responsibilities of municipalities in prevention work, could increase resources and thereby enable a greater focus in primary prevention against intimate partner violence.

This study aims to investigate how physical planning can prevent crime and increase safety in an urban environment, with the theoretical starting point in Crime prevention through environmental design, CPTED, and the Vivalla area. Vivalla is located in Örebro and was chosen because it is a particularly vulnerable area. The district is under reconstruction with a completely renovated quarter, Visgatan. The questions and purpose are fulfilled through a literature study and document study supplemented with an interview and a location observation. The interview was held in place at Örebro Bostäder's office and the interviewees were the company's district manager and a project developer. The theoretical part of the report aims to provide an understanding of how safety, security and crime are connected to the physical urban environment. Also how planners can make use of different theories and apply these in practice to achieve as safe and secure an environment as possible. The results of the study show that the project did not follow any theoretical model in terms of physical design, but that several of the CPTED-principles can still be connected to the reconstruction of Vivalla. The analysis chapter describes how the principles have been implemented and to what extent. The case study leads to the conclusion that the safety on Visgatan has increased after the redevelopment and there are fewer crimes on Visgatan than the rest of Vivalla, which could potentially be due to the measures taken during the redevelopment. / Detta arbete syftar till att undersöka hur den fysiska planeringen kan förebygga brott och öka tryggheten i en stadsmiljö, med teoretiska utgångspunkten i Crime Prevention through environmental design, CPTED, och området Vivalla. Vivalla ligger i Örebro och valdes på grund av att det är ett särskilt utsatt område. Stadsdelen är under ombyggnation med ett färdigrenoverat kvarter, Visgatan. Frågeställningarna och syftet uppfylls genom en litteraturstudie och dokumentstudie kompletterat med en intervju och ett platsbesök. Intervjun hölls på plats på Örebro Bostäders kontor och de som intervjuades var bolagets distriktschef och en projektutvecklare.  Rapportens teoridel syftar till att ge en förståelse kring hur trygghet, säkerhet och brottslighet hänger ihop med den fysiska stadsmiljön. Även hur planerare kan ha användning av olika teorier och tillämpa dessa i praktiken för att uppnå en så trygg och säker miljö som möjligt. Studiens resultat visar att projektet inte följt någon teoretisk modell vad gäller fysisk utformning, men att flera av CPTED-principerna ändå går att koppla till ombyggnationen av Vivalla. Analysavsnittet redogör hur principerna har implementerats och i vilken utsträckning. Fallstudien leder fram till slutsatsen att tryggheten på Visgatan har ökat efter ombyggnationen och det sker färre brott på Visgatan än övriga Vivalla, vilket potentiellt skulle kunna bero på åtgärderna som vidtagits under ombyggnationen.