Undersökningen bygger på en abduktiv ansats av intervjuer av tre rektorer på skolor i en kommun. Jag genomförde 3 semistrukturerade intervjuer av rektorer för att undersöka hur rektorer styr och leder sina förstelärare samt vilka faktorer och övertygelser som upprätthåller ledarskapet. Jag sände även ut enkäter till 12 förstelärare för att jämföra deras upplevelse av rektorernas ledarskap. I analysen framkommer att rektorer leder och styr sina förstelärare olika och rektorerna har olika faktorer och övertygelser som upprätthåller ledarskapet. Rektorer har olika uttalade teorier som ligger till grund för deras ledarskap av förstelärare. De bruksteorier som framträder hos rektorerna kring styrning är hierarki och tillit. När det gäller rektorernas uttalade teori kring stilen de använder i sitt ledarskap framträder både transaktionellt ledarskap och transformativt ledarskap. De framkommer även att en uttalad teori från samtliga rektorer att det inte är tydliga med sina förväntningar på förstelärarna och de faktorer som upprätthåller rektorernas uttalade teori är olika organisatoriska förutsättningar som att man har haft fokus på drift snarare än utveckling, att man ärvt en organisation eller att man inte skapat forum för förstelärarna att träffas. Det är även övertygelser som att de leder sina förstelärare individuellt som upprätthåller rektorernas uttalade teori. Det framkom även att rektorer värderar undervisningen högre än tid för förstelärarna att arbeta skolutvecklande. Förstelärarnas upplevelse av rektorernas bruksteori stämde överens när det gällde upplevelsen av förstelärare som kompetenta och som tar ansvar, vilket kan påverka motivationen. Förstelärarna verkar erfara att rektorerna pekar ut riktningen för deras arbete och att de därefter får frihet att organisera sitt arbete trots att rektorerna beskriver att de inte är så tydliga i detta. Vilket visar att förstelärarnas upplevelse av rektorernas bruksteori inte stämmer överens med rektorernas uttalade teori. För att en skola ska kunna bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete behöver resultat följs upp och analyseras. Att tänka att rektor ska leda alla förbättringsprocesser själv är att ställa orimliga krav. Det operativa förbättringsarbetet behöver ledas av flera och rektor behöver hålla fokus på innehållet och målet för respektive uppdrag. För att kunna uppnå intentionen med förstelärarreformen visar denna studie att det behöver finnas uppdragsbeskrivningar där det tydliggörs på vilken arena försteläraren förväntas verka och vad för slags processer försteläraren ska leda. Rektor behöver i sitt ledarskap vara tydlig med förväntningar på sina förstelärare och klargöra skillnaden mellan lärare och förstelärare, skapa lärande gemenskaper för förstelärare, följa upp förväntningar och utforska det gemensamma lärandet. När förstelärare är involverade i beslutsprocessen kan det innebära att de upplever sig själv som värdefulla medlemmar i organisationen. Förstelärarna behöver se sig själv som ledare och koppla tillhörigheten till andra förstelärare.

Syftet med denna studie är att utforska vilka motivationsfaktorer som ungdomar i åldern 18 – 25 år upplever som drivkrafter för att engagera sig som ledare inom en idrottsförening, samt vilka faktorer de upplever som viktiga för att upprätthålla sitt engagemang över tid. Som hjälp att besvara syftet användes följande tre frågeställningar: Vad motiverar ungdomar till att bli ledare i en idrottsförening? Vad driver ungdomar till att fortsätta vara ledare inom en idrottsförening? Vad anser ungdomar att idrottsföreningar kan göra för att locka fler unga att bli ledare? En kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer tillämpades för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Det genomfördes tre fokusgruppsintervjuer med 4 till 6 informanter. Med hjälp av RF – SISU Gävleborg valdes deltagare som ansågs vara mest passande för studiens syfte, vilket kallas handplockat urval och totalt deltog 14 informanter. Fokusgruppsintervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter utifrån en deduktiv innehållsanalys. Resultatet visade att ungdomar blir ledare då de motiveras av intresset för ledarskap och att det är roligt. En vanlig anledning till att ungdomarna fortsätter som ledare visade att de vill vara en förebild samt att de vill känna gemenskapen föreningsidrotten bidrar med. För att utveckla unga ledare bör idrottsföreningar erbjuda utbildningar. Slutligen visade resultatet att unga ledare inledningsvis bör ha en mindre roll och allteftersom utöka sitt ansvarområde för att behålla motivationen. Slutsatsen blev att ungdomar drivs av inre motivation till att bli ledare och att fortsätta som ledare. Studien bidrog med värdefull information då ungdomarna i studien visade att den inre motivationen var viktigare än yttre motivationen. Att få tid att komma in i rollen som ledare ansågs värdefullt ur ett långsiktigt perspektiv. De unga ledarna fortsätter då de vill vara en förebild åt de yngre. I föreningarnas arbete att locka fler ungdomar till ledarskapet, värdesätts utbildningsmöjligheter i syfte att utveckla betydelsefulla egenskaper.

Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet/effekten mellan målsättning, behovstillfredsställelse, behovsfrustration, motivation och träningsfrekvens bland gymaktiva vuxna. Utifrån två arbetsmodeller utformades två hypoteser som testades via medieringsanalyser. En kvantitativ forskningsansats genomfördes där respondenterna fick besvara ett enkätformulär med frågor från mätinstrumenten: Godin Leisure- Time Exercise Questionnaire, Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire, The Balanced Measure of Psychological Needs, samt Behavorial Regulations in Exercise Questionnaire. Utifrån ett bekvämlighetsurval rekryterades 128 respondenter (70 kvinnor och 58 män) i åldern 19-36 (M = 22.3, SD = 2.5) som deltog i studien. Medelvärdet på antal träningspass/vecka (lätt, måttlig och hård träning) uppkom till cirka nio stycken bland deltagare. Studiens huvudsakliga fynd var att prestationsmål korrelerade positivt med identifierad reglering, inre motivation, tillfredställelse av de tre grundbehoven samt självbestämmande motivation. Det fanns även ett positivt samband mellan inre motivation och träningsfrekvens. Vidare visade resultatet ett positivt samband mellan resultatmål, amotivation och behovsfrustration. De två hypoteserna förkastades då resultatet inte genererade några direkta medierande effekter. För framtida forskning föreslås bland annat studier som syftar till att undersöka hur effekten på träningsfrekvens kan påverkas beroende på målorientering, samt föreslås ytterligare studier som undersöker behovsfrustration i samband med gymkontexter. / The present study aimed to investigate the relationship/effect between goal orientation, needs satisfaction, needs frustration, motivation and training frequency among gym active adults. Based on two working models two hypotheses were designed and tested through mediation analyzes. A quantitative research approach was conducted in which respondents were asked to answer a questionnaire with questions from the following measuring instruments: Godin Leisure- Time Exercise Questionnaire, Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire, The Balanced Measure of Psychological Needs and Behavioral Regulations in Exercise Questionnaire". From a convenience sample, 128 respondents (70 women and 58 men) in the age 19-36 (M = 22.3, SD = 2.5) were recruited who participated in the study. The average number of training sessions/week was about nine for the participants. The study's main finding suggest that task goals positively correlated with identified regulation, intrinsic motivation, satisfaction of the three basic needs and self-determination motivation. There was also a positive correlation between exercise frequency and intrinsic motivation and exercise frequency. The results also showed a positive correlation between ego goals, amotivation and thwarting. The two hypotheses were rejected because the result did not generate any direct media effects. For future research, it is suggested to design studies that aim to investigate how the effect of exercise frequency may be affected depending on the goal orientation, and further suggested studies that investigate thwarting in relation to gym contexts.

Syftet med studien var att identifiera vilka primära strategier coacher använder sig av för att hjälpa en allvarligt skadad idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv är ett outforskat område. Podlog och Dionigis (2010) är en av få studier där man undersökt världselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att använda sig av liknande tillvägagångsätt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva idrottare på en lägre nivå än den högsta världseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade idrottare. Sju män och två kvinnor deltog i studien, både från individuella idrotter och lagidrotter. Det identifierades fem primära strategier: (1) målsättning, (2) socialt stöd, (3) förmedling till medicinsk personal, (4) anpassad träning och (5) individanpassat stöd. Dessa strategier kopplas i en diskussionsdel till självbestämmande teorins tre aspekter, målsättning och anpassad träning kopplades till kompetens, socialt stöd och förmedling till medicinsk personal kopplades till samhörighet, individanpassat stöd, förmedling till medicinsk personal samt målsättning till autonomi. Slutligen ges även förslag till framtida forskning, metodkritik samt implikationer. / The purpose of this study was to identify the primary strategies coaches use to help seriously injured athletes. How an injury is perceived and managed from a coach's perspective is an unexplored area. Podlog and Dionigi's (2010) is one of few studies that have investigated world elite coacher’s strategies. The authors of present study chose to use similar approaches. Nine semi-structured interviews were conducted with coaches active at a lower level compared to world elite, and experiences of severely injured athletes. Seven men and two women participated from both individual and team sports. Five primary strategies were identified: (1) goal setting, (2) social support, (3) intermediary to medical professionals, (4) adapted training and (5) personalized support. These strategies are addressed to the three aspects of the self-determination theory in the discussion part. Goal setting and adapted training were addressed to competence and adapted training linked to skills. Social support and intermediary to medical professionals were addressed to relatedness. Personalized support, intermediary to medical professionals and goals setting were addressed to autonomy. Finally suggestions for future research, methodology critique and implications are provided.

Revisionsbranschen i Sverige har under en längre tid haft problem med att behålla sina revisorsassistenter. Detta har skapat ett problem inom den svenska revisorsbranschen där auktoriserade revisorer har drastiskt minskat under senare år. För att bli auktoriserad revisor krävs det att man ska ha utfört minst tre år av praktiskt jobb som revisorsassistent innan man har chans för auktorisation. Tidigare forskning som gjorts gällande detta har främst kollat på auktoriserade revisorer och revisorsassistenter och fokuserat på enskilda fenomen. Forskningen härstammar främst från Ostasien där kvantitativa undersökningar gjorts. Detta väckte ett intresse hos oss där vi ville få en förståelse för vilken motivation de hade när de valde att lämna. Den tidigare forskningen har även bevisat att motivation har en stor påverkan i beslutet av att byta arbete. Studien har genomförts genom att analysera revisorsassistenternas motivation utifrån motivationsteorin om självbestämmande (SDT). Här har de psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet analyserats men även hur de yttre faktorerna som organisatoriska värderingar och belöningar påverkat den inre motivationen. För att få fram information gällande detta så har nio intervjuer genomförts. Studien kom fram till att revisorsassistenterna påverkas av de psykologiska behoven samt de yttre faktorerna som finns i SDT. Efter genomförandet av studien framgick det att motivationen har förändrats under tiden som revisorsassisten och vid tillfället de lämna var som lägst. Resultatet visade på att respondenterna inte hade samma samhörighet som tidigare när beslutet av att lämna gjordes. Respondenterna har även upplevts som kontrollerade där företagets kultur och värderingar inte helt internaliserats.

Syftet med studien är att undersöka elevernas motivation i relation till ämnet idrott och hälsa, via en frågeställning: Vad är det som motiverar elever inom idrott och hälsa? Metoden är systematisk informationssökning i databaser som ERC, SPORTDiscuss och Swepub. Det har valts ut 12 primärstudier baserat på relevans och huruvida källan är aktuell. Resultatet är att det finns olika sorters motivation, men där inre motivation anses vara den bästa motivationen. Inre motivation anses bidra mest till glädje, ansträngning och fysisk aktivitet överlag även utanför skoltid. Inre motivation bidrog även positiva aspekter inom sportsmannaanda för eleven. Det finns olika metoder för att uppnå inre motivation, men egenskaper som anses vara viktiga för att nå inre motivation är autonomi, kompetens och samhörighet. Lärarens kommunikation och relation med eleverna påverkar den inre motivation också, där en positiv kommunikation och nära relation påverkar positivt. Studien visar att innehåll som framkallar inre motivation från eleven skapar ett större deltagande, engagemang, kompetens och inspiration till att utöva fysisk aktivitet även utanför ämnet idrott och hälsa.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar individer med fysiska funktionsnedsättningar att delta i parasport samt vad upplevda barriärer och resurser har för betydelse för motivationen. Tio intervjuer genomfördes med aktiva atleter inom parasport. Samtliga var män i åldrarna 24–73 (M= 45.2, SD= 17.28) och alla hade en fysisk funktionsnedsättning.  En semistrukturerad intervjuguide baserad på SDT tillämpades (Ryan & Deci, 2002). Resultatet visade på att det fanns flera faktorer som motiverade deltagarna till att delta i parasport. De mest framträdande faktorerna var att det är roligt, må bättre både fysiskt och psykiskt samt att känna en tillhörighet till omgivningen. Vidare visade resultatet att deltagarna upplevde barriärer som kunde försvåra deras deltagande i parasport som exempelvis långa resor och dyra kostnader för utrustning. Däremot hade deltagarna tillgång till resurser som bidrog till att de kunde delta i parasport. Dels visade sig att tillgång till ekonomiskt stöd och stöd från omgivningen var av betydelse. Deltagarna redogjorde även för att tillgång till rätt utrustning och möjlighet att låna utrustning underlättade deltagandet i parasport, vilket inte tidigare studier har redogjort för som underlättande faktorer.  Studiens resultat redogör för motivationsfaktorer till deltagande i parasport samt upplevda barriärer och vilka resurser som är av betydelse för att underlätta deltagandet i parasport. Därmed kan föreningar och organisationer använda sig av denna kunskap för att skapa strategier för att få fler individer aktiva inom parasporten samt få de som redan är aktiva att fortsätta med parasport. / The purpose of the study was to investigate what motivates individuals with physical disabilities to participate in parasport and how experienced barriers and resources can affect the motivation. Ten interviews with active athletes in parasport were conducted. All of them were men in the ages 24 to 73 (M= 45.2, SD=17.28) and had a physical disability. A semi structured interview guide based on SDT was applied (Ryan & Deci, 2002).  The result showed that there were various factors that motivated the participants to participate in parasport. Most prominent of these factors were that parasport was fun, better physical, and psychological health and a sense of belonging to the surrounding. Furthermore, the result showed that the participants did experience barriers that could complicate for them to participate in parasport, for example long-way travels and expensive equipment costs. However, the participants had access to resources that contributed to their ability to participate in parasport. Both financial support and support from their environment were important. They also reported that an ability to access proper equipment and loan of equipment facilitated participation in parasport, which previous studies has not reported to be facilitating factors. The results of this study reports motivation factors for participation in parasport, experienced barriers and which resources that are of importance to facilitate parasport participation. Thus, association and organisations can use this knowledge to create strategies that can enable for more individuals to participate in parasport and make more to continue with parasport.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ge en djupare förståelse kring aktiva elit-damfotbollsspelares erfarenheter och synpunkter kring tidig specialisering/diversifiering i förhållande till motivationsaspekter. Frågeställningarna var: Vad är aktiva elit-damfotbollsspelares syn på tidig specialisering och diversifiering? Hur ser aktiva elit-damfotbollsspelare på sina erfarenheter inom idrotten i förhållande till motivationsaspekter? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts genom intervjuer. Fyra aktiva elit-damfotbollsspelare mellan 17–18 år deltog i studien, från tre olika elit-certifierade föreningar i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Författarna letade efter beskrivningar som stämde överens med förutbestämda teorier/definitioner och nya tankar/idéer. Resultat Resultatet visade att samtliga deltagare hade liknande synpunkter kring tidig specialisering; att tidigt utveckla idrottsspecifika färdigheter. Alla deltagare hade erfarenheter av diversifiering och tre av dem specialiserade sig inom fotbollen vid 16 års ålder. Alla deltagare rekommenderade att tjejer ska bestämma själva om man ska specialisera eller diversifiera sig. Fyra huvudteman framkom utifrån intervjuerna; syn på tidig specialisering, erfarenheter av diversifiering och senarelagd specialisering, diversifiering och motivationsaspekter, samt senarelagd specialisering och motivationsaspekter. Slutsats Idrottarens väg till elitprestation är mer komplicerad än vad författarna trodde, exempelvis kan man satsa på en huvudidrott och utöva andra idrotter för nöjets skull tills man är uppe i gymnasieålder. Det kanske handlar mindre om att specialisera sig eller inte utan hur träningen upplevs, hur man utvecklar idrottsspecifika idrottsfärdigheter, en kvalitetstränare, idrottarens autonomi, att nå sin fulla potential och vara i en involverande kamrat-miljö med gemensamt intresse av att spela fotboll.

Alla människor är egna individer och dessa individuella skillnader påverkar hur vi upplever sociotekniska system. Det finns en problematik bland system inom organisationer nämligen att systemen inte lever upp till organisationers förväntningar. Sett ur ett perspektiv av välmående anställda innebär det att systemen inte uppfyller de psykologiska grundbehoven tillhörighet, kompetens och autonomi. Det finns ett flertal färdiga sociotekniska system på marknaden vars syften är att bidra till ökat välmående bland anställda inom organisationer. Problematiken med färdiga sociotekniska system är att de inte innehar samma grad av flexibilitet till organisationers specifika behov som ett nytt sociotekniskt system. Samtidigt finns en problematik i designprocesser av nya sociotekniska system där den sociala och tekniska kontexten inte anammas som en helhet på grund av att metoder inom sociotekniska system inte har tillräcklig sammanhållning. System som inte designas med hänsyn till anställdas välmående kan orsaka arbetsrelaterad stress. För att motverka den här problematiken har det här examensarbetet gjort en litteratursökning med perspektiv ur informatik, psykologi och Human Resources. Utifrån litteratursökningen har kriterier för sociotekniska system formulerats och applicerats på färdiga sociotekniska system. Jämförelsen resulterar i en djupare diskussion av två sociotekniska system som uppfyller flertalet kriterier men samtidigt visar på en problematik som främst berör att tillräcklig hänsyn inte har tagits till personliga möten och individuella skillnader. Resultatet av diskussionen mynnar ut i ett antal designprinciper som lägger grund för vidare forskning och belyser utvecklingsmöjligheter inom sociotekniska system i relation till välmående anställda inom organisationer. / All people are own individuals and our individual differences affect how we experience a sociotechnical system. There is a problematic situation among systems where they cannot live up to the expectations of organizations. From a wellbeing perspective it implies that the systems do not fulfill our fundamental psychological needs which are competence, autonomy and relatedness. There are some finished sociotechnical systems whose purpose are to contribute to increased wellbeing among employees in organizations. The issue regarding finished sociotechnical systems is that it cannot adopt to organizations needs the same way a new sociotechnical system could. Also, there is another problematic situation with processes of design among new sociotechnical systems where not enough consideration is taken to the social and technical context as a unit because there is a disconnection between methods regarding socio technical systems. When systems are not designed with enough consideration to wellbeing among employees it can cause stress related to work. This examination has taken the perspectives of informatics, psychology and Human Resources to counteract this problem. Criterias have been formulated from the results of the literature search to be applied to finished sociotechnical systems. Two of the finished sociotechnical systems fulfilled most of the criterias but a problem was still highlighted since not enough consideration have been taken to personal meetings and individual differences. The result of the discussion ends up in design principles which build a ground for further research and opportunities of development among sociotechnical systems in relationship to wellbeing among employees in organizations.

Introduktion: Pandemin slog hårt mot samhället och idrottsrörelsen då restriktionerna hindrade idrottare från att träna som tidigare. Studier har visat att pandemin har påverkat många idrottare emotionellt och psykiskt. Enligt självbestämmandeteorin är det viktigt att möta de tre psykologiska behoven av kompetens, autonomi och samhörighet för att öka motivation. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledare upplevt restriktionernas påverkan på lagets motivation samt vilka strategier tränarna har använt för att stödja motivation. Metod: Detta är en kvalitativ studie med både induktiv och deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem ledare med olika utbildning och erfarenhet. Analysen av intervjuerna utfördes genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Utifrån intervjuerna identifierades temat Pandemin har utmanat ledarnas arbete och vidgat deras användande av motiverande strategier samt kategorierna Idrottarna har påverkats negativt av pandemin, Viktigt att stärka idrottarnas kompetens, Uppmuntra självbestämmande för att behålla motivation, Samhörigheten påverkar motivation och Utbildade ledare främjar motivation.  Slutsats:  Strategier som ledarna använde för att stödja motivation var bland annat att sätta individuella mål, låta idrottarna få påverka sin träning, teambuilding och utveckla baskunskap. Det finns behov av vidareutbildning i motivationsstrategier för ledare där fysioterapeuter skulle kunna ha en viktig roll. Vi ser ett behov av vidare forskning för att öka kunskapen kring hur motivation påverkas av en pandemi och hur ledare kan hantera liknande situationer i framtiden.