During the latter part of the 20th century the situation for people with intellectual disabilities in Sweden changed and developed. Clients have the right to participation and self-determination in society and in applied measures under the law of individual rights legislation; LSS. The purpose of this study is to describe and understand how team-leaders and managers in day-centres in a municipality works with participation and self-determination for clients, and what the professionals consider affects the client's possibility to self-determination and participation. The research questions intended to be answered are: • How does the team-leaders and managers work to enable self-determination and participation of the users in the public day-centres? • What does the team-leaders and managers describe and understand as enabling and limiting factors for the client’s possibility to self-determination and participation? The study is qualitative and interviews have been held with eight interviewees, which I contacted through snowball sampling. I contacted three managers and five team-leaders in day-centres. The result shows that the organization has different methods and approaches to enable self-determination and participation of clients in day-centres in the investigated municipality. Some forms are collective and some are individual. The results show that methods have elements of both empowerment and paternalism. The view and attitude from the team-leaders on clients as subjects or objects play a major role in how the daily work with self-determination and participation for clients is made possible. The second part of the result shows how the interviewees describe the complex interplay of various factors affecting the extent of the client's possibility to self-determination and participation. The result shows several factors that promote and many others that limit. There are many different kinds of circumstances described and understood as affecting the possibility. All informants describe the individual client's communicative ability as an important factor, and other circumstances mentioned are factors in the environment such as different actors in the client's network, workplace environment, and team-leaders personal qualities and knowledge in the field of disability.

The purpose of this study was to investigate relationships between motivational profile, self-efficacy, basic needs satisfaction, exercise behavior and well-being among Swedish university students. A set of the instruments including GLTEQ, SHIS, BPNES, BREQ-2 and BARSE was distributed at a university in southern Sweden. The respondents (n = 260) were men (n = 122) and women (n = 138). For analysis and processing of the gathered data SPSS was used with Pearson's r and Multiple Regression Analysis. The results showed that competence, autonomy and relatedness were positive predictors of self-determined motivation, whilst identified regulation, intrinsic regulation and barrier self-efficacy were positive predictors for strenuous exercise. Moreover a regression analysis showed that only competence was a significant predictor for well-being, however, positive correlations were shown between all the basic needs and well-being. To promote university students exercise and well-being, the conclusion is that it most probably would be successful to base interventions with focus on basic needs satisfaction. / Syftet med denna studie var att undersöka relationer mellan motivations profil, self-efficacy, de gundläggande psykologiska behoven, motionsvanor samt välbefinnande bland svenska universitets studenter. Ett frågeformulär bestående av instrumenten GLTEQ, SHIS, BPNES, BREQ-2 och BARSE distribuerades vid ett universitet i södra Sverige. Respondenterna (n=260) var män (n=122) och kvinnor (n=138). För analys och bearbetning av den insamlade datan användes SPSS med analysmetoderna Pearson's r och Multipla Regressionsanalyser. Resultaten visade att kompetens, autonomi och tillhörighet var positiva prediktorer för självbestämmande motivation, medan identifierad reglering, inre reglering samt barriärspecifik självtillit var positiva prediktorer för ansträngande motion. Vidare visade resultaten att endast kompetens var en positiv prediktor för välbefinande, dock så påvisades positiva samband mellan alla de grundläggande psykologiska behoven och välbefinnande. För att främja universitets studenters motionsvanor och välbefinnande är slutsaten att det sannolikt vore framgångsrikt att basera interventioner utifrån tillfredställande av de grundläggande psykologiska behoven.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om introduktionsersättning ger möjligheter till ökat självbestämmande och därmed en ökad grad av empowerment för den enskilde flyk-tingen, sett ur ett socialarbetarperspektiv. Uppsatsen börjar med en beskrivning det arbete som legat till grund för lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänning-ar. Här redovisas även definitionen av vem som ses som en flykting och några korta bestånds-delar i Svensk flyktingpolitik. Uppsatsens teoridel behandlar begreppen empowerment och paternalism där vi urskiljer självbestämmande som ett enskilt begrepp. Resultaten bygger på intervjuer med yrkesverksamma inom tre olika kommuners flyktingverksamhet. Resultaten analyseras utifrån begreppen empowerment, paternalism och självbestämmande. Uppsatsen visar att både empowerment och självbestämmande är svåra att definiera i en kontext av soci-alt arbete inom myndighetsutövning. I de kommuner vi har intervjuat verkar det finnas ett samband mellan introduktionsersättning och ökat självbestämmande. Självbestämmandet be-gränsas dock till det som de yrkesverksamma socialarbetarna anser är realistiskt och rimligt. Det finns här också en tydlig koppling till det begränsade handlingsutrymme som lagarna an-ger.</p> / <p>The aim of this study is to explore and analyze whether a special Swedish law for refugees, called lag om introduktionsersättning (a subsidy for refugees during their introduction), gives opportunities for an increased self-determination and whether it is thereby, a way of empow-ering refugees. The study applies a social workers’ point of view. The study starts with a de-scription of the government bill that led forward to the law. We also provide a definition of the term refugee and a short description of the Swedish immigration policy. The main theory in the study is the theory of empowerment, narrowed down to self-determination and paternal-ism as the opposite to empowerment concept. The results are based on interviews made with professionals in three different municipalities. These results are being analyzed in terms of empowerment, paternalism and self-determination. The study indicates that booth empower-ment and self-determination are hard to use in a context of social work that is based on regula-tions. One of the results is that the municipalities in the study have seen a connection between the new system and increased self-determination among refugees. The self-determination is however, limited by what the professionals assess as realistic and reasonable. This assessment associates strongly with what the law stipulates.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Betydelsen av självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ses som efter-strävansvärt i både forskning, lagstiftning och i aktuella offentliga dokument, men flera studier visar att det finns ett gap mellan de politiska intentionerna och praxis. Hur självbestämmande och brukarinflytande ska förstås och omsättas i praktiken är inte närmare specificerat av lagstiftaren, vilket skapar tolkningsut-rymme. Den positiva laddning som begreppen har hör därmed samman med att de tas för givna som eftersträvansvärda, utan att konsekvenser av olika tolk-ningsmöjligheter problematiseras. Syftet med avhandlingen var att öka förstå-elsen för de möjligheter och hinder som finns för hjälptagarens inflytande i hem-tjänstens vardag genom att studera den påverkan som olika idealtypiska perspek-tiv har. Som analysinstrument utvecklades tre idealtypiska perspektiv: det soci-ala, det medicinska och det marknadsekonomiska, som har sina egna bakomlig-gande logiker, och som finns som styrande perspektiv i hemtjänsten genom att påverka tolkningar och handlingar.</p><p>Det empiriska materialet utgjordes av intervjuer med hjälptagare, vårdbiträden och ledningspersoner i fyra arbetsgrupper från olika kommuner. I resultatet visa-des att de fyra arbetsplatserna var organiserade på olika sätt och att de hade egna sociala regelsystem med kännetecken från de tre perspektiven i olika hög grad. De sociala regelsystemen var styrande över vad vårdbiträdena förväntades och kunde göra i vardagsarbetet, vilket i sin tur innebar att begreppet brukarinflytan-de fick olika innebörd. Över hälften av hjälptagarna i studien var 80 år eller äldre och det visade sig att de ville ha inflytande över de egna hjälpinsatserna, samti-digt som de upplevde att det fanns brister. Viljan till inflytande handlade främst om att bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp. De största problem-områdena var att vårdbiträdena var så jäktade att de inte hann framföra sina öns-kemål, att de kommunala riktlinjerna begränsade deras möjlighet att få önskad hjälp, att man befann sig i en beroendesituation samt att de som hjälptagare sak-nade grundläggande kunskap om de beslutade insatsernas innehåll och omfång.</p><p>Avhandlingen har fått namnet Inflytandets paradoxer, vilket står för de mot-sägelsefulla fenomen som vårdbiträdet är ställd inför i vardagen, i bemötandet av hjälptagarens strävan efter inflytande och självbestämmande. Paradoxerna är motsägelsefulla till sin natur genom att det inte finns en självklar handlingsstra-tegi för hur inflytande och självbestämmande ska bemötas. De fyra paradoxer som identifierades berör liknande områden som hjälptagarna upplevde som kri-tiska. Det var tiden där motsättningen låg mellan processtid och lineär tid, det var biståndsbeslutet som ramverk där motsättningen fanns mellan detaljerade beslut och rambeslut, det var balanseringen mellan beroende och ansvar, där motsätt-ningen handlade om vilket ansvar som gavs hjälptagaren, samt, kunskap och tolkningsföreträde, där motsättningen fanns mellan vem som hade mest legitim kunskap i olika situationer. För att förstå varför vårdbiträdena hanterade motsätt-ningarna som de gjorde analyserades dessa i relation till arbetsplatsernas sociala regelsystem, vilka i sin tur var färgade av de tre idealtypiska perspektiven.</p>

Studiens syfte är att ur ett symbolisk interaktionistiskt synsätt försöka förstå vad som motiverar vuxna amatörskådespelare, amatörsångare och amatörmusikalartister att delta i ideella konstnärliga projekt. Något annat som studien tar reda på är om konstutövandet och gruppen de deltar i har någon inverkan på individens identitet och identitetsskapande. Genom nio semistrukturerade intervjuer skapas en förståelse kring motivationen och identitetsskapandet. Detta förklaras sedan genom motivationsteorier samt teorier kring identiteten, där det visar sig att gemenskapen i gruppen, konstnärlig utmaning och utveckling, deltagandet i den konstnärliga processen, känslan av flow, själva utförandet och dess påverkan på välbefinnandet, viljan att uttrycka sig samt personlig utveckling var de huvudsakliga motivationsfaktorerna. Det visar sig även att både det konstnärliga utförandet och gruppen har en inverkan på individens identitet och identitetsskapande. / The purpose of this study is, from a symbolic interactionistic perspective, to try to understand what motivates adult amateur actors, amateur singers and amateur musical artists to participate in non-profit artistic projects. The study also determines whether art practice and the group attending have any impact on the individual's identity and identity formation. Nine semi-structured interviews have been done to get a deeper understanding about the motivation and identity creation. The data from the interviews shows that social belonging, artistic challenge and development, participation in the artistic process, the sense of flow, the desire to express oneself as well as personal development were the main motivation factors. It also shows that both the artistic performance as well as the group had an impact on the individual's identity and identity formation. The data are then explained by motivation theories and theories of identity.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) låt-gå med olika motivationsinriktningar inom Självbestämmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 16-33 år (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkäter bestående av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mäta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mäta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsåg att mäta upplevt konventionellt ledarskap och låt-gå ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre självbestämmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjälvbestämmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering). Inget signifikant samband visades mellan upplevt låt-gå ledarskap och amotivation. Studieresultaten har diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning där slutsatsen är att både transformativt och konventionellt ledarskap har samband med idrottares motivation vilket kan vara betydande kunskap för praktisk tillämpning inom idrottskontexten. Studiens resultat ligger i linje med den tidigare knapphändiga forskningen inom området men mer forskning behövs. / The purpose of the present study was to examine relationships between athletes' perceptions of different leadership styles and motivational orientations within the context of sports. Theoretical frameworks of transformational; conventional; and laissez-faire leadership - as well as the different motivational orientations within Self-Determination Theory (SDT) - were applied. Participants were 117 handball and soccer players aged between 16-33 years (M = 19.17, SD = 3.61). Participants completed questionnaires consisting of the Sport Motivation Scale-II (SMSII) to estimate motivational orientations; the Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) to measure perceived transformational leadership; and parts of the Developmental Leadership Questionnaire (DLQ), which intended to measure perceived conventional leadership and perceived laissez-faire leadership. The results revealed significant correlations between both transformational leadership and intrinsic motivation as well as extrinsic self-determined motivation (identified regulation and integrated regulation). Furthermore, results showed significant correlations between conventional leadership and non-self-determined motivation (external regulation and introjected regulation). The correlation between perceived laissez-faire leadership and amotivation was not statistically significant. The results are discussed in relation to theories and previous research. Conclusions were that both transformational and conventional leadership correlate with athlete's motivation, hence the knowledge of said subjects may be meaningful for practical application. The results are in line with previous limited research however further research is needed.

Självbestämmande och livskvalitet är starkt kopplat till varandra och självbestämmande är samtidigt en viktig kvalitetsindikator på hur äldreboendet fungerar. Syftet med studien var att lyfta fram de äldres egna tankar och upplevelser av självbestäm-mande och värde på sitt särskilda boende. I denna kvalitativa studie har elva äldre personer på fem olika äldreboenden i en medelstor stad i Sydsverige intervjuats. Data har analyserat med manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. I studien har följande fem huvudkatego-rier vuxit fram under analysens gång: Att ställas inför fullbordat faktum, Att vara till lags, Att vara beroende, Att känna uppgivenhet, Att inte värdesättas. Resultatet visar att själv-bestämmande på särskilda boenden behöver sättas i fokus, de äldre upplevde inte att de kunde påverka sin tillvaro på boendet. Det framkom även tydligt att de äldre inte kände att de hade något värde i samhället eller på boendet. Det övergripande tema som uttrycker det latenta innehållet i intervjuerna kom att framstå som disempowerment att omyndiggöra de äldre, vilket innebär en miljö som inte bemyndigar, och som inte stärker individens själv-bestämmande / Self-determination and quality of life are closely connected to one another and at the same time an important indicator on how the long-stay care functions. The aim of this study was to focus on the thoughts of the elderly people and their experiences on self determination and value in their long-stay care. In this qualitative study, eleven elderly people from five different long-stay cares in a medium big city in the south of Sweden have been interviewed. Data has been analysed according to manifest and latent qualitative content analysis. In the study the following five main categories have manifested themselves during the analysis; To face an accomplished fact, To do something for the satisfaction of others, To be dependant, To feel hopelessness, Not to be appreciated. The result shows that self determination within the long-stay cares need to be focused on, the elderly people didn’t feel as though they had any influence on their situation. It was also evident that the elderly people felt they were not appreciated in society or in the long-stay care. The general theme expressing the latent contents in the interviews turned out to be disempowerment of the elderly people, creating an environment which neither empowers nor strengthens the self determination of the individual. / <p>ISBN 91-7997-119-9</p>

The aim of this study has been to achieve an increased understanding of the meaning of home for people in homelessness. The study is based on texts written by people in homelessness and a qualitative content analysis has been used to process the material. The result has been analysed with an inductive approach, using parts of the analysis method grounded theory. Three aspects of the meaning of home was identified in the texts; control, self-determination and independence. The lack of a home means a major limitation concerning these aspects, according to the texts. An interpretation of the material based on the notion of identity shows that a large part of the meaning of home for some people in homelessness is to protect, maintain and defend the identity. This creates a deeper understanding of those cases where housing solutions that doesn´t involve control, self-determination and independence, are not successful. The concept of empowerment is also used in the analysis, since the content of empowerment can be linked with the three aspects of the meaning of home that the result indicates. The study justifies an increased level of empowerment for people in homelessness.

The aim of this study was to examine in which way people with disabilities who live in group housing have influence and self-determination in cultural and leisure activities. The intention was to obtain an understanding of the staff’s perspective, and the people interviewed were chosen by a strategic selection. The study was based on interviews with five different people who all worked as care assistants in various group housings across two different counties in Sweden – all in different workplaces. The interviews were performed with a semi-structured method in order to gather as much useful information as possible. The results of this study showed that there are several factors that affect the influence and self-determination in cultural and leisure activities of people with disabilities. These factors have been divided into categories, which are: ‘A kind of parenthood’, ‘Communication difficulties could create hindrances’, ‘The commitment of the staff is an important factor’, and ‘The economy is in control’. The results were analysed based on two different types of theories, which were empowerment and power. In summary, the study showed that people with disabilities were highly dependent on their staff and their commitment to influence and have self-determination in cultural and leisure activities. Economy was also a key factor for influence and self-determination, meaning that the more money a person has, the more activities he or she can afford. These two major factors could create great injustice amongst people with disabilities.

Bakgrund: Sexuell och reproduktiv hälsa är en mänsklig rättighet och innefattar rätten att ta beslut gällande sin egen kropp och sin vård. Barnmorskan träffar och vårdar mestadels kvinnor i sitt arbete och har en viktig roll i att värna och främja kvinnors rätt. Sverige ses som ett av världens mest jämställda länder, men det kan finnas strukturer och faktorer även i det svenska samhället som påverkar kvinnors möjligheter till självbestämmande negativt. Syfte: Att undersöka vilka barriärer barnmorskan upplever och uppfattar hindrar kvinnors rätt att bestämma över sin kropp utifrån professionella, sociokulturella och hälsoekonomiska perspektiv. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Data från åtta semistrukturerade intervjuer utförda 2016, med legitimerade barnmorskor inom olika verksamhetsområden analyserades utifrån ramverket "What Prevents Quality Midwifery Care". Resultat: De professionella barriärer barnmorskorna uppfattade resulterade i tre subkategorier: "Lagar, riktlinjer och vårdprogram", "Kunskap, utbildning och profession" och "Personalens personliga åsikter, förutfattade mening och engagemang". Sociokulturella barriärer kategoriserades som: "Politik, jämställdhet och samhällets ideal", "Kultur, religion och familjeförhållanden", "Språk" samt "Personliga förutsättningar". Hälsoekonomiska barriärer delades in i: "Personal och tidsbrist" och "Kostnader och resurser". Slutsats och klinisk tillämpbarhet Studien visar att barnmorskor uppfattar att det finns professionella, sociokulturella och hälsoekonomiska barriärer för kvinnans självbestämmande gällande sin egen kropp i det svenska samhället. Studien kan bidra till att olika yrkeskategorier inom vården kan öka sin förståelse och kompetens i mötet med kvinnor och kan då hjälpa kvinnan att stärka sin position, personligen och samhälleligt. Studien kan ge en bättre förståelse för barnmorskans roll när det gäller att hjälpa individer i en utsatt situation, genom att stärka deras autonomi och känsla av självbestämmande. Studien kan även få vårdpersonal att tänka kritiskt kring att de själva är en del av en kulturell kontext med en förförståelse för andra individer. / Background: Sexual and reproductive health is a human right and involves the right to make decisions concerning your own body and care. The midwife mostly meets and care for women and have an important role in defending and advocating women’s rights. Today there are global political influences that restricts women’s rights even though Sweden is considered to be one of the world’s most equal countries, there can be structures and factors in the Swedish society that affects women’s ability to make decisions about their own bodies in a negative way. The aim: To investigate midwives perceptions and experiences concerning professional, sociocultural and health economic barriers for women regarding decisions about their own bodies. Method: A qualitative content analysis with a deductive approach. Data from eight semi structured interviews with Swedish registered midwifes, active in different areas of the midwife profession, was analyzed based on the framework "What Prevents Quality Midwifery Care". Result: The professional barriers that the midwives perceived resulted in three subcategories: "Laws, clinical guidelines and policies", "Knowledge, education and profession" and "Caretakers personal opinions and commitment". Sociocultural barriers were categorized in: "Politics, equality and the society’s ideals", "Culture, religion and family relations", "Language" and "Personal abilities". The health economic barriers were divided in to: "Lack of time and staff" and "Costs and resources". Conclusion and clinical applicability: This study shows that there are professional, sociocultural, and health economic barriers that affects women’s autonomy in the Swedish society according to the midwives’ perceptions. The study can help caretakers increase their understanding and competence in meeting with women in care and help them strengthening their position in the society as well as on a personal level. This study can give a greater understanding for the midwife’s role when it comes to helping individuals in an exposed situation, by strengthen the women’s autonomy and sense of control. The study can also help caretakers to increase critical thinking regarding themselves in their own cultural context and preunderstanding for other individuals.