The aim of this study was to analyze how social workers in an elder administration in Sweden handle empowerment and needs for people with dementia and what ethical dilemmas the social workers could experience with these clients. The result is based on qualitative interviews where eight social workers had the opportunity to describe their work with elder people with dementia. Five main subjects were identified in the interviews: empowerment, strategies, dilemmas, force and knowledge and understanding in the organization. The analysis of these themes helps us to understand how the social workers in their profession handle different situations and dilemmas which can arise in their daily work. The conclusion from the result and the analysis was that the most frequent dilemmas for the social workers in their work with people with dementia was the clients unwillingness to receive help, relatives’ and other professions’ ignorance about empowerment and also when relatives wanted to make decisions for the clients. The result showed that the social workers used extensive motivational work for the clients with dementia in order to handle their empowerment and needs. The social workers requested that the relatives and the staff who work with elder people should have more knowledge about the empowerment for the clients. / Syftet med studien var att förstå hur biståndshandläggare i en äldreförvaltning i Sverige hanterar äldre demenssjukas självbestämmanderätt och hjälpbehov samt vilka etiska dilemman de kan ha i arbetet med dessa brukare. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer där åtta biståndshandläggare haft möjlighet att med egna ord beskriva hur ärendehanteringar med äldre demenssjuka brukare kan se ut. Fem huvudteman identifierades i intervjuerna vilka var: självbestämmande, strategier, dilemman, tvång samt olika kunskaper och förståelse i organisationen. Analysen av dessa teman bidrar till att förstå hur handläggarna i sin yrkesroll hanterar situationer och dilemman som kan uppstå i deras praktiska vardag. Slutsatsen utifrån resultat och analys är att de främsta dilemman som biståndshandläggarna möter i arbetet med demenssjuka brukare är brukarnas ovilja att ta emot hjälp, oförståelse om självbestämmanderätten hos anhöriga och övriga professioner samt när anhöriga vill ta beslut åt brukarna. Utifrån empirin kunde vi se att biståndshandläggarna använde sig av omfattande motiveringsarbete med de demenssjuka brukarna för att hantera deras självbestämmanderätt och hjälpbehov. Något som handläggarna efterfrågade var mer kunskap om självbestämmanderätten bland äldreförvaltningens hemtjänstpersonal och anhöriga till brukarna.

For people with a functional disability, the everyday life can consist of various limitations that affect the ability to self-determination. These people are often in need of help and support and are forced to rely on other people’s goodwill. In homes with special services the personnel have an important task because their will and abilities for a good nursing care determines the life of the clients. The purpose of this study is to understand how personnel in homes with special services relate to the clients self-determination in their work, both in concept of their interpretation and application of the term. The study was conducted through interviews with seven different personnel from six different group homes, all of them working with individuals that have moderate to severe functional disabilities. With the help from the interviews, we got an understanding of how our respondents look at the term self-determination, how they implement this in their work and what factors may affect the clients self-determination. The result indicate that the personnel we interviewed all agreed that the client’s self-determination is something they consider to be important, but that it’s difficult to work with this because there is different factors that affect the clients self-determination. These factors can for example be linked to the resources that are available, the personals attitude or the clients ability to express their will.

In this study we have aimed to explore how participation and self-determination is implemented in the daily life of disabled people who receive support through LSS. The questions addressed concern possibilities/obstacles for the participation and selfdetermination of disabled people who live in group housings, and how the terms participation and self-determination are realized. Nine interviews have taken place with staff members and directors of different group housings. We have found that the interviewees believe that the nature of a person’s disability can be a barrier to the individual’s self-determination and participation in his or her everyday life. For individuals with more severe disabilities, the interviewees find that the use of different communication aids, such as sign language and pictures, can facilitate the communication between all parts involved, and make it easier for the wishes of the individual to reach through to the staff/directors. Sometimes the interviewees’ opinions of what is a healthy life does not correspond with the wishes of the individual. When this occurs we have found examples of the staff putting up boundaries for the individual’s self-determination, and instances in which the staff takes on a more passive role and lets the individual make his or her own decisions even if the staff does not necessarily believe them to be good ones.

Working with students in Physical Education has been through a change because of, according to research, indications that young people aren´t involved in physical activities as much as in the past. This means that the educational planning should adapt to the teaching to fit as many pupils as possible free of the cognitive and physical conditions. The purpose of this study is to examine how an SDT (Self-Determination Theory)-based intervention affect students ' motivation in gymnastics. The study aims to see how an experimental intervention affects a class in comparison with another more controlled gymnastics-lesson. In order to reach the result the study has used questionnaires before and after the intervention. The result of this shows little difference in motivation changes between the groups, but the study is sharing light upon other perspectives on how to consider the objectives and issues. These differences are discussed and conclude that the study opens up new discussions and potentially new ideas by implementing of SDT pedagogically and didactically as well as suggestions for further research that can provide further proof of the SDT as a motivational approach within other areas in Physical Education.

Vad är det som gör att vissa väljer att sluta med en idrott? Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar valet att sluta med ridsport i Sverige och om dessa faktorer skiljer sig något beroende på utövandenivå. Jag har också kollat vid vilken ålder det är vanligast med drop out inom ridningen och hur många som valt att återuppta idrotten igen. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och datainsamling gjort med hjälp av en enkätundersökning, där n=47 respondenter deltagit i undersökningen med olika åldrar och bakgrunder. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor och ett frågeformulär som belyser åtta olika faktorer som kan ha betydelse för valet att sluta (Questionnaire of Reasonsfor Attrition, (Gould et.al.1982)). Dataanalysen utfördes med statistikprogrammet SPSS och uträkningar är gjorda utifrån medelvärden, typvärde, variation och t-test. Resultatet visade att de vanligaste orsakerna för drop out inom ridport är för höga kostnader, att det tar för mycket tid och att man hittar andra intressen som är roligare för gruppen som helhet. De som hade en bakgrund som tävlingsaktiv kände dock att de största anledningarna var brist på utveckling och framgång samt att det blev för stressigt/ansträngande att hålla på med. De som inte tävlade tyckte att bristande intresse och mindre socialt stöd var de främsta orsakerna. / What makes some choose to drop out of a sport? The purpose of this paper is to investigate what influences the choice to end participation in equestrian sports in Sweden and if these factors differ depending on the level of practice. I have also checked at what age it's most common with drop out in the equestrian sports and how many people have chosen to resume it again after a break. The essay is quantitative and data collection was done by a survey, where n = 47 respondents participated in different ages and backgrounds. The survey contained background questions and a questionnaire (Questionnaire of Reasons for Attrition, Gould et.al(1982) ) highlighting eight different factors that may affect the choice to end. Data analysis performed the SPSS statistics program and calculations were based on mean values, mode, variation and t-test. The result showed that the most common causes of drop out in equestrian are too high costs, it takes too much time and other interests are more fun for the group as a whole. Those who had a background as competitive activists knew, however, that the biggest reasons were lack of development and success, and that it was too stressful / strenuous to keep up with. Those who did not compete thought that lack of interest and less social support were the main reasons.

<p>Alla människor behöver aktivera sig fysiskt och motionera på ett eller annat sätt. Men för att kunna motionera krävs det att motivation finns. Forskning har visat att motivation går att dela in i framförallt två former, det är inre motivation och yttre motivation. Den senare formen finns i fyra olika grader. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som upplevdes motivera till motion hos medlemmar på Friskis & Svettis. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, data som framkom analyserades sedan genom den hermeneutiska cirkeln. Resultatet som framkom var att det framförallt var inre motivation som påverkade medlemmar till att motionera. Yttre motivation påverkade endast under kortare perioder vid tillfälliga hinder för att motionera. Inre motivation är något som personer inte kan skapa utan de måste upptäcka det inom sig själva.</p>

<p>The purpose with our essay was:</p><p>-          To study how personal assistants understand their occupation role.</p><p>-          To describe the attitude of personal assistants to the right of self-determination of their care receivers.</p><p> </p><p>We have used a qualitative research method called phenomenografic.</p><p> </p><p>The empirical material was based on four interviews that served as the data collection methods. The interviewees were four women from two different municipalities of Middle Sweden. The interviewed personal assistants work with adult people who have mental disabilities.</p><p> </p><p>As a result we came up with eight categories which showed that personal assistants, despite some difficulties, perceive their careers as crucial for society’s well being. The phenomenon of self-determination was much easier to describe than to put to practice. The reason for personal assistants withholding the other persons’ right to self-determination was that they were facing ethical dilemmas.</p><p> </p> / <p>Syften med vår uppsats har varit</p><p>-          Att undersöka hur personliga assistenter uppfattar sin yrkesroll.</p><p>-          Att beskriva hur personliga assistenter förhåller sig till omsorgstagares rätt till självbestämmande.</p><p> </p><p>Metoden vi har använt är fenomenografi som är en kvalitativ forskningsmetod.</p><p> </p><p>Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer som var datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor från två olika kommuner i Mellansverige.</p><p> </p><p>Intervjuade personliga assistenter arbetar med vuxna människor som har funktionsnedsättning i form av utvecklingsstörning.</p><p> </p><p>Resultatet blev åtta olika kategorier som visade att personliga assistenter trots vissa svårigheter uppfattar sitt yrke som ett betydelsefullt arbete. Det var lätt för dem att beskriva vad fenomenet självbestämmande betyder men ibland lite svårare att genomföra i praktiskt arbete. Anledningen till assistenterna inte alltid följde omsorgstagares självbestämmanderätt var att de ställdes inför vissa etiska dilemman.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om introduktionsersättning ger möjligheter till ökat självbestämmande och därmed en ökad grad av empowerment för den enskilde flyk-tingen, sett ur ett socialarbetarperspektiv. Uppsatsen börjar med en beskrivning det arbete som legat till grund för lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänning-ar. Här redovisas även definitionen av vem som ses som en flykting och några korta bestånds-delar i Svensk flyktingpolitik. Uppsatsens teoridel behandlar begreppen empowerment och paternalism där vi urskiljer självbestämmande som ett enskilt begrepp. Resultaten bygger på intervjuer med yrkesverksamma inom tre olika kommuners flyktingverksamhet. Resultaten analyseras utifrån begreppen empowerment, paternalism och självbestämmande. Uppsatsen visar att både empowerment och självbestämmande är svåra att definiera i en kontext av soci-alt arbete inom myndighetsutövning. I de kommuner vi har intervjuat verkar det finnas ett samband mellan introduktionsersättning och ökat självbestämmande. Självbestämmandet be-gränsas dock till det som de yrkesverksamma socialarbetarna anser är realistiskt och rimligt. Det finns här också en tydlig koppling till det begränsade handlingsutrymme som lagarna an-ger. / The aim of this study is to explore and analyze whether a special Swedish law for refugees, called lag om introduktionsersättning (a subsidy for refugees during their introduction), gives opportunities for an increased self-determination and whether it is thereby, a way of empow-ering refugees. The study applies a social workers’ point of view. The study starts with a de-scription of the government bill that led forward to the law. We also provide a definition of the term refugee and a short description of the Swedish immigration policy. The main theory in the study is the theory of empowerment, narrowed down to self-determination and paternal-ism as the opposite to empowerment concept. The results are based on interviews made with professionals in three different municipalities. These results are being analyzed in terms of empowerment, paternalism and self-determination. The study indicates that booth empower-ment and self-determination are hard to use in a context of social work that is based on regula-tions. One of the results is that the municipalities in the study have seen a connection between the new system and increased self-determination among refugees. The self-determination is however, limited by what the professionals assess as realistic and reasonable. This assessment associates strongly with what the law stipulates.

The purpose with our essay was: -          To study how personal assistants understand their occupation role. -          To describe the attitude of personal assistants to the right of self-determination of their care receivers.   We have used a qualitative research method called phenomenografic.   The empirical material was based on four interviews that served as the data collection methods. The interviewees were four women from two different municipalities of Middle Sweden. The interviewed personal assistants work with adult people who have mental disabilities.   As a result we came up with eight categories which showed that personal assistants, despite some difficulties, perceive their careers as crucial for society’s well being. The phenomenon of self-determination was much easier to describe than to put to practice. The reason for personal assistants withholding the other persons’ right to self-determination was that they were facing ethical dilemmas. / Syften med vår uppsats har varit -          Att undersöka hur personliga assistenter uppfattar sin yrkesroll. -          Att beskriva hur personliga assistenter förhåller sig till omsorgstagares rätt till självbestämmande.   Metoden vi har använt är fenomenografi som är en kvalitativ forskningsmetod.   Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer som var datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor från två olika kommuner i Mellansverige.   Intervjuade personliga assistenter arbetar med vuxna människor som har funktionsnedsättning i form av utvecklingsstörning.   Resultatet blev åtta olika kategorier som visade att personliga assistenter trots vissa svårigheter uppfattar sitt yrke som ett betydelsefullt arbete. Det var lätt för dem att beskriva vad fenomenet självbestämmande betyder men ibland lite svårare att genomföra i praktiskt arbete. Anledningen till assistenterna inte alltid följde omsorgstagares självbestämmanderätt var att de ställdes inför vissa etiska dilemman.

Alla människor behöver aktivera sig fysiskt och motionera på ett eller annat sätt. Men för att kunna motionera krävs det att motivation finns. Forskning har visat att motivation går att dela in i framförallt två former, det är inre motivation och yttre motivation. Den senare formen finns i fyra olika grader. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som upplevdes motivera till motion hos medlemmar på Friskis &amp; Svettis. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, data som framkom analyserades sedan genom den hermeneutiska cirkeln. Resultatet som framkom var att det framförallt var inre motivation som påverkade medlemmar till att motionera. Yttre motivation påverkade endast under kortare perioder vid tillfälliga hinder för att motionera. Inre motivation är något som personer inte kan skapa utan de måste upptäcka det inom sig själva.