Title: What women want – a study about young men’s self-presentation on the on-line dating site Spray Date. Authors: Anna Tuvehagen & Josefin Hult Tutor: Lena Widding-Hedin Purpose: Our main purpose was to identify implicit norms and ideals for masculinity in young men’s advertisements on the on-line dating site Spray Date. Questions: How do the men present themselves on Spray Date and what do they accentuate in their advertisements? What kind of relationship do the men hope to establish and what qualities and attribute do they look for in women? Are there any notable differences and similarities regarding our findings of ideals and the ones in previous research? Method: In order to answer our questions we chose 100 advertisements made by men in the age 18 to 25. To analyse the advertisements we used a qualitative content analysis, however we have some quantitative elements. Main results: The men in our study are searching for love on Spray Date and usually describe themselves as nice, cheerful, decent guys with good sense of humour. Although, spare-time interests and activities are what the men mainly focus on. Their interests are broad and all sorts of combinations occur why it is difficult to place the men in categories. Overall our study shows a more “soft”or “feminine” masculinity as ideal than the traditional masculinity in previous research. The men are sensitive in many ways, they give priority to family and friends, and they appreciate cosiness and have an emotional side. However, it can also be a way of trying to attract women. Key words: Masculinity, young men, gender, norms, on-line dating, self-presentation

<p>Title: What women want – a study about young men’s self-presentation on the on-line dating site Spray Date.</p><p>Authors: Anna Tuvehagen & Josefin Hult</p><p>Tutor: Lena Widding-Hedin</p><p>Purpose: Our main purpose was to identify implicit norms and ideals for masculinity in young men’s advertisements on the on-line dating site Spray Date.</p><p>Questions: How do the men present themselves on Spray Date and what do they accentuate in their advertisements? What kind of relationship do the men hope to establish and what qualities and attribute do they look for in women? Are there any notable differences and similarities regarding our findings of ideals and the ones in previous research?</p><p>Method: In order to answer our questions we chose 100 advertisements made by men in the age 18 to 25. To analyse the advertisements we used a qualitative content analysis, however we have some quantitative elements.</p><p>Main results: The men in our study are searching for love on Spray Date and usually describe themselves as nice, cheerful, decent guys with good sense of humour. Although, spare-time interests and activities are what the men mainly focus on. Their interests are broad and all sorts of combinations occur why it is difficult to place the men in categories. Overall our study shows a more “soft”or “feminine” masculinity as ideal than the traditional masculinity in previous research. The men are sensitive in many ways, they give priority to family and friends, and they appreciate cosiness and have an emotional side. However, it can also be a way of trying to attract women.</p><p>Key words: Masculinity, young men, gender, norms, on-line dating, self-presentation</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur upplevelsen av vikten av att styra sitt intryck på sociala medier är för ungdomar idag. Vårt mål är att skapa förståelse för ungdomars upplevelser av att framställa sig som en viss typ av person på sociala medier och om denna presentation är i linje med den person som de anser sig vara utanför sociala medier. För att genomföra denna studie har vi använt en kvalitativ forskningsmetod med ett hermeneutiskt perspektiv baserat på tolkning och förståelse. Vi genomförde åtta halvstrukturerade intervjuer. Materialet vi fick under intervjuerna analyserades sedan med hjälp av sociologen Goffmans dramaturgiska teori utifrån begreppen: intryckstyrning, mystifikationer, team, fasad samt bakre och främre region. Det empiriska materialet har visat att unga människors livsvillkor påverkas av sociala medier, att de upplever att de tvingas ändra sig för att uppnå en viss typ av bekräftelse från sociala medier samt upplever respondenterna prestationsångest när influensers lägger ut bilder på saker de själva känner att de aldrig kommer att kunna uppnå.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga vuxna skapar sin självpresentation på Instagram. För att uppfylla syftet studerades insamlat intervjumaterial med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att unga vuxna skapar sin självpresentation på Instagram genom noggrant utvalda bilder och bildtexter i syfte att framställa sig själva som positiva, framgångsrika, och attraktiva. Det är även viktigt för målgruppen att vara trovärdig i sin självpresentation. Vidare framkommer att självpresentationen huvudsakligen skapas genom förberedande och upprätthållande åtgärder, samt att unga vuxna är väl medvetna om publikens närvaro och anpassar sin publicering för att inte skapa spänningar i offline-baserade relationer.

Sociala medier är en viktig arena för barn och unga i samhället idag då dagens generation unga vanligtvis spenderar mycket tid i den tekniska kontexten. Min uppsats undersöker tjejers (14–18 år) användande av sociala medier (främst Instagram) med utgångspunkt i vad som sker på deras självpresentationer. Studien har en tolkande fenomenologisk ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer, exempelvis om vilka tankar som dyker upp innan en bild ska publiceras och efter en bild har publicerats. Tjejernas erfarenheter av sociala medier analyseras dels utifrån Goffmans teori om självpresentation och dels utifrån Corsaros teori om kamratkulturer. Resultatet visar att olika faktorer i omgivningen, exempelvis kamratkultur och hem och skola, har olika betydelse för hur tjejerna skapar sina självpresentationer och uppfattar sig själva och sin kropp. Resultatet visar även att posering på bilder, respons på bilder och oro över vad andra ska tycka om en bild har betydelse för publicering av bilder på en självpresentation. Ytterligare visar resultatet att kropps-jämförelser sker ständigt i tjejernas vardag där olika faktorer i omgivningen spelar roll. Slutsatsen är att publicering av bilder och sociala spel på tjejernas självpresentationer är en del av kamratkulturerna och de unga tjejernas vardag. Bildpublicering handlar inte bara om en bild, utan är ett omfattande socialt spel. / Social media is animportant platform for the youth society, as the youth generation normallytends to spend a lot of time in the technical context. My dissertationinvestigates how girls (14-18 år) use social media (especially Instagram), withan emphasis on what happens in their self-presentation. This study has aninterpreting phenomenological approach and is based on six semi-structuredinterviews on the girls' thoughts before and after the publication of pictures.The girls' experiences of social media are partly analyzed via Goffman's theoryabout self-presentation and partly through Corsaro´s theory about peer-cultures.The result indicates how different factors in the environment (e.g. peer-culture,school and home), have a different meaning for how the girls create their ownself-presentations and how they perceive themselves and their bodies. Theresults also show how posing in pictures, social response and anxiety of whatothers might think about a picture have an impact on publication. Additionally,the results indicate how bodily comparisons continuously happens in girls'everyday life. The conclusion is that the publication of pictures and socialgames on girls' self-presentations is part of the comrade-cultures and theyoung girls' everyday life. Publication of pictures is not only about apicture, but a comprehensive social game.

Syftet med min kvalitativa studie av selfies vid Auschwitz har varit att skaffa en fördjupad förståelse för hur kommunikationen på dessa inlägg på Instagram ser ut i relation till agens och platsen. Jag utgick i denna forskning från följande frågeställningar: Vilka visuella och andra koder karaktäriserar de utvalda bilderna som utsagor om plats och agens? Vilka typer av kommentarer genereras? Hur kan kommentarer förstås utifrån de visuella och textuella koder som anger plats? Med hjälp av teorier kring plats, turistfotografering, agens, selfies i sociala medier och sociosemiotik har jag analyserat mitt urval som bestått av fem inlägg som hittats under #Auschwitz på Instagram. Gemensamt för alla inlägg i mitt urval är att bilden tydligt visar en människa vid tågspåren vid Birkenau, bildtexten är på engelska och har minst fem kommentarer på engelska från andra användare. Jag utförde en multimodal analys med ett sociosemiotiskt perspektiv. Mina huvudsakliga resultat är att visuellt sett liknar bilderna varandra mycket och har mer agens på personen än platsen. Samt att ikoniska tågspåren och val av hashtags har varit viktiga koder för att förstå kommentarer. Gemensamt för alla inlägg i mitt urval var att de föll inom självpresentation och verkade vilja dokumentera sig själva på platsen, samtidigt som de ville visa upp sig själva på sociala medier.

Syfte och problemformulering: Syftet med studie är att undersöka hur normer om kvinnor och kvinnokroppen (re)konstrueras i kvinnliga influencers självpresentation i bild på Instagram. Studien undersöker detta utifrån fallet Bianca Ingrosso och Angelica Blick. Att normer om kvinnor och kvinnokroppen rekonstrueras genom de representationer av kvinnor som tillhandahålls i bilder i media är känt sedan tidigare. Forskning har visat att dessa representationer i sin tur påverkar sociala hierarkier i samhället, såsom att kvinnor tenderar representeras på ett sätt som gör att de underordnas män. Innan sociala mediers framfart under 2010-talet hade de traditionella medierna en unik position när det kommer till vilka representationer vi människor fick ta del av och inte. Idag är individuell bildpublicering, där vem som helst kan dela med sig av sina egna bilder, likväl en källa till representationen av kvinnor i bild. Inte minst via Instagram som kommit att bli ett av Sveriges mest populära socialamedium för just bildpublicering, samt en vital kommunikationskanal för influencers. Metod och material: I studien användes den kvalitativa metoden semiotisk bildanalys för att undersöka 12 Instagrambilder, 6 bilder på Bianca Ingrosso och 6 bilder på Angelica Blick. Samtliga bilder är bilder de publicerat på sig själv på sitt respektive Instagramkonto. Huvudresultat: Studien visar att influencernas självpresentation i bild rekonstruerar normer om kvinnan som sexig och något som ska betraktas. En ytterligare slutsats är att självsexualiseringen och självobjektifieringen som förekommer självpresentationerna kan upplevas mer eller mindre explicit, men ändå finnas där.

I denna uppsats har vi undersökt hur 8 svenska journalister och 4 chefer vid svenska medieföretag (”arbetsgivare” hädanefter) resonerar kring journalisters aktivitet och varumärkesbyggande på sociala medier, vilka motiv journalister har för att profilera sig i sociala medier och hur journalisterna och arbetsgivarna ser på journalisters aktivitet på sociala medier utifrån journalistiska yrkesideal och normer. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats utifrån teorier om varumärkesbyggande, personligt varumärke och självpresentation samt tidigare forskning om journalisters yrkesideal och användning av sociala medier. Resultaten visar att det verkar finnas en övertro bland journalister om det personliga varumärkets betydelse för arbetsmöjligheter, om man ser till hur arbetsgivarna uppgett att de värdera sociala medier. När det gäller journalisters motiv till att vara profilerade på sociala medier har de snarare framkommit att det inte är högt prioriterat varken av journalisterna själva eller arbetsgivarna, för arbetsgivarna är detta endast intressant i vissa fall. Detta beror framför allt på att fördelarna av en stark sociala medier-profil inte anses väga över nackdelarna som bland annat är att det är tidskrävande och att de innebär en större risk att bli utsatt för hat och hot. När det gäller yrkesidealen har vi sett att samtliga respondenter värderar dessa högt och tycker att man alltid bör agera enligt dem på sociala medier. Idealen och normerna kan vara svåra att kombinera med att vara framgångsrik på sociala medier eftersom de hindrar journalister från att agera på det sett som genererar störts engagemang på sociala medier.

Syftet med denna uppsats är att genom åtta kvalitativa intervjuer undersöka kvinnors upplevelser av deras självpresentationer på Instagram. Den intervjuform som tillämpats i denna studie är semistrukturerade intervjuer. Urvalet i uppsatsen bestod av åtta kvinnor i åldern 18-25 år som är bosatta i olika delar av Stockholmsområdet. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Meads teori om den generaliserade andre och Goffmans teori om bland annat det dramaturgiska perspektivet samt intrycksstyrning. Det framkom även att respondenterna sökte sig till en grupp från sina följare genom att följa det ideal som existerar på Instagram. Vidare studerades respondenternas upplevelse av att ha öppen eller sluten Instagram, samt jämfördes deras upplevelser och erfarenheter av detta. Avslutningsvis visade det sig att respondenterna påverkades av självpresentationerna på Instagram på så sätt att de anpassade sig efter sin publik

Sammanfattning Hybridarbete är ett relativt nytt begrepp som introducerades under Covid-19 pandemin.Begreppet innebär att arbeta både på kontoret och på distans och antalet människor somomfattas av arbetsformen i Sverige har ökat. Eftersom det är ett nytt fenomen finns en begränsadforskning på området. Syftet med studien är att undersöka hybridarbetarens upplevelser frånhybridarbetet och att utforska hur det påverkar balansen mellan arbete och privatliv. Vårafrågeställningar tar sikte på hybridarbeternas upplevelser av arbetsformen och hurgränsdragningar mellan privatliv och arbetsliv påverkas av hybridarbetet. Teorin i studien utgårfrån Goffmans dramaturgiska perspektiv och krav-kontrollmodellen som används för attanalysera sambandet mellan arbetsmiljö och hälsa. Den kvalitativa studiens underlag är sjusemistrukturerade intervjuer med respondenter i varierande åldrar, kön och yrkesroller från ettinternationellt företag med kontor i Stockholm.Resultatet pekar på att hybridarbetsformen har gjort att balansen mellan arbete och privatliv harförbättrats. Detta kopplas till ökad flexibilitet i arbetet, främst när det kommer till att styra överegen tid och prioritera bland arbetsuppgifter. Studien visar också att den fysiska interaktionenpå kontoret är mer ansträngande än den digitala, samtidigt som den fysiska interaktionen ärsaknad om/när den uteblir. Den fysiska interaktionen kopplas till att bli störd av kollegor vilketinnebär en ansträngning som inte upplevs vid arbete på distans. Resultatet visar avslutningsvisatt professionalism är viktig när det kommer till fysisk självpresentation på kontoret medandigitala självpresentationen tillåts vara mer avslappnad. I hemmet är medarbetarna i sin“naturliga” miljö vilket upplevs som avslappnande jämfört med på kontoret då inramningenoch interaktionen inte är självvald.Slutligen kan vi konstatera att tidigare forskning och studiens resultat pekar på att medarbetarevill jobba i en hybrid arbetsform framöver. Detta talar för att mer forskning inom områdetbehövs vilket kan bidra till ytterligare ökad livskvalitet för medarbetare i Sverige och världen.