Att arbeta i team är något som blivit allt vanligare på senare tid. Många organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergått till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebär att teammedlemmarna tillsammans, genom nära och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte är möjligt individuellt för var och en av dem. Detta ställer krav på att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. Vårt syfte med denna litteraturstudie är att beskriva ledarskapet av självstyrande team med utgångspunkt i litteraturen. Genom att kategorisera och analysera litteratur på området ges en övergripande bild av hur ledarskap av självstyrande team behandlas i litteraturen. De fem områden inom ledarskapet av självstyrande team som berörs mest i litteraturen är; beslutanderätt, målformulering, information, stöd och coachning. Studien visar att ledarens viktigaste funktion är att stödja teamet i dess arbete och relationer. Vi kan också konstatera att betoningen på relationer mellan ledaren och teamet och mellan ledaren och de enskilda teammedlemmarna är framträdande i litteraturen. Även ledarens roll som länk mellan teamet och omgivningen tas upp inom flera områden, och trots att litteraturen inte berör det särskilt djupt framstår det som en nödvändig roll. Sammantaget är relationerna mellan ledaren, teamet, de enskilda teammedlemmarna och omgivningen grunden till ett gott ledarskap av självstyrande team.

Att arbeta i team är något som blivit allt vanligare på senare tid. Många organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergått till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebär att teammedlemmarna tillsammans, genom nära och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte är möjligt individuelltför var och en av dem. Detta ställer krav på att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. Vårt syfte med denna litteraturstudie är att beskriva ledarskapet av självstyrande team med utgångspunkt i litteraturen. Genom att kategorisera och analysera litteratur på området ges en övergripande bild av hur ledarskap av självstyrande team behandlas i litteraturen. De fem områden inom ledarskapet av självstyrande team som berörs mest i litteraturen är; beslutanderätt, målformulering, information, stöd och coachning. Studien visar att ledarens viktigaste funktion är att stödja teamet i dess arbete och relationer. Vi kan också konstatera att betoningen på relationer mellan ledaren och teamet och mellan ledaren och de enskilda teammedlemmarna är framträdande i litteraturen. Även ledarens roll som länk mellan teamet och omgivningen tas upp inom flera områden, och trots att litteraturen inte berör det särskilt djupt framstår det som en nödvändig roll. Sammantaget är relationerna mellan ledaren, teamet, de enskilda teammedlemmarna och omgivningen grunden till ett gott ledarskap av självstyrande team.

The aim of this paper is to investigate to what degree the groups in our inquiry work independently. It is a qualitative research, which points to a well–functioning unit, that by definition is not self-governing, but has many traits of self- government. We have reached to the conclusion, that complete self–government does not have to be the best solution, if you want both quality and efficiency. The leader´s ability to acknowledge and to use all the special interests of the group is vital for the groups efficiency. Even when the leader is not present, the unit worked sucsessfully. Much of this can be explained by the many routines, which the staff have created together. Clear roles in the group with distinct responsibilities give many positive effects, such as being the one who knows most within a certain area. The individual person grows with responsibility.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka mentala effekter av fysisk aktivitet bland en grupp gymnasieelever. Hur upplever gymnasieeleverna att den fysiska aktivitet de ägnar sig åt påverkar deras: 1. Sociala gemenskap? 2. Mentala hälsa? 3. Förmåga att vara självstyrande? Metod Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade fyra fysiskt aktiva elever på en gymnasieskola där eleverna spelade fotboll, innebandy och gymnastik på fritiden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en teoretisk modell bestående av tre kategorier som relaterar till studiens tre frågeställningar; social gemenskap, mental hälsa och förmåga att vara självstyrande. Resultat och slutsatser Det resultat vi kom fram till var att fysisk aktivitet ansågs ge en förbättrad mental hälsa, en bidragande faktor till att ha förmågan till att vara självstyrande- och en tydlig aspekt till social gemenskap. Gymnasieeleverna påpekade även att det var viktigt att ha en balans mellan den fysiska aktiviteten och resterande delar i vardagslivet för att den fysiska aktiviteten skulle leda till något positivt inom de ovan givna områdena. Vid en obalans, oavsett om det förekom för lite eller för mycket fokus på den fysiska aktiviteten så kunde detta resultera i en försämring av de givna aspekterna snarare än en förbättring. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.</p>

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.

Sammanfattning Titel: ”Det är bara narcissister och diktatorer som inte gillar platta organisationer”- En fallstudie om arbetsmiljö i en medarbetarstyrd organisation Författare: Madeleine Brolin, Mattias Vall och Sandra Permerud Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete 15 hp Handledare: Hans Wessblad Examinator: Mikael Lundgren Syfte: Syftet med vår uppsats är att inventera på vilka sätt arbetsmiljön påverkas av medarbetarstyrning. Metod och teoretisk referensram: Studien är en fallstudie av en medarbetarstyrd organisation. Studien har en deduktiv ansats och har antagit en kvalitativ forskningsstrategi då syftet varit att få en djupare förståelse för hur respondenterna upplever sin arbetsmiljö. Studiens datainsamlingsmetod består av primärdata i form av tio semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska referensram utgår från Krav- Kontroll-Stödmodellen. Slutsats: Vi har kommit fram till att medarbetarstyrning innebär höga krav på delaktighet, engagemang och beslutsfattande. Vår studie har visat att den höga kontrollen som råder i den medarbetarstyrda organisationen kan upplevas som ett krav. Medarbetarstyrning ställer även krav på individen att finnas tillgänglig för att ge stöd åt sina kollegor och individen förväntas att själv be om stöd vid behov. Vi har därmed kunnat konstatera att det sociala stödet är avgörande för att kunna hantera de höga krav och den höga kontroll som råder inom den medarbetarstyrda organisationen. Nyckelord: Medarbetarstyrning, Självstyrande team, Arbetsmiljö, Krav-Kontroll- Stödmodellen. / Abstract Title: “Only narcissists and dictators dislike decentralized organizations”- A case study of working environment in an employee controlled organization Authors: Madeleine Brolin, Mattias Vall and Sandra Permerud Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University Course: Business Administration III - Organization, bachelor thesis, 15 credit Supervisor: Hans Wessblad Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The purpose of our candidate essay is to investigate in what ways working environment is affected by employee controlled organisations. Method: This is a case study of an employee controlled organization. The study has a deductive approach and has assumed a qualitative research strategy with the purpose of achieving a deeper understanding of how respondents perceive their working environment. The primary data has been collected through ten semi structured interviews. The theoretical framework derives from the job demand-control-support model. Conclusion: An employee controlled organization amount to high demands of participation, commitment and decision making. Our study has shown that high levels of control that prevails in an employee controlled organisation can be perceived as demands. An employee controlled organization also postulates that individuals is available to and support colleagues, it is also expected of individuals to ask for help when needed. Accordingly we find that the social support is crucial to be able to handle the high demands and high control of an employee controlled organization. Keywords: Self-managed work teams, Work environment, Demand-Control-Social support model

Titel: Agilt ledarskap – Ett sätt att leda en organisation med medarbetaren i centrum. Författare: Anna Hillerbratt, Victor Fors &amp; Sara Sandén Institution: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan. Program: Human Resource Management. Kurs: Företagsekonomi III – Organisation, Kandidatuppsats. Handledare: Olle Duhlin Examinator: Mikael Lundgren Syfte: Syftet med denna studie är att genom tolkning och värdering av organisationers beteenden skapa en uppfattning av det agila ledarskapet. Syftet är även att förstå om och hur det agila ledarskapet kan appliceras på organisationer oavsett om agila metoder används eller ej. Studien är intressant för studenter och ledare men även individer vilka är intresserade av hur ledarskap kan komma att se ut i förhållande till framtidens organisationer. Metod: En fallstudie som behandlar agilt ledarskap ur ett organisationsperspektiv. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi och en induktiv metod. Slutsats: Vi har genom tidigare forskning av det agila uppfattat att fokus initialt legat på den praktiska tillämpningen av agila metoder, och att det saknades en ledarskapsteori baserad på de två huvudsyftena i det agila synsättet. Resultatet av studien är därför den egenutvecklade VAS-modellen, Vilja, Anpassning, Samarbete. Modellens värdegrund är: Med de anställdas utveckling i centrum skapar vi tillsammans en attraktiv arbetsplats och en lönsam organisation, en organisation som kan säkerställa frekvent leverans av kvalitet och på så sätt tillgodose kundens behov samt vara lyhörd för förändring. Nyckelord: Agil, agilt synsätt, ledarskap, självstyrande team, kommunikation, motivation, flexibilitet. / Title: Agile leadership – a way to lead an organization with the employee as the main focus. Authors: Anna Hillerbratt, Victor Fors &amp; Sara Sandén Institution: Linnaeus University, School of Business and Economics. Program: Human Resource Management. Course: Business Administration III – Organization, Supervisor: Olle Duhlin Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of agile leadership through the interpretation and valuation of organizational behaviors. The purpose is also to understand if and how agile leadership can be applied to organizations regardless of whether or not agile methods are used. The study is interesting for students and leaders, but also individuals who are interested in how leadership can develop in relation to future organizations. Methodology: A case study that adresses agile leadership from an organizational perspective. The study was conducted with a qualitative method and an inductive approach. Conclusions: We have, through previous research, perceived that the focus of the agile methodologies initially was based on the practical application of agile methods and that there was no leadership theory based on the two main purposes of the agile approach. The results of the study is therefore a self-developed VAS-model. The basic principle of the model is: With the employees as the main focus we create an attractive workplace and a profitable organization, an organization that ensures frequent delivery of quality, thus meeting customer needs and being responsive to change. Key words: agile, agile approach, leadership, self-organizing teams, communication, motivation, flexibility.

Vi har funnit fyra övergripande kategorier med förutsättningar för implementering av självstyrande team. Organisatoriska förutsättningar, ledarskapets påverkan på självstyrande team, förutsättningar gällande de anställda inom arbetsgrupperna samt motstånd till förändring och självstyre. Relevansen av förutsättningarna varierande i praktiken. Även om organisationer inte idag har alla de förutsättningar som nämns i studien, finns möjligheten för lyckad implementering, speciellt om organisationen har en öppenhet till utveckling och vill lägga resurser på att förbättra förutsättningarna. / We have found four overall categories surrounding prerequisites for implementation of self-managed teams. The organizational qualifications, leadership impact on self-managed teams, qualifications surrounding the employees within workgroups, as well as resistance against change and self-management. The relevance of the qualifications varied in practice. Even if organizations do not have the qualifications mentioned in the study at the moment, there is a possibility of a succesfull implementation. Especially if there is an openness for development and willingness to put resources into bettering the prerequisites.