Effektiv handhygien är av avgörande betydelse för att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner (VRI) inom hälso- och sjukvården. Trots att vårdpersonal är ålagda att följa hygienriktlinjer förekommer brister i efterlevnaden. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskan upplevelse till följsamhet av handhygien inom sluten vården. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa och sex artiklar av mixad metod. Tre övergripande teman identifierades under granskningen: ”Förutsättningar till följsamhet är god planering, engagemang och prioritering”, ”Sjuksköterskans individuella ansvar och dess betydelse för följsamt till handhygienen” och ”Förutsättningar för kommunikation av följsamhet till handhygien”. Resultatet visade att VRI berör sjuksköterskan genom professionellt ansvar, personliga värderingar, samvete och moral. Kunskap om betydelsen av handhygien och patientens lidande är en förutsättning för följsamheten. Tidsbrist, distraktioner, glömska och trötthet gör att följsamheten till handhygien ändå brister. En organisation med social sammanhållning och förebilder som motiverar sina medarbetare främjar följsamhet till handhygien. Påminnelser och kommunikation är positivt om det finns ett tillåtande klimat med psykologisk trygghet. Uppmuntran till följsamhet av handhygien och positiv feedback främjar följsamhet mer än förmaningar.

Bakgrund: Språkbarriärer innebär ett språkligt hinder som begränsar kommunikationen,sjuksköterskans arbete och den personcentrerade vården. När det uppstår ett språkligt hinder på grund av språkbarriärer riskerar sjuksköterskan och patienten att inte förstå varandra. Det kan leda till att patienten inte görs delaktig i sin omvårdnad och inte bemöts som en unik individ. Språkbarriärer påverkar kommunikationen och hindrar sjuksköterskan från att utveckla en vårdande relation till patienten. Språkbarriärer kan leda till bristande informationoch missförstånd. Det kan försvåra sjuksköterskans förmåga att bedöma patientens behov ochutforma anpassade åtgärder i omvårdnaden. Tidigare forskning tyder på ett behov av ytterligare kunskap om hur sjuksköterskan ska hantera språkbarriärer vid omvårdnad.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer vid omvårdnad. Metod: Studien är en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman och fyra subteman. Första huvudtemat varSvårigheter vid språkbarriärer följt av två subteman Ett bristande informationsutbyte vid omvårdnad och Kommunikationssvårigheter vid omvårdnad. Andra huvudtemat var Känslomässiga utmaningar vid omvårdnad. Tredje huvudtemat var Utmaningar när tolk används vid omvårdnad följt av två subteman Begränsningar i tillgängligheten av tolk ochKunskapsbrist hos tolken. Slutsats: Det framkom många utmaningar som sjuksköterskor upplevde med språkbarriärer vid omvårdnad. Utmaningarna som upplevdes var Ett bristande informationsutbyte vid omvårdnad och Begränsningar i tillgängligheten av tolk. Genom att lära sig att navigera genom de utmaningar som uppstår vid språkbarriärer kan sjuksköterskan främja en personcentrerad omvårdnad.

Background: The word euthanasia provokes many emotions within patients and healthcare professionals. In some countries it’s legal and in others, illegal. During end-of-life caree the nurse meets a lot of patients who are suffering. There are different kinds of suffering, physical, mental, social and existential. Nurse’s role in palliative care is to alleviate suffering and to support relatives. There are many aspects of what kind of problems you face when patients receive end-of-life care. Aim: The aim of the study was to describe euthanasia within end of life care from the nurse’s perspective. Method: A literary review was performed based on previous knowledge and by using five scientific articles with a qualitative design, one mixed method and five quantitative, peer reviewed articles. The articles were researched through the databases Cinahl Complete and Pubmed. Katie Eriksson’s nursing theory was used and her concept of suffering was used to discuss the results. Results: Four themes emerged from the results, Suffering as a reason to end a life, Religion as a reason for resistance, Education and experience and The way to decision. Many different factors affected the nurse’s views on euthanasia, and showed differences between countries where it is legal and illegal. It proved difficult to take a stand for or against euthanasia, as most nurses felt that every individual case was situation-based. Discussion: What emerged in the discussion was that if patients have a good palliative care where they get good relief of symptoms will the question of euthanasia not appear. It turned out interesting that Sweden, a country that is secularized today, was against euthanasia when we discussed religion as one of the reasons for resistance. / Bakgrund: Eutanasi (dödshjälp) är ett ord som väcker många känslor hos patienter och vårdpersonal. I vissa länder är det lagligt och i andra olagligt. I vården i livets slutskede möter sjuksköterskan många lidande patienter. Det finns olika typer av lidande, fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Sjuksköterskans roll är då att lindra och uppmärksamma lidande hos patienten samt att vara ett stöd till anhöriga. Det finns många aspekter av de problem sjuksköterskan möter när patienter vårdas i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans syn på eutanasi inom vården i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt utfördes utifrån tidigare kunskap genom att använda sig av fem vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, en med mixad metod samt fem med kvantitativ design. Artiklarna söktes fram via databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att diskutera resultatet. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman, Lidandet som grund för viljan att avsluta sitt liv, Religion som skäl till motstånd, Utbildning och erfarenhet samt Vägen till beslutet. Det var olika faktorer som påverkade sjuksköterskans syn på eutanasi och att dessa skiljde sig åt mellan länder där eutanasi är olagligt respektive lagligt. Sjuksköterskan hade svårt att ställa sig positiv eller negativ till eutanasi då de flesta sjuksköterskor upplevde att varje enskilt fall var situationsbaserat. Diskussion: Det som framkom i litteraturen var att om patienter får en god palliativ vård där de blir väl symtomlindrade kommer frågan om eutanasi att uppstå mer sällan. Det visade sig även intressant att Sverige som är ett sekulariserat land är idag emot eutanasi då vi diskuterat religion som beskrivs vara ett av skälen till motstånd i resultatet.

Bakgrund: På en akutmottagning kommer patienter i olika tillstånd och behov. Det är sjuksköterskan som ofta gör de första bedömningarna och därför är det av stor vikt att bemötandet från sjuksköterskan är positivt för att skapa trygghet. Ökat patientflöde och långa väntetider är några faktorer som är påvisade att kunna påverka upplevelsen för patienterna av sin vistelse på akutmottagningen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar patienters upplevelse av omvårdnad under sin vistelse på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka efter artiklar. Resultat: Sex underkategorier valdes ut: bemötande, delaktighet, information, väntetid, kommunikation och kontinuitet, sjuksköterskans kunskap och kompetens. Resultatet visade att många patienter ansåg att sjuksköterskan var skicklig i sina arbetsuppgifter och var nöjda med bemötandet från sjuksköterskan, men att långa väntetider och bristande information påverkade upplevelsen av omvårdnad. Det fanns en tydlig önskan över att få mer information om sin väntetid, behandling och undersökningar. Brister i detta, skapade en otrygghet och en känsla av vara bortglömd hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning behöver besitta en stor kommunikationsförmåga. Detta för att kunna ge patienterna en så bra upplevelse som möjligt. Slutsatser av resultatet har påvisat att det krävs förbättring inom flera områden för att ge patienter en bättre upplevelse av omvårdnaden under sin vistelse på akutmottagningen. / Background: To an emergency department people arrives with various states and needs. It is the nurse who often do the initial assessments and therefore it is of great importance that the response from the nurse is positive, to provide a feeling of security for the patient. Increased patient flow and long waits are a few factors that are proven to influence patients´ experience of their stay at the emergency department. Purpose: The purpose of the literature review is to describe factors that influence patients’ experience of care at the emergency department. Methods: The study was conducted as a literature review. CINAHL and PubMed databases were used to search for articles. Results: The analysis led to six subcategories: the encounter, participation, information, waiting time, communication and continuity, the Registered Nurse knowledge and skills. The results showed that many patients felt that the nurse was skilled with the nursing assignments and were happy with the response from the nurse, but the long waiting time and lack of information affected the experience of the nursing care at the emergency department. There was a clear desire from the patients to receive more information about their wait time, treatment and examination. Shortcomings of this, created insecurity and a feeling of being forgotten for the patients. Conclusion: Nurses at an emergency department need to possess great communication skills. To be able to give patients the best experience as possible at the emergency department. Conclusions of the results have shown the need for improvement in several areas, to increase a better experience for the patients during their stay at the emergency department.

Bakgrund: Trycksår har alltid funnits inom vården och delas in i fyra grader. Trycksår utvecklas då ischemi uppstår över benutskott. Immobilitet och tryck orsakar ett minskat blodflöde. Det finns flera risker som bidrar till att trycksår uppstår. Det finns även flera bedömningsinstrument för att underlätta sjukvårdens bedömning av riskpatienter. Trycksårsförebyggande åtgärder inkluderar lägesändring, nutritionsåtgärder, tryckavlastande material så som madrasser och kuddar. Kunskaperna kring detta är bristande bland vårdpersonalen och det råder även blandade inställningar hos vårdpersonalen. Dock är det oklart hur dessa inställningar påverkar och relaterar till trycksår. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens inställningar och kunskaper till trycksår.Metod: Metoden bestod av en systematisk litteraturöversikt där kvalitativa och kvantitativa studier genomgicks. Urvalet bestod av sju kvantitativa och tre kvalitativa studier. Dessa analyserades och subteman och teman uppdagades.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman med respektive subteman. Huvudtemat Kunskaper gällande trycksår beskriver samband mellan kunskaper och inställningar samt dess påverkan på arbetet med trycksår. Högre utbildning visade på en mer positiv inställning till trycksårarbete. Erfarenhet påverkade även inställningen positivt till trycksårarbete. Det uttrycks även vilja att erhålla vidareutbildning kring trycksår. Huvudtemat Trycksårsprevention beskriver hur den bristande kunskapen påverkar vårdpersonalens inställning till trycksårsprevention. De negativa inställningarna till prevention leder till en lägre prioritering av arbetet. Vårdpersonal ser ej samband mellan trycksår och patientlidande. Huvudtemat Vårdteamet beskriver vårdpersonalens okunskap kring kompetensbeskrivningar och uppdelning av ansvarsområden. Vårdpersonalens bristande samarbete uppdagas som en viktig komponent till bristfälligt arbete med trycksår.Diskussion: Metoddiskussionen tar upp möjliga felkällor och tolkningar som görs samt hur dessa påverkar resultatet. Resultatet diskuteras utifrån Virgina Hendersons modell om Grundprinciper för patientvårdande verksamhet.

Bakgrund: Studier visa att ca 10 % av världens befolkning lider av stickrädsla. Konsekvenser för person som känner stickrädsla är ångest och oro samt undvikande av medicinska procedurer som innefattar injektioner. Detta kan leda till hälsoproblem för individen och i värsta fall leda till att personen undviker all hälso- och sjukvård. Det är viktig att sjuksköterskan har kunskaper om vilka omvårdnadshandlingar som kan lindra lidande för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa omvårdnadsåtgärder som kan förbygga stickrädsla hos barn. Syftet var också att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: En litteraturstudie där resultatet av 12 artiklar granskats, analyserats och sammanställts. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Huvudresultat: I resultatet framkom att miljöns utformning är viktig då barn ska få injektioner och att barn, behövde var väl förbered på vad som skulle hända innan nålinförandet. I resultatet framkom också att även mindre barn har möjlighet att tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer. Att anpassa tiden efter barnets behov var viktigt och att det är barnets behov som skulle få styra vården. Distraktion under själva nålinförandet visade på minskad rädsla hos barnen men att det bästa var dock om distraktion inte behövdes. Slutsatser: Vårdmiljöns utformning är viktig när barn ska få ett nålinföranden och sjuksköterska kan minska känslan av sjukhus eller vårdcentral genom att anpassa miljön och att tillhanda ha distraherande leksaker. Det är viktigt att barn vet vad som skulle hända vid ett nålinförande och även mindre barn kan tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer samt förstå vikten av dem. Sjuksköterskan kan genom att anpassa besökstiden efter barnets behov och bekräfta barnets känslor minska oro och rädsla hos stickrädda barn. / Background: Studies show that about 10% of the world population suffer from needle fear. Consequences for the person with this phobia who knows needle fear is anxiety and avoidance of medical procedures involving injections. This can lead to health problems for the individual and in the worst case lead to the person avoiding all healthcare. It is important that the nurse has knowledge of the factors that can lead to needle fear and what the nursing interventions that can alleviate the suffering of the patient. Aim: The purpose of this study was to highlight nurses nursing care measures required to preclude the fear of needles in children. The aim was also to describe the selection groups in the included articles. Method: A literature review in which the results of the 12 articles reviewed, analyzed and compiled. Searches were conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Main Results: The result showed that the environment's design is important as children get injections, and how well the child was prepared for needle insertion. The result showed that even small children have the opportunity to benefit from training on needle insertion procedures. Adjusting the time it takes for a baby and a toddler to adapt must be allowed to steer healthcare. Distraction was used as a method before the needle insertion but that the best were of distraction was not needed. Conclusions: The environment´s design is important as children get injections and nurse can reduce the feeling of a hospital or clinic by adapting the environment and provide for distracting toys. It is important that children know what would happen at the needle insertion procedure and even smaller children can benefit from education about needle injection procedures and understand the importance of them. The nurse can by adjusting the session time for the child's needs and validate the child's feelings reduce anxiety and fear of the needle fearing children.

Att leva med en demenssjukdom innebär för många en markant förändring när det gäller livet i stort. I takt med att livet förändras för den sjuke påverkas även de anhörigas livssituation. För det är just de anhöriga, vare sig de handlar om barn eller makar till den demenssjuke som oftast, vare sig de vill eller inte får ta på sig rollen som vårdare. Syftet med denna litteraturstudie är därför att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk familjemedlem. Sökningar i databasen Cinahl är gjorda, även sekundärsökningar i specifika tidskrifter inriktade på demens och åldrande har gjorts. Totalt inkluderades 12 artiklar. Översiktstabell enligt Axelsson (2008) användes för att sammanfatta litteraturen. Resultatet beskrivs med hjälp av tre teman och 10 subteman. De tre temana var: Anhörigvårdarens vardag, Anhörigvårdarens behov av stöd samt Anhörigvårdarens upplevelse av den förändrade relationen. I resultatet framgår att de anhöriga, i samband med demenssjukdomen, upplever en mängd svåra känslor, men även upplevelsen av att diagnosen kan medföra något positivt, visas. I diskussionen valde författarna att belysa frågor som, varför man väljer att vårda, känslor av att vårda, och den ensamhet som upplevdes, relationens förändringar samt positiva aspekter av vårdarrollen. Här belyses även hur sjuksköterskan kan stötta och lindra de anhörigas lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Flera av de patienter vi har träffat som befunnit sig i livets slut har uttryckt olika sorters lidande. Patienterna har uttryckt en önskan om att skiljas från sitt lidande men även en önskan om att fortsätta leva med sina nära och kära. Syftet med denna uppsats är att belysa den medelålders patientens upplevelse av lidande vid livets slut samt hur sjuksköterskans vårdhandlingar kan lindra lidandet. Arbetet är baserat på kvalitativa primärartiklar. Litteraturen söktes i fulltextdatabaser, på webbsidor och på biblioteket på högskolan i Borås. Artiklarna analyserades sedan enligt Axelssons (2012, ss 212- 214) modell för litteraturstudie.Resultatet visade på att förlorad autonomi, en känsla av ensamhet samt rädsla inför det okända ökade patienternas lidande. Vårdhandlingar som kunde lindra patienternas lidande var bland annat att få massage, utöva yoga och att bli bekräftad som människa och känna hopp och tro som kan leda till ökat välbefinnande och en upplevelse av hälsa.I diskussionen diskuteras sjuksköterskans betydelse och viktiga roll i att kunna lindra en patients lidande, genom vårdande samtal, patientcentrerad vård men även genom ett gott bemötande och god omsorg vilket i sin tur leder till en ökad känsla av trygghet. Även sjuksköterskans förförståelse diskuteras. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Sjuksköterskor inom barnhälsovården har som målsättning att erbjuda hembesök till alla nyblivna föräldrar. Erfarenheten om hembesökets betydelse för föräldrar som har en sårbarhet är liten. Dessa föräldrar har uppmärksammats och de är i behov av extra stöd för att ge sina barn en trygg anknytning och uppväxt. För att en gynnsam anknytning mellan föräldrar och barn skall träda i kraft behöver sjuksköterskan stödja dessa föräldrar till att finna livskraft i en kaotisk situation. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan från barnhälsovården under hembesöket kan stödja sårbara föräldrar i deras föräldraskap så att de får tilltro till egen förmåga att fatta hälsofrämjande beslut. Därmed skapas förutsättning till gynnsam utveckling och ökad hälsa för barn. Metoden är en litteraturstudie. I resultatet framkom ett huvudtema och fyra underteman. Resultatet beskriver vad dessa föräldrar upplever som betydelsefullt och vilka vinster som ett hembesök ger, även på lång sikt. Resultatet lyfter fram förslag som sjuksköterskan bör beakta i vårdandet av föräldrarna. Föräldrarna har en sårbarhet som leder till en utsatt livssituation, till exempel missbruk och riskbeteende. Sjuksköterskan kan vid sitt hembesök ge föräldrarna kunskap om barnets behov, utveckling, omvårdnad, samt stödja att anknytningen mellan förälder-barn blir gynnsamt och ger den tryggheten som krävs för barnets utveckling. Ett engagemang till sitt barn förhindrar att föräldrarna skapar en omsorgsbrist som påverkar barnets psykiska och fysiska utveckling. Med stöd och bekräftelse kan dock sjuksköterskan stärka föräldrarna i deras livskraft och hjälpa dem till att klara av sitt föräldraskap. / Program: Fristående kurs

<p>Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär svårigheter med andningsflödet genom luftvägarna. Sjukdomen utvecklas smygande och lungkapaciteten avtar gradvis. Sjuksköterskan bör se över patientens egenvårdsförmåga och därefter anpassa information/utbildning och stöd. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan ta till hjälp för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metod: 15 artiklar från PubMed och Cinahl analyserades med innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien. Även manuell sökning gjordes. Resultat: Två kategorier framträdde tydligt i resultatet; information/utbildning och stöd. Sjuksköterskans arbete med att informera/utbilda patienter samt att ge individuellt stöd kunde underlätta egenvårdsförmågan hos personer med KOL. Diskussion: För att uppnå egenvård fanns vissa centrala begrepp som sjuksköterskan kan följa; att få patienten delaktig, att situations-och individanpassa och att ha en helhetssyn. Konklusion: Mer kunskap och träning i att informera/utbilda samt att ge stöd till personer med KOL behövdes för att deras behov skulle tillgodoses.</p>