Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär svårigheter med andningsflödet genom luftvägarna. Sjukdomen utvecklas smygande och lungkapaciteten avtar gradvis. Sjuksköterskan bör se över patientens egenvårdsförmåga och därefter anpassa information/utbildning och stöd. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan ta till hjälp för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metod: 15 artiklar från PubMed och Cinahl analyserades med innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien. Även manuell sökning gjordes. Resultat: Två kategorier framträdde tydligt i resultatet; information/utbildning och stöd. Sjuksköterskans arbete med att informera/utbilda patienter samt att ge individuellt stöd kunde underlätta egenvårdsförmågan hos personer med KOL. Diskussion: För att uppnå egenvård fanns vissa centrala begrepp som sjuksköterskan kan följa; att få patienten delaktig, att situations-och individanpassa och att ha en helhetssyn. Konklusion: Mer kunskap och träning i att informera/utbilda samt att ge stöd till personer med KOL behövdes för att deras behov skulle tillgodoses.

Background When women have breast pain this usually is not associated with myocardial infarction, which results in that they get less attention and wrong treatment. The nurse has an important role in informing and educating patients and families during hospitalization, which is usually short. Continuous training, written information and repetition for patient and family throughout the hospital stay are of considerable importance to clarify that the patient understands and to reduce the anxiety of being discharged. Aim The aim is to describe nurses' experiences of caring for older women with myocardial infarction. Methods A qualitative method was used. The collection of data was done by six interviews with nurses in geriatric care and elderly care. Dataset has been processed based on a content analysis and divided into subcategories and main categories using meaningful units. Results Not having knowledge of older women with myocardial infarction was expressed as frustrating and nurses described how they were afraid to ask their colleagues. Some of the nurses experienced the opposite, they felt safe in their professional role and had confidence to ask. The nurses experienced difficulties in caring for older women with myocardial infarction because they often had multiple illnesses and was not fully oriented. Perceptions of stress, nervousness and depression were described as part of caring. Making time for reflection was of great importance to cope with stressful care situations. Discussions The results highlight the fact that some nurses experienced stress, it can be difficult to utilize the patient's life world and have a holistic approach in caring when it's a stressful work situation. The study has highlighted different experiences nurses may face in caring for the older woman with myocardial infarction. To get an understanding of these experiences may contribute to a better understanding of what resources are needed to be taken to improve care for these women.

Bakgrund: Human Immunodeficiency virus (HIV) har utvecklats till en världsomspännande epidemi. HIV präglas av tankar, synsätt och inställningar vilket gör det svårt att leva med sjukdomen. Det är tidigare påvisat att patienter med HIV upplevt ett negativt förhållningsätt av sjuksköterskan, vilket hindrar en god relation. Ett gott förhållningssätt, utövat av sjuksköterskan och sjuksköterskestudenten, samt en god relation är av stor betydelse för patientens hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans och sjuksköterskestudentens förhållningssätt gentemot patienter med HIV. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Resultat: I resultatet framgick att kunskap, attityder samt känslor var faktorer vilka påverkade sjuksköterskans och sjuksköterskestudentens förhållningssätt gentemot patienter med HIV. Slutsats: En negativ attityd samt en rädsla för att bli smittad påverkade förhållningssättet negativt. Däremot skapade känslor av empati och medlidande ett positivare förhållningssätt och därmed en god relation mellan patient och sjuksköterska. Den kunskapsnivå sjuksköterskan och sjuksköterskestudenten besatt utgjorde grunden för deras förhållningssätt. En bredare kunskap är således vägen till ett bättre förhållningssätt och därmed en god omvårdnad. / Background: Human Immunodeficiency Virus (HIV) has developed into a global epidemic. HIV is characterized by thoughts, views and attitudes which makes it difficult to live with the disease. It is previously shown that patients with HIV have experienced negative attitude´s of nurses, which prevents a good relationship. The approach, performed by the nurse and the nursing student, and a good relationship is vital to a patients health and wellbeing. Aim: The aim of this study was to describe factors that influenced the nurse and the nursing student approach towards patients with HIV. Method: The study was conducted as a literature review based on qualitative and quantitative scientific original articles. Results: The study showed that knowledge, attitudes and feelings were factors which affected the nurse and nursing student approach towards patients with HIV. Conclusion: A negative attitude, and a fear of becoming infected, influenced the approach negatively. However, feelings of empathy and compassion affected the approach and the relationship between them in a positive direction. The level of knowledge the nurse and the nursing student had was the source for their apporach. A wider knowledge is thus the way to a better approach and thus good health care.

Sår och sårvård har existerat lika länge som människan levt. För att kunna utföra sårvård som täcker patientens vårdbehov är sjuksköterskan i nuläget dåligt utrustad. Sjuksköterskan har liten kunskap om prevention, bedömning och behandling av sår. Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans sårvård. En litteraturstudie utfördes enligt Fribergs modell. Faktorer som påverkade sjuksköterskans sårvård var sjuksköterskans kunskap, upplevelser samt sjuksköterskans samarbete med teamet. Ytterligare faktorer var omvårdnadsdokumentationen, tiden, organisationen och kostnadens inverkan på sjuksköterskans sårvård samt sjuksköterskan i relation till den evidensbaserade sårvården. Studenter i sjuksköterskeutbildning men även färdigutbildade sjuksköterskor behöver mer utbildning om sårvård. Hälso- och sjukvårdsorganisationerna måste bidra med mer personalresurser och tid för att främja en god sårvård. Organisationerna måste bidra med tydliga riktlinjer och se till att sjuksköterskan följer dessa. Det är sjuksköterskans ansvar att följa riktlinjer och söka upp samt ta till sig evidensbaserad kunskap om sårvård. Det krävs mer forskning kring faktorer som påverkar sjuksköterskans sårvård till patienter. Sårvården kan förbättras genom att faktorerna som påverkar sjuksköterskans sårvård uppmärksammas.

Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa patientens upplevelse av att få information från sjuksköterskor angående egenvård vid venösa bensår . Artiklarna söktes på databaserna Medline och Cinahl. Sökorden som användes var leg ulcer, information, experience, self-care. Resultatet inkluderade elva artiklar där åtta hade kvalitativ ansats, två hade kvantitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Patienternas upplevelser av att få information varierade. En del var positiva till informationen på grund av sitt förtroende för sjuksköterskan. Relationen spelade stor roll i deras bedömning av informationen. En del patienter upplevde förvirring av att få information på grund av motstridig information från olika sjuksköterskor. Upplevelsen påverkades inte av hälso- och sjukvårdens system och patienterna beskrev lika hög tillfredställelse av informationen vid vård i hemmet som på avdelning. När det gällde kunskapssökning ville patienter ha mer kunskap och de tyckte den nuvarande informationen var otydlig och oklar. Det tydde på att patienternas upplevelser av information från sjuksköterskor angående egenvård påverkade deras inställning till egenvård. Det är därför viktigt att sjuksköterskorna ska veta hur de kan förmedla informationen till patienterna och informationens betydelse i samband med egenvård. / The Aim of this study was to describe and summarize the patient's experience in receiving information from nurses about self-care for venous leg ulcers.Articles were searched on Medline and Cinahl with the keywords leg ulcer, information, experience and self-care. The results included eleven articles, eight with a qualitative approach, two with a quantitative approach, and one with both qualitative and quantitative approach. Patients' experiences in receiving information varied. Some were positive about the information because of the confidence to the nurse. Relationships played a large role in their assessment of the information. Some patients experienced confusion of obtaining information because of conflicting information from different nurses. The experience was not affected by the health care system and the patients described as high satisfaction of the informationin home as the ward. With regard to search of knowledge the patients wanted to have more knowledge and they thought the current information was vague and unclear.It is suggested that patients' perceptions of information and in receiving information from nurses about self-care affected their  self-care behavior.  Therefore it is important that nurses know how to pass on information to patients and the importance of information in self-care.

Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök. Sjuksköterskan skall möta dessa patienter genom att vara närvarande, lugn, lyssna och skapa en relation genom kommunikation. 11 artiklar har analyserats med deduktiv ansats. Resultatet har innefattat tre rubriker, att möta patientens behov, att ge stöd i relationen och att främja reflektion, som var relevanta för syftet. Relationen mellan patient och sjuksköterska är grundläggande i den suicidnära patientens behandling. Patienten skall känna sig sedd, som en jämlike, respekterad och accepterad som individ. Sjuksköterskan bör vara förberedd innan en relation inleds, genom att vilja se den unika individen och lyssna till patientens behov. Mot bakgrund av resultatet behövs mer utbildning om individualiserad vård och mer reflektion kring hur sjuksköterskan bemöter patienten.

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet genom att hämma nervimpulser. Detta kan leda till symtom som känselbortfall, koordinationsstörningar eller förlamningar och kroppsliga funktioner kan i längden avta. Det finns två typer av MS; skovvis förlöpande MS och progressiv MS. Uppsatsen är en narrativ studie som baseras på fyra självbiografier skrivna av svenska kvinnor med sjukdomen MS. Syftet är att beskriva kvinnornas upplevelser om att leva med diagnosen. Vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld och lidande beskrivs och åskådliggörs, samt vilken roll och betydelse den vårdande sjuksköterskan har i såväl bemötande som omvårdnad. Analysen av de fyra självbiografierna resulterade i fyra teman som framställs i resultatet, vilka är: förnekelse – skuld – skam, rädsla, omgivningens attityder och insikt och försoning. Resultatet innehåller citat från självbiografierna för att illustrera författarnas upplevelser. Slutligen diskuteras områden som förnekelse av diagnosen, bearbetningsprocessen och acceptans. I diskussionen beskrivs även betydelsen av stöd och den drabbades behov av information, men även behovet av ökade kunskaper om MS hos allmänsjuksköterskan för att kunna ge en god omvårdnad.

Bakgrunden: Sinne för humor är individuellt, är en del av personligheten samt kan vara ett viktigt verktyg i omvårdnadsarbetet. Humor kan vara en gratis medicin som rätt anpassad kan ha positiva effekter på patienten som att lindra smärta, ge avslappning och hjälpa patienten att skapa distans till svårigheter. Trots det inbjuder sällan sjuksköterskan till humor med patienten i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans möjligheter till och användning av humor i omvårdnadsarbetet. Metod för fördjupningsarbetet var en allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet presenteras utifrån kategorierna Sjuksköterskans möjligheter till humor och Sjuksköterskans användande av humor. Resultatet visar att sjuksköterskan både har inre och yttre möjligheter att använda humor, men att det inte i första hand används i omvårdnaden av patienten, utan som stresshantering för sjuksköterskan. Slutsatsen är att sjuksköterskan behöver hjälp att hantera svåra eller stressfulla situationer på andra sätt än genom humor, för att humor ska bli möjligt och kunna användas som en positiv del i omvårdnadsarbetet med patienten. Hantering av svåra eller stressfulla situationer kan ske genom handledning eller etiska reflektioner, enskilt och i grupp. / Background: The sense of humour is individual, a part of the personality and can be an important tool in nursing care. Humour can be a free medicine and if used correctly, it has positive effects on the patient concerning relieving pain, providing relaxation and helping the patient to create a distance to difficult situations. Despite the knowledge, the nurse seldom initiates humour with the patient in nursing care. The aim was to describe the nurse's opportunities to and use of humour in nursing care. Method for the composition was a general literature review based on 11 qualitative and quantitative articles. The results are presented through the categories The nurse´s opportunities to humour and The nurse's use of humour. The result shows that the nurse has both internal and external opportunities to use humour, but it is not primarily used in the care of the patient, instead it is used by the nurse to cope with stressful situations. The conclusion is that the nurse needs help to deal with difficult or stressful situations in other ways than through humour, in order for humour to be used in a positive way with the patient in nursing care. Dealing with difficult or stressful situations could happen through tutoring or ethical reflections, individually and in groups.

I Sverige upptäcks varje år cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 års ålder. Den tredje vanligaste mottagaren av vård i Sverige är barn, vilket innebär att föräldrar till ett barn med cancer påverkas negativt i vad gäller förvärvsarbete, ekonomi och livskvalitet. Föräldrarna tvingas konfronteras med flera fysiska, emotionella och psykosociala problem i samband med barnets behandling. I denna situation, då föräldrar tillsammans med sitt cancersjuka barn kommer i kontakt med hälso- och sjukvården skapas en ny livssituation för hela familjen. För att sjuksköterskan ska vara ett gott stöd i omvårdnaden av barnet, är det relevant att belysa föräldrars upplevelser för att förstå vilka behov som finns. Syftet med denna studie är att föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancerdiagnos ska belysas och i samband med det; sjuksköterskans stöd. Resultatet speglas i tre kategorier: Stöd genom information och kommunikation, Stöd genom att minska belastning och Stöd genom delaktighet. Sjuksköterskans stöd är betydande för föräldrars upplevelse av trygghet och deras coping. Det kan åstadkommas genom god information, bedömning av praktiska problem och lyhördhet inför föräldrars behov. För att sjuksköterskan ska vara det bästa stödet är det viktigt att han/hon har kunskap om chock- och krishantering samt copingstrategier. I framtida forskning skulle enbart sjuksköterskans stöd till föräldrar med barn med cancer belysas eftersom många artiklar beskriver ”sjukvårdsteamet” och ”sjukvårdspersonal”. Det skulle kunna ge ytterligare värdefull information och bidra till kunskapsutveckling hos sjuksköterskor, som träffar barn med cancer och deras föräldrar. / There are about 250 cases of cancer among children and youth, under the age of 15, discovered each year in Sweden. The third most common recipient of care in Sweden is children. The parents of a child with cancer are greatly affected adversely in terms of employment, economy and quality of life. These parents are forced to face many physical, emotional and psychosocial problems during the child´s treatment. In situations like these, when parents with their children with cancer comes in contact with the health care system, a new living situation is created for the whole family. It is relevant to highlight the parent´s experiences and that the needs are understood since the nurse has to be supportive in the care of the child. The aim of this study is that parents experiences of having a child with cancer diagnosis should be highlighted and related to that; the support from the nurse. The result is outlined into four categories: support through information and communication, support by reducing the load and support through participation. The support of the nurse is important of the parent´s perception of feeling safe and their coping. That can be accomplished thourough information, estimation of practical problems and sensitivity to the needs of the parents. There is a need for the nurse to know the shock and crisis management and coping strategies to be the best support. Many articles describe the “care team” and “health care professionals”, therefore assistance of the nurse to parents of children with cancer could be focused on in future research to provide further valuable information and contribute to skills development in caring.

Bakgrund: Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen hos äldre. Läkemedelsanvändningen har varit störst bland personer på särskilda boenden och multisjuka äldre i ordinärt boende som i snitt använder 7–12 läkemedel per person. En av tio akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror helt eller delvis på läkemedelsbiverkningar. Läkemedelsanvändningen av äldre behöver förbättras avsevärt då läkemedelsrelaterade problem orsakar onödigt lidande. Genom att sammanställa hur det ser ut i den generella befolkningen ökar sjuksköterskans kunskap om hur det ser ut och kan på så sätt sätta det i perspektiv när hon träffar patienter i vården. Sjuksköterskan har här en unik position att främja säker vård och effektiv läkemedelsanvändning i den äldre befolkningen. Syfte: Syftet var att beskriva läkemedelsanvändningen hos män och kvinnor 60 år och äldre från Swedish National Study On Aging And Care (SNAC- Blekinge (SNAC-B).  Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på data från SNAC Blekinge (n=1402). Data har analyserats deskriptivt som innebär ett beskrivande tillvägagångssätt. Statistik har använts för att bearbeta data. Resultat: Bland kvinnor var medelsanvändningen av läkemedel 4,3 per person och för män 3,4 per person. Medan medelvärdet totalt var 3,9 antal läkemedel per person. Således använder kvinnor i snitt 0,9 fler läkemedel än män. Läkemedelsanvändningen ökar från 60 år för att sedan avta hos de som är 90 år och äldre. Läkemedelsanvändningen bland de äldre sträckte sig mellan 0–19 läkemedel per person. De läkemedelshuvudgrupper som användes mest var läkemedel vid sjukdomar i matsmältningsorgan och ämnesomsättning, blod och blodbildande organ, hjärta och kretslopp och nervsystemet. De enskilda läkemedel som användes mest var Acetylsalicylsyra, Furosemid, Digoxin, Atenolol och Metoprolol och Paracetamol. Slutsats: Användning av flera läkemedel är vanligt i den äldre generella befolkningen. Kartläggning om hur äldres läkemedelsanvändning ser ut i SNAC-Blekinge ger sjuksköterskan en unik möjlighet till kunskap om hur läkemedelsanvändningen ser ut i den generella befolkningen. Denna kunskap kan sjuksköterskan applicera i olika omvårdnadskontexter för att kunna arbeta med säker vård, minska felbehandlingar samt rapportera fel och brister och på så vis minska lidandet för den äldre patienten.