Bakgrund: Kliniska träningscentrum (KTC) där studenter får träna i simulerad vårdmiljö har utvecklats på svenska universitet. Lärandemodellen har målet att sjuksköterskestudenterna ska sammankoppla teoretisk och praktisk kunskap samt tillhandahålla ett reflekterande förhållningssätt. Genom simuleringsträning är målet att utveckla sjuksköterskestudenternas medvetenhet om sina egna kunskaper samt begränsningar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters uppfattningar och värderingar av ett kliniskt träningscentrum som lärandemodell samt att se om det fanns skillnader i uppfattningen mellan studenter i olika terminer. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som instrument, deskriptiv statistik samt ett chi-tvåtest användes. Totalt 100 sjuksköterskestudenter i termin två till fem deltog i studien. Resultat: Studenterna har generellt sett en positiv uppfattning om KTC och de uppskattar lärandemodellen som de anser främja ett reflekterande förhållningssätt. Lärandet sammankopplar teori och praktik och undervisande lärare håller hög pedagogisk kvalité. Slutsatser: Simuleringsträningen gör att studenterna känner sig säkrare i mötet med patienten. Utvärderingar av lärandemodeller är viktiga för att de ansvariga ska kunna förbättra sjuksköterskeutbildningen i framtiden. En lärandemodell är under ständig utveckling och det är viktigt att ansvariga för KTC hörsammar denna konstruktiva kritik som framkommer i studien. Detta för att studenterna ska kunna utvecklas från novis till expert, få ett reflekterande förhållningssätt och följaktligen ge patientsäker vård.

I uppdraget som sjuksköterska ingår det bland annat att vara handledare åt studenter under VFU (verksamhetsförlagd utbildning). För att studenterna ska kunna sammanfläta teori och praktik behöver handledaren vara väl förtrogen med sjuksköterskeyrket och den vårdvetenskapliga disciplinen. Sjuksköterskan bör vara en bra pedagog för att kunna skapa bra inlärningsmiljö för studenten. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever sin handledarroll ur ett pedagogiskt perspektiv vid handledning av sjuksköterskestudenter på grundutbildning. Metoden är en kvalitativ studie som bygger på sex öppna intervjuer av informanter inom primärvård och slutenvård. Analysen är en induktiv innehållsanalys enligt Elo&Kyngäs. Resultatet visar att informanterna inte reflekterar över sin pedagogiska roll som handledare i det dagliga arbetet. Informanterna upplevde sig sakna pedagogisk kunskap och redskap eftersom de inte uppfattat att pedagogik ingått som ämne i deras grundutbildning till sjuksköterska. Under intervjuerna beskrevs positiva men även negativa aspekter som påverkar uppdraget som handledare. Hälften av informanterna har handledarutbildning. Samtliga informanter efterlyste mer kunskap om hur den pedagogiska handledarrollen kan utvecklas. Att dra några generella slutsatser av studien är svårt då underlaget till studien är litet och mer forskning i ämnet skulle vara önskvärt.

Sjuksköterskestudenter alternerar under studietiden mellan teori och klinisk utbildning. För att kombinera dessa områden krävs att sjuksköterskan finns tillgänglig som handledande förebild. I sjuksköterskans profession är huvuduppgiften att vårda. Det är på den kliniska utbildningsplatsen studenten ges tillfälle att omsätta sina teoretiska kunskaper om vårdandet till praktiska kunskaper. Yrkeshandledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter. Ett etiskt förhållningssätt i genomförandet av handledningen krävs samt att handledningen sker i form av reflekterande samtal i uppföljningsfasen. Förutsättningen för att vården ska vara etisk är beroende av att sjuksköterskan har god etiska kunskaper. Att reflektera över sitt agerande är en förutsättning för att skapa ett vårdande som är etiskt korrekt. Reflektion beskrivs som en viktig del av lärandet. Syftet med uppsatsen är att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av klinisk utbildning och därigenom få förståelse hur en god handledningssituation mellan student och sjuksköterska skapas. Uppsatsen är en litteraturöversikt. Granskningen av artiklarnas resultat har analyserats kvalitativt utifrån Evans (2003) analysmodell. Två huvudteman och fyra underteman har kunnat ses. De två huvudtemana är: Sjuksköterskestudentens upplevelse av inre förändring och Sjuksköterskestudentens upplevelse av yttre påverkan. I resultatet beskrivs sjuksköterskestudenters upplevelse av skiftande områden inom den kliniska utbildningen. Diskussionen belyser hur handledande sjuksköterska påverkar sjuksköterskestudenten genom sitt bemötande och syn på yrket som sjuksköterska, det diskuteras också hur klinisk utbildning påverkar studenten och då ej enbart genom handledning. / Program: Fristående kurs

Tidigare forskning påvisar att sjuksköterskor i ringa omfattning kan ta sig tid till att söka och läsa vetenskapliga rapporter vilket även speglar sig i handledarskapet. Om studenter inte ser sjuksköterskor söka ny kunskap i forskningen eller får handledning i att söka, kan vi då förutsätta att de kommer att uppfylla kravet från högskoleverket under studietiden samt socialstyrelsens kompetensbeskrivning när de är färdiga sjuksköterskor?Att belysa sjuksköterskors egna erfarenheter av att använda forskningsrapporter kan ge kunskaper om sjuksköterskor har behov av att stärka sitt eget kritiska tänkande och sin vetenskapliga hållning som sedan kan berika dem i deras handledarroll.Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att använda forskningsrapporter i sitt dagliga arbete med vård och handledning av studenter i klinisk verksamhet. För att belysa handledande sjuksköterskors erfarenheter valdes intervju som metod och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Uppsatsens resultat ger en nulägesbeskrivning av studiens forskningsområde och stöds av tidigare forskningsresultat. Resultatet redovisas i två domäner, hinder och begränsningar samt möjligheter och förutsättningar för att tillvarata forskningsresultat i vårdandet och studenthandledning.Hinder och begränsningar var tidsbrist, brist på vilja och engagemang, brist på kunskap i informationssökning och att kunna tillgodogöra sig det vetenskapliga språket och till sist bristande tillgänglighet på forskningsrapporter. Möjligheter och förutsättningar var önskan om mer tid, vilja och engagemang, att ha kunskap och erfarenhet och till sist tillgänglighet till forskningsrapporter. Diskussionen tar upp att flera av sjuksköterskorna skulle vilja stimulera studenterna mer att ta tillvara forskningsresultat men att många handledare saknade kunskaper som informationssökning och det vetenskapliga språket. / Program: Fristående kurs

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall. Metod: Studien har en beskrivande design och baseras på totalt elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lägre hos sjuksköterskestudenter än hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet återfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med stärkt kulturell kompetens medföljer en god omvårdnad där patienter ses som en unik individ och därmed erhåller en trygg och säker vård. Den kulturella kompetensen är en ständigt pågående process där sjuksköterskan måste få kontinuerlig utbildning för att bibehålla den kulturella kompetensen. Slutsats: Författarna till denna litteraturstudie anser att det krävs mer undervisning och utbildning inom den transkulturella omvårdnaden. Den ska etableras tidigt under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten för att sjuksköterskeprofessionen ska kunna bidra till en högkvalitativ vård.

Bakgrund: För att ge patientsäker omvårdnad utifrån ett etiskt- och holistiskt förhållningssätt behövs välutbildade sjuksköterskor. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom sjuksköterskeprogrammet ska medverka till att praktiska omvårdnadskunskaper införlivas och grundläggs hos den blivande sjuksköterskan. Det är viktigt att sjuksköterskestudenten får ut så mycket som möjligt av sin verksamhetsförlagda utbildning för att vara förberedd för det kommande yrkeslivet. För att förbättra kommande studenters lärandemöjligheter är därför en beskrivning av tidigare studenters erfarenheter och upplevelser av att lära sig omvårdnad på verksamhetsförlagd utbildning relevant att studera. Syfte: Att beskriva avgörande situationer som leder till att sjuksköterskestudenten lär sig omvårdnad under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Kvalitativ studie. Litteraturöversikt av nio vetenskapliga artiklar. Teoretisk referensram är Benners novis-expertmodell. Resultat: Tre kategorier framkom: Avgörande situationer i mötet med patienten; Avgörande situationer med handledaren och vårdpersonalen under den verksamhetsförlagda utbildningen; Avgörande situationer då studenterna uppfattar att deras självförtroende ökar. Diskussion: Studierna visar att det finns många sätt att lära sig omvårdnad praktiskt. Många handlade om att studenten lärde sig bäst när den kände att självförtroendet höjdes. Förutom detta nästan övergripande resultat så behövs alla lärandemetoder, de kompletterar varandra. Benner har betonat att om den så kallade sjuksköterskeexperten dokumenterar hur hen går tillväga i sitt praktiska arbete kan de som är i andra lärandefaser få möjligheten att ta till sig denna praktiska, tysta kunskap.

Bakgrund: I mötet inom omvårdnaden blir patienten en del av resan i sjuksköterskestudentens inlärningsprocess och samtidigt kan sjuksköterskestudenten bli en viktig del i patientens hälsoprocess. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskestudentens och patientens perspektiv på mötet i omvårdnaden. Metod: Metoden som användes i genomförandet av studien var en litteraturöversikt för att sammanställa tidigare forskning. Resultat: Det var viktigt att patientens omvårdnadsbehov var i fokus ur både sjuksköterskestudentens- och patientens perspektiv. Kommunikationen spelade stor roll i mötet ur bådas perspektiv. Tre typer av relationer kunde ses mellan sjuksköterskestudenten och patienten. Den främjande relationen som fokuserar på ömsesidighet var bäst utifrån sjuksköterskestudentens och patientens perspektiv. De flesta patienter beskrev relationen mellan sjuksköterskestudenten och patienten som en positiv upplevelse. Sjuksköterskestudenten utgick ifrån ett lärande perspektiv i mötet med patienten. Diskussion: I flera studier framkom att det var viktigt att alltid sätta patientens behov i fokus. Kommunikation, samarbete och respekt bidrog till att patienten kände sig sedd och mynnade ut i att sjuksköterskestudenten växte i sig själv och sin framtida roll som sjuksköterska. Slutsats: Resultatet i litteraturöversikten kan bidra till att utveckla relations- och kommunikationsfärdigheter hos sjuksköterskestudenten genom att möjligtvis använda simuleringsövningar i kommunikation och relation. / <p>Godkännande datum: 201610-31</p>

Bakgrund: Behovet av kompetenta handledare som ser handledning som en attraktiv arbetsuppgift ökar stadigt allteftersom fler sjuksköterskestudenter går ut för att göra sin VFU. För att få svar på frågan hur stöd och kompetensutveckling för dessa handledare skulle kunna bli bättre behöver kunskap inhämtas om handledares syn på den egna handledarrollen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka variationer i sjuksköterskans uppfattning av sin handledande roll. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som handleder sjuksköterskestudenter på en sjukhusavdelning har genomförts och analyserats med en fenomenografisk ansats. Resultat: Fem olika beskrivningskategorier kunde urskiljas; ”Handledarens vad och hur?” ”Motstånd mot att handleda”, ”Osäkerhet vid handledning”, ”Vad studenten har med sig” och ”Vad handledaren får tillbaka”. Slutsats: Handledares olika uppfattningar om sin roll i handledningsprocessen kan beskrivas på olika sätt och med hjälp av den kunskapen som framkommit kan stödet utvecklas vidare. Nyckelord: Handledare, handledarskap, rollmodell, sjuksköterskestudent, verksamhetsförlagd utbildning, / Background:The needs of competent preceptors who find precepting an attractive work task is steadily increasing as more nursing students make their clinical placement. In order to get an answer to the question how support and competence development for these preceptors’could be better, knowledge needs to be obtained about preceptors’ view on their own precepting role. Aim: The aim of the study was to investigate variations in the nurse's perception of his / her supervisory role. Method: Semi-structured interviews with nurses who precept nursing students at a hospital department have been carried out and analyzed with a phenomenographic approach. Result: Five different description cathegories could be distinguished; ”The preceptors’ what? and how?” ”Uncertainty in preceptoring”, ”Resistance to preceptoring”, ”What the student brings” and ”What the preceptor gets back.” Conclusion: The preceptors different views on their role in the precepting process can be described in different ways and with help of the knowledge that emerged, the support can be further developed.Keywords: Clinical practice, nursing student, preceptor, preceptorship, role model

Bakgrund: Ohälsa och sjukdom är något alla kan uppleva. Det kan då bli aktuellt att uppsöka sjukvården. Rollen som patient kan visa på en sårbarhet genom att det är ett nytt sammanhang där patienten är utlämnad till vårdpersonalen. I personalgruppen kan sjuksköterskestudenter, personer som är under utbildning till sjuksköterskor ingå. Mötensker mellan patienter och sjuksköterskestudenter, som ska lära sig vårda med stöd av sin handledande sjuksköterska. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att bli vårdade av sjuksköterskestudenter. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats med en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman som beskriver patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Det första temat är Det goda bemötandet som innefattar tre subteman, Att kommunikation är av betydelse, Att närvaro är av betydelse och Att samspel är av betydelse. Det andra temat är Det professionella mötet som innefattar två subteman, Att trygghet är av betydelse och Att kunskap är av betydelse. Slutsats: Positivt för patienter skulle vara om möjlighet finns att utöka sjuksköterskestudenters närvaro och deltagande i den kliniska vården. Det skulle leda till mer erfarenhet hos sjuksköterskestudenter på ett tidigare stadium.

Att börja arbeta som nyutbildad sjuksköterska innebär stora omställningar. Det sker ett rollskifte från att vara student till att inta rollen som legitimerad sjuksköterska. Detta medför ett ansvar som kan vara överväldigande för nyutbildade sjuksköterskor samt bidra till stress. Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stressfaktorer under det första yrkesverksamma året. En litteraturstudie genomfördes utifrån 11 vårdvetenskapliga artiklar som utgick från både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes, vilket resulterade i två huvudteman och fem subteman. Resultatet visar att nyutbildade sjuksköterskor upplever stress i samband med övergången från student till sjuksköterska, samt att klyftan mellan teorin och praktiken kan upplevas stor. Detta leder till ökad osäkerhet hos de nyutbildade samt ger en känsla av att vara otillräckligt förberedda. Nyutbildade sjuksköterskor upplever en osäkerhet i det medicintekniska förfarandet, kliniska färdigheter samt arbetskollegornas höga förväntningar på dem, vilket i sin tur skapar stress. Ytterligare stressfaktorer som framkom var tidsbristen, hög arbetsbelastning, rädsla för att göra misstag och kommunikationsbrist vilket påverkade den holistiska patientomvårdnaden som eftersträvades. Författarna diskuterade vikten av en god grundbemanning på vårdavdelningen med en erfaren handledare och längre introduktionsperiod vilket kan resultera i minskad arbetsrelaterad stress. Detta kan även vara en god förutsättning för en bra övergång från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska.