Background Cardiopulmonary resuscitation (CPR) increases significantly the chance of survival in cases of a cardiac arrest. The ability to respond quickly and effectively to a cardiac arrest rests on nurses being competent, prepared and up-to-date. Nursing student’s knowledge in CPR and perceptions of their own training are crucial for the pursuit of the education of professional nurses.    Aim Investigate the prerequisites for a good care of patients in need of CPR by assessing  Vietnamese nursing students' knowledge in CPR as well as their perceptions on their education in CPR.      Method A quantitative, cross sectional-study was conducted. A modified version of a questionnaire developed by the Swedish council of CPR was used. Nursing students at University of Medicine and Pharmacy in Ho Chi Minh City were asked to participate. The gathered data were analyzed with descriptive statistics, t-test and chi2 -test.   Result The participants answered right on 41 % of the questions (571/1404). The mean-score was 5.25 and the score ranged from 0 to 9 out of 13 points on the questionnaire. Participants answered correctly on most questions regarding basic CPR and were foremost wrong about questions regarding defibrillation. There was no association between a high result on the questionnaire and students rating a high grading on preparedness and/or satisfaction. No significant difference could be found based on gender.   Conclusion The knowledge in CPR, based on this survey, is generally low. One plausible explanation could be that the questionnaire did not fit the education of the participants. / Bakgrund Hjärt- och lungräddning (HLR) ökar avsevärt chanserna att överleva vid ett hjärtstopp. Att kunna reagera snabbt och effektivt på hjärtstillestånd kräver att sjuksköterskor är kompetenta och förberedda. Sjuksköterskestudenters kunskaper i HLR och deras uppfattningar om sin utbildning är avgörande för den fortsatta utbildningen av professionella sjuksköterskor.   Syfte Undersöka förutsättningarna för en patientsäker vård inom HLR, genom att kartlägga vietnamesiska sjuksköterskestudenters kunskaper i HLR samt att undersöka deras uppfattning om sin utbildning i HLR.   Metod En kvantitativ, tvärsnittsstudie genomfördes. En modifierad version av ett frågeformulär utvecklat av Svenska rådet för hjärt- och lungräddning (HLR-rådet) användes. Sjuksköterskestudenter i en klass från University of Medicine and Pharmacy, i Ho Chi Minh City blev ombedda att delta. Den insamlade informationen analyserades med beskrivande statistik, t-test och chi2-test.   Resultat Deltagarna svarade rätt på 41% av frågorna (571/1404). Det totala medelvärdet var 5.25 och poängen skilde sig från 0 till 9 av 13 poäng på frågeformuläret. Deltagarna svarade korrekt på de flesta frågor angående grundläggande HLR och svarade främst fel på frågor angående defibrillering. Det fanns inget samband mellan ett högt resultat på frågeformuläret och elever som ansåg sig vara förberedda och/eller nöjda med sin utbildning. Ingen signifikant skillnad i resultat kunde hittas baserat på kön. Slutsats Kunskaperna i HLR, baserat på den genomförda studien, är generellt låga. När det kommer till vissa frågor kan en orsak vara att frågeformuläret inte var anpassat efter deltagarnas utbildning.

<p>Background: The education for becoming a registered nurse in Sweden includes compulsory time for clinical practice. The clinical education means an essential part in the students’ personal development. According to regulation for nurses, a registered nurse has the responsibility to supervise nurse students during their clinical placement.</p><p>Aim:. The aim of the examination was to describe nurse students´ experiences of supervision during clinical education.</p><p>Method: The study was an empirical examination based on interviews with seven nurse students.</p><p>Results: The result showed that nurse students wanted to be seen and treated as colleagues, but not used as labour. Students believed that a supervisor was required to have knowledge how the students learn and how to teach the students about the coming role as a nurse, major themes that appeared were: to have time for the student, to promote a good interaction and to respect the students´ situation.</p>

Background: The education for becoming a registered nurse in Sweden includes compulsory time for clinical practice. The clinical education means an essential part in the students’ personal development. According to regulation for nurses, a registered nurse has the responsibility to supervise nurse students during their clinical placement. Aim:. The aim of the examination was to describe nurse students´ experiences of supervision during clinical education. Method: The study was an empirical examination based on interviews with seven nurse students. Results: The result showed that nurse students wanted to be seen and treated as colleagues, but not used as labour. Students believed that a supervisor was required to have knowledge how the students learn and how to teach the students about the coming role as a nurse, major themes that appeared were: to have time for the student, to promote a good interaction and to respect the students´ situation.

Supervision has a strong impact on students` professional development. It is during clinical education that students will receive help in linking theory and practice. This study aimed to describe the meaning of good supervision among nursing students in clinical practice. A qualitative design was used. Nine nursing students in western Sweden, who had all experienced good supervision in clinical practice, were interviewed.The interviews were analyzed using a descriptive phenomenological methodology.The meaning of the phenomenon, good supervision in clinical education among nursing students, was shown as the students were gradually piloted to increased responsibility. The students felt secure with their supervisor and the environment in which supervision takes place, and have continuously moments for communication and reflection with their supervisor. A prerequisite is that the supervisor is involved and actively present. Good supervision also means that students have confidence to act independently, and have the opportunity to prepare for new situations. Finally good supervision means that the supervisor shows an understanding attitude to the students` lack of clinical experience. / Handledning har en stark påverkan på studentens professionella utveckling. Det är under den verksamhetsförlagda utbildningen som studenten ska få hjälp att knyta samman teori och praktik. Syftet med studien var att beskriva innebörden av god handledning bland sjuk­- sköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning. En kvalitativ design användes. Nio sjuksköterske­studenter i västra Sverige intervjuades, som alla hade erfarenhet av god handledning i verksamhetsförlagd utbildning. Intervjuerna analyserades med en deskriptiv fenomenologisk metod. Fenomenet god handledning i verksamhetsförlagd utbildning visade sig som att studenten successivt lotsas till ett ökat ansvar. Studenten kände sig trygg med handledaren och i den miljö där handledningen skedde, och hade kontinuerligt möjlighet till kommunika­tion och reflektion med handledaren som var engagerad och aktivt närvarande. Studenten hade möjlighet att agera självständigt och förbereda sig inför en omvårdnadssituation. Slutligen visade sig god handledning när handledaren visade förståelse för studentens bristande erfarenhet.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultat: Analysen av intervjusvaren visade att de handledande undersköterskorna ägnade sig åt en uppgiftscentrerad handledning. Handledarna beskrev att även de själva fått nytta av att vara handledare. Det framkom att viktiga kvalitéer hos handledarna anses vara stöttande, kunna ge en positiv bild av yrket och ta hand om studenterna på ett bra sätt. Handledarna upplevde sig få liten mängd information om studenten innan de träffas, men säger även att det brukade gå bra ändå. Handledarna anpassade handledningen efter studentens tidigare erfarenheter samt personlighet. Studentens inställning och intressenivå påverkade handledningen på flera sätt. Handledarna hade ej fått utbildning i att handleda sjuksköterskestudenter men önskade få detta. Slutsats: Undersköterskorna handledde på ett uppgiftscentrerat sätt men med inslag  av ansvar och pedagogik och anpassade handledningen efter studentens tidigare erfarenheter, kunskaper och personlighet. Handledningen påverkade av studentens inställning. Undersköterskorna önskade mer information om studenten innan de träffas, men sa att det gick bra ändå, vilket kan tolkas som motsägelsefullt. Undersköterskorna hade inte  fått utbildning för att handleda men önskade detta. / Background: The nursing programme at Uppsala university includes 49,5 academic points of clinical training. In the second semester students have four weeks of clinical training in basic nursing and were preceptored by an assistant nurse. Preceptoring includes theory and practice in a way to teach and to develope competence. Aim: To examine the assistant nurse's experiences of preceptoring nurse students during their clinical training during their second semester at the nursing programme. Method: Qualitative interview study with descriptive design. Interviews with semi-structured questions. Results: Preceptoring assistant nurses had a task-centered approach to preceptoring. The assistant nurses themselves had use of being preceptors. Important preceptor qualities were; being supportive, projecting a positive image of the trade and taking care of the students in a good way. The preceptors received little information about the students before meeting them, but said it's okay. The preceptoring was adapted to the student's earlier experience and personality. The student's attitude and level of interest affected the preceptoring. The assistant nurses had not received education to preceptor nurse students. Conclusion: The assistant nurses used a task-centered approach to preceptoring with elements of responsibility and pedagogy. The preceptoring was adapted to the student's earlier experience and personality. The preceptoring was affected by the student's attitude. The assistant nurses wished for more information about the student before they met, but said it was fine anyway, which could be interpreted as contradicting. The assistant nurses had not received any education about preceptoring, but were interested in getting one.

Bakgrund: Som sjuksköterska består en stor del av arbetet i att bemöta människor. Det har visat sig att då bemötandet upplevs som sämre, så upplevs även övriga omvårdnaden som dålig. En förutsättning för att kunna ge ett gott bemötande är att ha reflekterat över begreppets innebörd och funderat på vilka faktorer som påverkar bemötandet så att det blir gott, respektive sämre. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad blivande sjuksköterskor i termin sex anser är ett gott/sämre bemötande samt orsakerna till varför bemötandet blir gott eller sämre. Metod: Tolv sjuksköterskestudenter intervjuades i fokusgrupper och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Sjuksköterskestudenterna betonade betydelsen av tid, respekt samt personliga ställningstaganden och egenskaper i ett bemötande. Exempel på olika orsaker som leder till ett gott bemötande både stämmer överens med de intervjuade sjuksköterskestudenterna och studerad litteratur, var vänlighet, hjälpsamhet, beröring och ögonkontakt. Dessutom framkom även en ”skyll-dig-själv”-attityd som en orsak till ett sämre bemötande, och som inte tidigare nämnts i varken litteratur eller forskning. Slutsats: Yttre omständigheter samt personliga egenskaper hos sjuksköterskan påverkar  bemötandet. Dock behöver sjuksköterskestudenter en bättre förståelse för begreppet bemötande. Därför föreslås att rollspel och seminarium, angående bemötande, bör införas i sjuksköterskeutbildningen. Vidare forskning behöver göras för att undersöka hur patienter och yrkesutövande sjuksköterskor, reflekterar kring bemötandet, för att därmed kunna förtydliga rådande riktlinjer. Den ökade kunskapen anses kunna bidra till ökad vårdkvalitet, bättre arbetsmiljö samt ett ökat välmående för både sjuksköterska och patient. / Background: Being a nurse means a lot of interacting with people. It has been found that when the interaction is perceived as bad, the other health care is perceived as bad. A prerequisite for being able to make a well interaction, you have to reflect the meaning and thoughts about the factors that can affect the interaction and make it good or worse. Aim: The aim of the study was to examine what the nursing students from last semester believe is a good / bad interaction, and the reasons why the interaction is better or worse. Methods: Twelve nursing students were interviewed in focus groups and qualitative content analysis was used to analyze the data. Results: Nursing students emphasized the importance of time, respect, empathy, personal standpoints and characteristics in an interaction. Examples of different causes that lead to good interaction is both consistent with the interviewed nursing students, and studied literature, was the friendliness, helpfulness, touch and eye contact. In addition, also revealed a "blame-yourself"-attitude as a cause of a worse interaction, and are not mentioned in either literature or research. Conclusion: External circumstances and personal characteristics affect the interaction. However, nursing students need a better understanding regarding the concept of interaction. It is therefore proposed that roleplay and seminar, concerning interaction, should be included in nursing education. Further research needs to be done to examine how patients and professional practice nurses, reflects of interaction, in order to be able to clarify current guidelines. The increased knowledge is considered to contribute to improved quality of care, better working environment and increased well-being for both nurses and patients.

Sjukdom och ohälsa är något som kan drabba vem som helst. I vissa fall medför det att sjukvård behöver uppsökas och att man hamnar i rollen som patient. Detta är en roll som präglas av en sårbarhet på grund av det nya sammanhanget och att vara utlämnad till vårdpersonalen. I personalstyrkan kan sjuksköterskestudenter, alltså personer som är under utbildning för att erhålla en sjuksköterskeexamen, ingå. Ett möte sker mellan patienten och studenten som skall lära sig vårda med stöd av ordinarie vårdpersonal. Studiens syfte fokuserar på hur patienter upplever vården som utförs av sjuksköterskestudenter. Detta område är ännu inte speciellt väl utforskat, en sammanställning av den befintliga forskningen kan dock belysa dagsläget. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och tematiserades. Resultatet presenterades i fyra huvudteman; Nöjdhet, Trygghet, Kompetens och lämplighet samt Partnerskap. I resultatet visade patienterna på att det finns både för- och nackdelar med att vårdas av studenterna. Fördelarna är att de ofta upplevs ha mer tid och ett öppet förhållningssätt gentemot patienten. Denne känner sig sedd som en unik individ snarare än en anonym person i behov av vård. Studenterna upplevdes ha olika nivå av kompetens. I diskussionen tas det upp om detta kan vara beroende på att studenterna var olika långt komna i utbildningen. Även om studenterna saknade vissa kunskaper kunde patienterna ändå känna sig trygga tack vare att handledare fanns närvarande. I mötet uppstod ofta ett partnerskap grundat i en förståelse för studenternas behov av att lära. Detta partnerskap kunde medföra ett lärande för både patient och student.

Sammanfattning Bakgrund: Alltfler människor är i behov av palliativ vård. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnaden. Att utföra palliativ vård och vård vid livets slut är utmanande och kräver kunskap hos den som vårdar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters erfarenheter av kompetens i samband med vård i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har genomförts där 13 kvalitativa artiklar ingår. Resultat: Analysen av materialet resulterade i två teman. Behov av stöd som handlar om kollegialt stöd och emotionellt stöd samt Behov av kunskap och erfarenhet som handlar om behov av utbildning, kommunikativa erfarenheter samt att känna utveckling i professionen. Slutsats: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever känslomässiga svårigheter att vårda vid livets slutskede. Det föreligger även brist på utbildning för att erhålla färdigheter och kompetens inom palliativ vård. Ökad utbildning under sjuksköterskeutbildningen och stöd av erfarna handledare och kollegor skulle få dem att känna en ökad trygghet i att vårda vid livets slutskede. Nyckelord: Erfarenhet, kunskap, sjuksköterska, sjuksköterskestudent, stöd, vård vid livets slut.

Den svenska sjuksköterskeutbildningen har genomgått flera förändringar under historien. Idag får lärosätena själva utforma utbildningen så länge målen uppfylls. Efter examen förväntas den nyutexaminerade sjuksköterskan ha den kunskap som sjuksköterskearbetet kräver. Sjuksköterskans arbete innebär ett stort ansvar för andra människor i relation till liv och hälsa. Dock har inte nyutexaminerade sjuksköterskor tillräckligt med kunskap för alla situationer de kan förväntas möta. Ett bra stöd kan underlätta övergången. Dock visar forskning att nyutexaminerade sjuksköterskor fortfarande upplever hög arbetsbelastning och stress. Övergången från student till sjuksköterska kan således ses som problematisk. Studenter upplever blandade känslor inför att anta rollen som sjuksköterska. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters förväntningar inför kommande yrkesroll. Data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Informanterna var sjuksköterskestudenter i termin fem på högskolan i Borås. Intervjuerna analyserade utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenterades genom två huvudkategorier; Positiva förväntningar och Negativa förväntningar, med sex subkategorier; Mötet med människan, Rollen som sjuksköterska, Utveckling av kunskap, Brist på erfarenhet, Hög arbetsbelastning och Brist på stöd. Resultatet visar att sjuksköterskestudenters förväntningar till stor del stämmer överens med nyutexaminerades upplevelser. De negativa förväntningarna ses kunna bero på omfattande problem avseende sjuksköterskeprofessionen i förhållande till sjuksköterskeutbildningen samt vårdverksamheten. Författarna uppmanar till att stärka forskning om sjuksköterskestudenters förväntningar. Såväl sjuksköterskeutbildningen som vårdverksamheten har ett ansvar för att gemensamt hitta en lösning. Politiker måste också ta sitt ansvar. Sjuksköterskestudenter måste ges optimala förutsättningar för en god hälsa i övergången samt anständiga arbetsvillkor, vilket också kan öka förutsättningarna för en patientsäker vård.

Bakgrund: Transperson är ett paraplybegrepp för personer som upplever att det kön de fötts med inte överensstämmer med deras identitet. Många upplever lidande till följd av transidentiteten och kan få hjälp med könskorrigerande vård. Gruppen är även i risk för fysisk och psykisk ohälsa. Många transpersoner upplever positiva möten med vården, men de flesta har även erfarit möten som varit det motsatta. Detta leder till att många undviker att söka vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelse av att vårda transpersoner. Metod: En litteraturbaserad metod användes, där systematisk sökning gjordes i två databaser. Nio kvalitativa artiklar analyserades och sammanställdes till ett nytt resultat. Resultat: Ur analysen identifierades fyra teman: blandade känslor, bristande kunskap, svårigheter vid bemötandet samt en vilja att lära mer. Dessa utgjordes av 14 underteman. Konklusion: Mer kunskap och erfarenhet behövs för att kunna erbjuda en god och jämlik vård till transpersoner. Detta skulle även bidra till sjuksköterskans känsla av säkerhet i yrkesrollen. / Background: Transgender is an umbrella term describing people experiencing that their gender assigned at birth differs from their identity. Many experience suffering because of their transidentity and can receive help with gender-affirming care. The community is at risk of physical and mental illness. Many trans people experience positivee ncounters with health care, but most have also experienced encounters that have been the opposite. This results in many people avoiding seeking care. Aim: To describe nurses and nursing students experiences in caring for transgender people. Method: A literature-based method was used, and systematic searches were conducted using two databases. Nine qualitative articles were analyzed and compiled into new findings. Findings: From the analysis, four themes were identified: mixed emotions, lack of knowledge, difficulties in the approach anda desire to learnmore. These consisted of 14 sub-themes Conclusion: More knowledge and experience is needed to be able to offer a good and equal care to transgender people. This would also contribute to the nurse’s sense of security in the professional role.