Syftet med föreliggande studie var att få ökade kunskaper om hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda sjuksköterskestudenter. För att få det ställdes följande frågor: Hur känner sjuksköterskan inför att handleda sjuksköterskestudenter? Hur går sjuksköterskan tillväga då hon handleder? Hur ser sjuksköterskan på handledarrollen? Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor på en vårdavdelning. / The purpose of this study was to gain further knowledge in what way the nurse interprets her part in supervising student nurses. To get the knowledge following questions were asked: How does the nurse feel about supervising student nurses? How does the nurse act when she is supervising? In what way does the nurse interpret her part in supervising? The study is empirical and was carried out through qualitative interviews with six professional nurses on a ward.

Handledning i verksamhetsförlagd utbildning är något som alla sjuksköterskestu-denter genomgår under utbildningen. Det ingår även i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att handleda studenter. Att undersöka faktorer som påverkar denna handled-ning är således givande både för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan på handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning. Intervjuerna analyserades med fenomenografisk ansats. Resultatet delades in i sex olika beskrivningskategorier; studentens personlighet, studentens kommunika-tionsförmåga, studentens personliga styrka och kurage, studentens förmåga till reflektion, studentens förmåga att hantera situationer samt studentens attityd. Slutsatsen är att studenters egenskaper tycks kunna påverka handledningen och praktiken. Att medvetandegöra vilka dessa egenskaper är utgör ett viktigt steg för att öka förståelsen för studentens tankar och känslor inför praktiken. Detta kan både studenter och handledare dra nytta av för att lättare kunna bemöta varandra och på så sätt skapa en bättre lärandemiljö. / Preceptorship is something that all nursing students come across as a part of their training. It’s also a part of the nurse’s job to preceptor students. Examining the factors affecting preceptorship is useful both for nursing students and registrated nurses. The aim of this study was to examine, from a student perspective, which personal characteristics in nursing students that could affect preceptorship in clinical education. The method used was qualitative interviews of six nursing students, currently in clinical education. The interviews was later analysed with fenomenographic approach in order to find out the qualitatively different ways that students perceived the phenomenon. The result was divided into six describ-ing categories; the student’s personality, the student’s ability to communicate, the student’s personal strength and courage, the student’s ability to reflect, the student’s capability to handle situations and the student’s attitudes. The conclu-sion is that students' characteristics appear to affect their preceptorship and clinical education. To raise awareness about what these properties are represents an important step to a better understanding of the student's thoughts and feelings about the clinical education. Both students and preceptors can take advantage of this in order to interact in an easier and better way, thus creating a better learning environment.

Det finns ett missnöje bland vårdpersonal angående de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudområden – att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metodensom valdes var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg. Resultaten visade att den nyutexaminerade sjuksköterskan har bristande kunskaper vad gäller omvårdnad, hantering av teknisk utrustning och vissa praktiska moment samt ledarskap. Hon överskattade sin skicklighet och sina förmågor att undervisa. Resultaten visade även att den nyutexaminerade sjuksköterskan har ett stort behov av introduktion och handled-ning för kunskapsutvecklingen. Däremot hade hon goda kunskaper vad gäller empati, ansvarsmedvetenhet samt anpassningsförmåga. Slutorden blev följande: för att inneha en god kompetens och en god fortsatt kompetensutveckling krävs en utbildning med varierande utbud av teori och praktik. En introduktion på den nya arbetsplatsen med tid för reflektion är nödvändig, med handledning och feedback samt tillåtelsen att få vara ny. / There is dissatisfaction among nursing staff concerning the newly graduated nurses competence. Above all there is three main fields which are criticized – to supervise and treat and to combine this with the handling of technical equipments, to inform and teach patients and also to work as a leader. The aim of this study was to compile the perceptions of nursing students, newly graduated nurses and experienced nurses regarding the newly graduated nurses competence. The method of this study was a literature review based on scientific articles and waselaborated trough Goodman´s seven steps. The results showed that the newly graduated nurse has a lack of knowledge regarding nursing care, handling of technical equipment and certain practical elements and also leadership. She overestimated her skill and her ability to teach. The results also showed that the newly graduated nurse has a need for introduction and mentoring in order to develop her knowledge. However, she hade good knowledge regarding empathy, awareness of responsibility and ability to adapt oneself. The conclusion was that to possess good competence and to proceed good professional development an education with both theoretical and practical elements is necessary, as well as an introduction and time for reflection on the new place of work. Mentoring, feedback and the permission to be new is also of great importance to the development.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att systematiskt granska vetenskaplig evidens för effekten av utbildning på användandet av omvårdnadsdiagnoser hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter.Bakgrund: Omvårdnadsdiagnoser är en del i omvårdnadsprocessen vilken är till för att hjälpa sjuksköterskor att på ett systematiskt sätt dokumentera i patientjournaler med målsättningen att upprätthålla en god omvårdnad. Bristfälligt användande påvisas i tidigare forskning vilka även indikerar okunskap och tidsbrist som möjliga orsaker.Metod: 10 artiklar inkluderades efter systematiska databassökningar i CINAHL, Cochrane Library, PubMed och PsycINFO. Artiklarna har därefter kvalitetsgranskats och en manifest innehållsanalys har genomförts.Resultat: Utbildning i olika utformningar genererar en positiv effekt på användandet av omvårdnadsdiagnoser. De tema som uppstod är: Kvaliteten på omvårdnadsdiagnoser; Kvantiteten på omvårdnadsdiagnoser; Påverkan på omvårdnadsprocessen och Personliga faktorer.Konklusion: Utbildning leder till bättre kvalitet och större användning av omvårdnadsdiagnoser. Även övriga steg i omvårdnadsprocessen påverkas positivt och attityden inför omvårdnadsdiagnoser förbättras. / Aim: The aim of this literature review is to systematically analyze scientific evidence of the effect of education on the use of nursing diagnosis with nurses and nursing students.Background: Nursing diagnosis is a part of the nursing process, which is a tool for guidance of nursing documentation in a systematic way, with the goal of obtaining good nursing. Lack of usage is showed in previous research which also indicate lack of knowledge and lack of time as possible causes.Method: 10 articles were included after systematic database searches in CINAHL, Cochrane Library, PubMed and PsycINFO. The articles have been reviewed for quality and a manifest content analysis has been completed.Result: Education in different formation generates a positive effect on the use of nursing diagnosis. The themes that arose were: The quality of nursing diagnosis; The quantity of nursing diagnosis; The effect on the nursing process; and Personal factors.Conclusion: Education leads to better quality and a greater use of nursing diagnosis. Remaining steps of the nursing process will be positively influenced as well as the attitude towards nursing diagnosis.

ABSTARCT [sv]  Introduktion: Sjuksköterskestudenter finns runt om i olika vårdverksamheter i samhället och verksamhetsförlagd utbildning är ett krav för att få legitimation som färdigutbildad sjuksköterska.För att garantera en god och patientsäker vård handleds studenten av en legitimerad sjuksköterska inom vårdenheten under den verksamhetsförlagda utbildningen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. För att besvara syftet valdes 11 artiklar ut från databaserna PubMed, CINAHL och SwePub. Innehållsanalys för dessa artiklar genomfördes med Fribergs (2022) analysmetod genom att dela in i huvudkategorier och subkategorier. Resultat: Patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter delades in i två huvudkategorier vilka var ”det personcentrerade mötet” och ”lärandeprocessen”. I resultatet beskriver patienterna samhörighet med studenterna. Patienterna kände sig väl omhändertagna då studenterna hade mer tid över och var mer lyhörda än ordinarie personal vilket bidrog till ett ökat välbefinnande under vårdtiden. Vid några tillfällen kunde patienterna uppleva en osäkerhet då studenten inte var redo för ett större ansvar och sårbara situationer kunde uppstå. Slutsats: Patienterna fann glädje i att följa studenter genom lärandeprocessen och följa deras utveckling. De gav gärna återkoppling till studenterna på saker som var bra eller dåliga under lärandeprocessen. Patienter kunde dock utsättas för sårbara situationer i den studentledda vården men merparten av patienterna ansåg att vården höll god kvalitét då god kommunikation mellan student och patient fanns. / ABSTRACT [en] Introduction: Nursing students can be found all over health care-based facilities in society, with onsite internship training being a key requirement to be able to obtain their qualification to be identified as a qualified nurse. During the work-based training, the student is expected to be supervised by an experienced registered nurse within the health care unit, this is to ensure that safe and professional care is given to all patients Aim: The aim was to describe patients’ experiences of being cared for by nursing students. Method: Literature study with a qualitative approach. To respond to the aim of the study 11 articles were selected from databases PubMed, CINAHL and SwePub. Content analyses were made according to Friberg´s (2022) method by dividing into main categories and subcategories. Results: Patients experiences of being cared for by nursing students was divided into two main categories which were: “the person-centered meeting” and “the learning process. In the results, the patients describe a sense of belonging with the students. The patients felt better cared for as the students had more time to give and were more responsive than the regular staff, which contributed to increased well-being during the treatment period. In some cases, patients couldexperience uncertainty as the student was not ready for the responsibility and vulnerablesituations could arise. Conclusion: The patients found joy in accompanying the student in the learning process and following their development. The patients were happy to give feedback to the students on things that were good or bad during the learning process. Patients may be exposed to vulnerable situations in the student-led care, but most of patients felt that the care was of good quality when there was good communication between student and patient.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket kräver såväl teoretisk som praktisk kunskap, värderingsförmåga och ett kritiskt förhållningssätt. Arbetet som sjuksköterska i en ständigt föränderlig vårdkontext, kan upplevas som påfrestande och transitionen från student till färdig sjuksköterska kan bli en verklighetschock. För att ge sjuksköterskan en trygg grund att stå på med förutsättningar för att kunna ge en god och säker vård, har förslag gällande utbildning och yrkesintroduktion tagits fram i syfte att minska gapet mellan utbildningen och yrkesutövningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors upplevelser av transition från utbildning till profession. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar, varav nio kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman; Utvecklande av personliga förutsättningar och egenskaper med två underteman: Identitet och självkänsla i yrkesrollen samt Problemhantering och prioriteringsförmåga, Träning och förberedelser inför sjuksköterskeyrket med två underteman: Att vara tränad för att ge en god och säker vård samt Att vara tränad och förberedd för en ledarroll och slutligen Den psykosociala arbetsmiljön med tre underteman: Förutsättningar i organisationen, Stöd och handledning samt Ett accepterande arbetsklimat. Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt i arbetsmiljön och tillsammans med Benners (1984/1993) modell om sjuksköterskestudentens och sjuksköterskans utveckling från novis till expert. Resultatet jämfördes med annan relevant litteratur som berör transitionen och hur den skulle kunna underlättas genom stöd, handledning och reflektion. / Background: The nursing profession requires both theoretical and practical knowledge, judgment and critical thinking. The work as a nurse in a constantly changing health care context, can be troublesome and the transition from student to registered nurse may become a reality shock. To give the nurse a solid base and conditions to be able to provide good and safe care, suggestions have been made regarding training and professional induction in attempt to reduce the gap between the education and professional practice. Aim: To describe nursing students and registered nurses' experiences in transition from education to profession. Method: A literature review with a result based on twelve scientific articles, of which nine were qualitative and three quantitative. Results: The results revealed three main themes: Developing personal prerequisites and characteristics, with two subthemes: Identity and self-esteem in the professional role and Problem solving ability and ability to prioritize, Training and preparation before the nursing profession with two subthemes: Being trained to provide good and safe care and To be trained and prepared of the leadership role and The psychosocial working environment with three sub-themes: Preconditions of the organization, Support and mentoring and An accepting working environment. Discussion: The results were discussed on the basis of the working environment and together with Benner's (1984/1993) model of nursing students´ and registered nurses´ development from novice to expert. The results were compared with other relevant literature related to the transition and how it can be facilitated by support, mentoring and reflection.

No description available.

Sjuksköterskestudenters erfarenheter av följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret Fredrik Persson Ola Robertsson Sammanfattning  Bakgrund: Infektioner relaterade till behandling med urinkateter är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna till vårdskada och bedöms därför vara ett stort problem, såväl internationellt som i Sverige. Insättning av kvarliggande kateter via urinröret är en omvårdnadshandling och därför är det sjuksköterskan som ansvarar för insättningen. Samtidigt är säker vård en av sjuksköterskans kärnkompetenser och handlar om att säkerställa en hög patientsäkerhet. I vårdhandboken finns riktlinjer för insättning av kvarliggande kateter via urinröret, som är baserade på forskning och evidens. Däremot finns det begränsat med forskning av hur sådana riktlinjer efterlevs av både vårdpersonal och sjuksköterskestudenter.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskestudenter från termin fyra och sex vid Blekinge Tekniska Högskola genomfördes. Innehållsanalysen skedde manifest i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheims metod.  Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskestudenterna hade erfarenheter av både god följsamhet och bristande följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret. Analysen resulterade i följande sex kategorier: att tillämpa basala hygienrutiner, att tillämpa vårdhandbokens föreskrifter, att tillämpa steril metod, att tillämpa ren metod, att hygienrutiner inte tillämpas vid enskilda förberedande moment samt att kontaminera katetern vid insättning. Slutsats: Det konstaterades att flera av sjuksköterskestudenterna hade erfarenheter av bristande följsamhet vilket kan leda till att patienten drabbas av vårdskada. Samtidigt fanns flera erfarenheter som beskrev hur en steril metod tillämpades där den kvarliggande urinkateterns sterilitet bevarades. Utifrån detta ses ett behov av förbättringsarbete samt ytterligare forskning. Nyckelord: hygienrutiner, intervjustudie, KAD, kvarliggande kateter via urinröret, sjuksköterskestudent, säker vård, vårdrelaterade infektioner

Sammanfattning Bakgrund: Säker vård och vårdskador är en viktig kvalitetsindikator för vården och sjuksköterskan med sitt ledningsansvar för omvårdnadsarbetet har en viktig roll här. Med trycksår som en vanligt förekommande vårdskada som har stora möjligheter att förhindras är god kunskap om trycksårsprevalens av väldigt stor vikt för de som inom kort är legitimerade sjuksköterskor. Syfte: Att undersöka kunskap kring trycksårsprevention hos sjuksköterskestudenter som går sista terminen på utbildningen. Metod: En kvantitativ icke-experimentell deskriptiv design valdes till denna tvärsnittsstudie. En enkät baserad på TAK-enkäten, den svenska översättningen av Beeckman et al.s (2010) validerade instrument användes. Resultat: Resultatet presenteras i sex diagram samt en tabell uppdelat i Demografi, Självskattning och Kunskap. Svaren på kunskapsfrågorna visade ett genomsnittsresultat på 11 rätt av 19 frågor (57.9 %). Bristfälliga kunskaper visades särskilt på frågan om vad som orsakar trycksår där endast 27% svarade rätt. Att fukt från urin, avföring eller sårsekretion orsakar trycksår anger majoriteten är ett korrekt påstående, trots att det är felaktigt. Majoriteten av de medverkande skattade sin kunskap inom trycksårsprevention som god eller mycket god. Slutsats: Det finns en dissonans mellan självskattningen och den kunskap som studenterna uppvisade. Okunskapen kring vad som orsakar trycksår kan få konsekvenser för ett effektivt preventivt arbete. Bättre möjligheter för att ta in denna kunskap bör ges sjuksköterskestudenter på väg ut i arbetslivet för att kunna möta det behov som finns och stödja dem i att kunna leda omvårdnadsarbetet, ta ansvar för säker vård och lindra det lidande som trycksår ofta innebär. Att undersöka skillnader mellan olika lärosäten och eventuella framgångsfaktorer vid goda resultat är förslag på fortsatt forskning, liksom hur sjuksköterskeprogrammet skulle kunna utvecklas för att främja denna kunskap.

Övervikt blir ett allt större problem världen över,där antalet personer med övervikt eller fetma ständigt ökar. Samtidigt har det visats att negativa attityder och fördomar mot överviktigapersonerfinns i alla delar av samhället, inklusive inom vården. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av Fat PhobiaScale undersöka om dessa attitydertill övervikt finns även hos sjuksköterskestudenter och civilingenjörsstudenter vid Luleå tekniska universitet. Enkäter skickades per e–post till 200 studenter av vilka 90svarade. Resultaten analyserades med enfaktoriell ANOVA,där utbildningsprogram, deltagarens BMI (Body Mass Index) och kön var faktorer,och poäng på Fat Phobia Scale var beroendevariabeln. Ingen effekt erhölls för någon faktor. Nivåerna hos fördomsfullhet låg på en måttlig nivå. Resultatentolkas som att negativ attityd till överviktiga inte är ett problem bland studenter vid Luleå tekniska universitet.