Bakgrund: Varje år examineras det cirka 4300 sjuksköterskor i Sverige. Under deras utbildning varvas teori och praktik för att studenterna efter examen ska kunna utföra omvårdnadsuppgifter med skicklighet och leda omvårdnadsarbetet. Den verksamhetsförlagda utbildningen är en viktig del av utbildningen som ska ge studenterna kompetens och bygga upp en trygghet inför deras kommande yrke. Handledningen är viktig för att stödja studenterna i att kunna utvecklas och bygga upp ett självförtroende.   Motiv: För att kunna arbeta med att förbättra kvaliteten på handledning under verksamhetsförlagd utbildning är det viktigt att veta hur studenterna faktiskt erfar handledning.    Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters erfarenheter av handledning under verksamhetsförlagd utbildning.    Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ intervjustudie med öppna frågor, resultatet baserades på åtta intervjuer från studenter som gjort verksamhetsförlags utbildning på ett regionsjukhus i södra Sverige.    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, ”omhändertagandet av studenterna”, ”handledarens sätt att handleda” och ”reflektionens betydelse” samt nio subkategorier. I resultatet framkom det att studenter har både bra och mindre bra erfarenheter av sin VFU. För studenterna var det viktigt med ett bra bemötande och att VFU platserna var förbereda och engagerade i studenternas lärande. VFU gav studenterna kunskap och kompetens och gjorde att dem blev mer redo inför sitt kommande yrke som sjuksköterska.   Konklusion: Genom att arbetsplatser och handledare visar engagemang och har förberett sig inför att studenterna ankomst skapas bättre förutsättningar för att kunna inhämta kunskap och kompetens under VFU. Det är även viktigt att studenterna får handledare med förmågan att kunna handleda studenter. Ett dåligt bemötande under VFU kan påverka sjuksköterskestudenters möjlighet till inlärning negativt. VFU:n är en viktig del av studenternas utbildning och förbereder dem inför sitt kommande yrke. / Background: Every year, approximately 4,300 nurses are examined in Sweden. During their education, theory and practice are alternated so that the students after graduation can perform nursing tasks with skill and lead the nursing work. The clinical practice is an important part of the education that will give the students competence and build a sense of security for their future profession. The supervision during VFU is important to support the students in being able to develop and build self-confidence.   Motive: In order to be able to work on improving the quality of supervision during clinical practice, it is important to know how the students actually experience the supervision.    Aim: The aim of the study was to illuminate nursing students' experiences of supervision during clinical practice.   Methods: To answer the purpose, a qualitative interview study with open-ended questions was used. The results are based on eight interviews from students who had done clinical practice on a hospital in the southern Sweden.   Result: The analysis resulted in three categories, "The care of the students", "the supervisor's way of supervising" and "the significance of the reflection" as well as nine subcategories. The results showed that students have both good and less good experiences of their clinical practice. It was important for the students to have a good attitude and that the clinical practice units were prepared and engaged in the students' learning. The clinical practice gave the students’ knowledge and skills and made them more ready for their future profession as a nurse.   Conclusion: When workplaces and supervisors show commitment and have prepared for the arrival of students, better conditions are created for being able to acquire knowledge and skills during clinical practice. It is also important that students get supervisors with the ability to supervise students. A bad attitude during clinical practice can affect nursing students' opportunities for learning negatively. The clinical practice is an important part of the students' education and prepares them for their future profession.

Bakgrund: Sjuksköterskor har en stor roll i vården av den döende människan och har en etisk skyldighet att ge en god palliativ vård vid livets slut. Trots det känner sig nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende patienter. Vilken utbildning den nyexaminerade sjuksköterskan fått i palliativ vård varierar beroende på vid vilket lärosäte hen läst sin utbildning. Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters inställning till att vårda döende patienter kan påverkas av deras första erfarenhet av detta, vilket oftast sker under deras verksamhetsförlagda utbildning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att handleda sjuksköterskestudenter vid vård av döende och döda patienter. Metod: För att svara på syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor delade sina erfarenheter genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Studiens datamaterial analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av ett huvudtema, två teman, fyra kategorier och tio subkategorier. Huvudtemat ”Handledningens balansakt” är en rödtråd av underliggande mening genom resultatet som synliggör handledningens komplexitet. Temat ”Balansera studentens utveckling” beskriver handledarnas erfarenhet av att handleda med studentens förutsättningar som utgångspunkt. Temat “Balansera ansvaret” beskriver hur handledaren balanserar sitt ansvar i strävan efter att ge det bästa både till studenter, patienter och närstående. Slutsats: I takt med att antalet personer som är i behov av palliativ vård vid livets slut ökar, behöver också sjuksköterskans kompetens göra det. En väg fram till en trygg och erfaren sjuksköterska som kan erbjuda en god palliativ vård börjar redan under utbildningen. Grunden för sjuksköterskorna skapas under deras utbildning där den verksamhetsförlagda utbildningen är en del av förberedelsen av att bli färdigutbildad sjuksköterska. Genom att som specialistutbildad sjuksköterska kunna stödja handledande sjuksköterskor i sin handledning av sjuksköterskestudenter kommer både handledareoch studenter uppnå en ökad nivå av trygghet i den vård de ger döende patienter och deras närstående.

Bakgrund: Sjuksköterskor har en stor roll i vården av den döende människan och har en etisk skyldighet att ge en god palliativ vård vid livets slut. Trots det känner sig nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende patienter. Vilken utbildning den nyexaminerade sjuksköterskan fått i palliativ vård varierar beroende på vid vilket lärosäte hen läst sin utbildning. Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters inställning till att vårda döende patienter kan påverkas av deras första erfarenhet av detta, vilket oftast sker under deras verksamhetsförlagda utbildning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att handleda sjuksköterskestudenter vid vård av döende och döda patienter. Metod: För att svara på syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor delade sina erfarenheter genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Studiens datamaterial analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av ett huvudtema, två teman, fyra kategorier och tio subkategorier. Huvudtemat ”Handledningens balansakt” är en röd tråd av underliggande mening genom resultatet som synliggör handledningens komplexitet. Temat ”Balansera studentens utveckling” beskriver handledarnas erfarenhet av att handleda med studentens förutsättningar som utgångspunkt. Temat “Balansera ansvaret” beskriver hur handledaren balanserar sitt ansvar i strävan efter att ge det bästa både till studenter, patienter och närstående. Slutsats: I takt med att antalet personer som är i behov av palliativ vård vid livets slut ökar, behöver också sjuksköterskans kompetens göra det. En väg fram till en trygg och erfaren sjuksköterska som kan erbjuda en god palliativ vård börjar redan under utbildningen. Grunden för sjuksköterskorna skapas under deras utbildning där den verksamhetsförlagda utbildningen är en del av förberedelsen av att bli färdigutbildad sjuksköterska. Genom att som specialistutbildad sjuksköterska kunna stödja handledande sjuksköterskor i sin handledning av sjuksköterskestudenter kommer både handledare och studenter uppnå en ökad nivå av trygghet i den vård de ger döende patienter och deras närstående.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär flera utmaningar som ansvar, arbetsuppgifter och handledning till sjuksköterskestudent. Handledning till sjuksköterskestudent är en del av sjuksköterskeutbildningen och förväntas kunna utföras av legitimerad sjuksköterska parallellt med omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenter. Metod: Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Databassökningen av vetenskapliga artiklar genomfördes i Cinahl och PubMed. Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design valdes ut. Sju av artiklarna ansågs ha hög kvalitet och tre av medelhög kvalitet. Samtliga tio vetenskapliga artiklar undersökte sjuksköterskors erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenter. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Willmans & Stoltz (2017) metasyntes. Resultat: I resultatet presenterades fem huvudrubriker vilka var utmaningar, ansvar, relation, stöd och personlig utveckling. Utmaningar resulterade i tre underrubriker vilka var tidsbrist, kunskapsbrist och kunskapsbehov. Huvudrubriken relation resulterade i en underrubrik vilken var tillit och förtroende. Konklusion: Litteraturstudien visade på att sjuksköterskors erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenter är både positiva och negativa samt påverkas av olika faktorer. Återkommande faktorer var tidsbrist utifrån svårighet att handleda sjuksköterskestudent parallellt med omvårdnad av patient. Kunskapsbrist var kopplad till saknad kunskap inom handledning, samt ett behov av handledarutbildning. Litteraturstudien visade på att sjuksköterskor upplever stort ansvar i handledarskapet och att handledning till sjuksköterskestudent upplevs som ett ömsesidigt lärande. Nyckelord: erfarenhet, handledning, klinisk placering, sjuksköterska, sjuksköterskestudent. / Background: There are many challenges in the nursing profession when it comes to responsibilities, assignments and preceptoring nursing students. Preceptoring nursing students is the foundation of nursing education and is expected of the legitimized nurse alongside with nursing care.       Aim: The aim with the literature review was to explore nurses’ experience of preceptoring nursing students. Method: The data was collected through a literature review based on scientific articles with a qualitative method. Cinahl and PubMed were used as databases during the article search. Ten scientific articles with a qualitative design were selected. Seven articles were considered to have high quality and three was considered to have an average quality. Each article explored nurses’ experience of preceptoring nursing students. The scientific articles were analyzed through Willman & Stoltz (2017) metasynthesis.   Result: The results revealed five main headlines which were challenges, responsibility, relation, support, and personal development. Challenges resulted in three subheadings which were lack of time, lack of knowledge and needs for knowledge. The headline relation resulted in one subheading which were trust and confidence. Conclusion: The literature review showed that the nurses’ experiences of preceptoring nursing students are both positive and negative, which is affected by different factors. Recurrent factors were lack of time based on difficulties in preceptoring nursing students parallel with nursing care. Lack of knowledge were linked to lack of knowledge in preceptoring, as well as a need of preceptor education. The literature review showed that nurses experienced great responsibilities in the role as a preceptor and that preceptoring to nursing students was experienced as a mutual learning opportunity.   Keywords: experience, clinical placement, nurse, nursing student, preceptoring.

Syftet med denna studie är att belysa det som är utmärkande för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter enligt vetenskaplig litteratur, utifrån två frågeställningar: Vad är karakteristiskt för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter och vad är specifikt för sjuksköterskans yrkesroll? Resultatet presenteras utifrån teman sjuksköterskestudent, sjuksköterska- egenskaper, - yrkesroll, professionell socialisation samt sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad. Författarnas slutsatser sammanfattar de resultat studien belyser, nämligen att varje sjuksköterska är unik. / The aim of this literature review is to illustrate the characteristics of nurses and nursing students according to scientific literature, on the basis of two questions at issue: What are the characteristics of nurses and nursing students and what is specific for the occupational role of nurses? The results are introduced from the basis of themes nursing students, nurse – characteristics, - professional role, professional socialization and nursing students view of care. The authors conclusions summarize the results that the study illustrate, videlicet that every nurse is unique.

Bakgrund: HBTQI personer är en minoritetsgrupp som historiskt sett har blivit diskriminerade och inte haft samma rättigheter som andra. Studier visade att många HBTQI personer möter diskriminering, fördomar och stigmatisering både i vardagen och även i kontakt med vården vilket ledde till psykiska problem som bland annat depression, ångest, självmordstankar och självmordsförsök. HBTQI personer berättade om rädslor att bli avvisade. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att belysa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters HBTQI kunskap för att vårda HBTQI personer. Metod: En litteraturöversikt som i resultatet utgår från tio vetenskapliga artiklar varav fyra var kvalitativa, fem kvantitativa och en av mixad metod. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman: ”Kunskapsnivåer; upplevda och mätbara”, ”Konsekvenser av bristande kunskap, känslor och attityder” samt ”Kommunikation med HBTQI personer”. Första temat visade en genomsyrande brist av HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Andra temat visade att bristande kunskap hade samband med negativa attityder och känslor av obekvämhet, vilket ledde till konsekvenser för vårdandet av HBTQI personer. Tredje temat visade att en brist på kunskap innebar bristande förståelse för hur man som sjuksköterska eller sjuksköterskestudent kommunicerar med HBTQI personer. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade en både upplevd och mätbar brist på HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer. HBTQI kunskap som saknades var relevant terminologi, information om hälsa och förståelse för hur man kommunicerar med HBTQI personer. Andra teman som kom upp i resultatet var påverkan av känslor och attityder mot HBTQI personer. Bristande HBTQI kunskap är delvis en konsekvens av brist på HBTQI fokus i läroplanen för sjuksköterskeutbildningar. / Background: LGBTQI people are a vulnerable minority who have historically been oppressed by society. Studies showed that many LGBTQI people face discrimination, prejudice, and stigmatization both in everyday life and in contact with healthcare, which lead to psychological problems such as depression, anxiety, suicidal thoughts, and suicide attempts. LGBTQI people talked about fears of being rejected. The role of the nurse is to promote health, restore health, prevent disease, and relieve suffering. Aim: To illustrate nurses' and nursing students' LGBTQI knowledge to care for LGBTQI people. Method: A literature review based on the results of ten scientific articles, of which four were qualitative, five quantitative and one from a mixed method. Results: The results are reported under three themes: “Knowledge levels; perceived and measurable”, “Consequences of lack of knowledge, feelings and attitudes” and “Communication with LGBTQI people”. The first theme showed a pervasive lack of LGBTQI knowledge around caring for LGBTQI people among nurses and nursing students. The second theme showed that a lack of knowledge was associated with negative attitudes and feelings of discomfort, which led to consequences for the care of LGBTQI people. The third theme showed that a lack of knowledge also meant a lack of understanding over how to communicate with LGBTQI people as a nurse or nursing student. Summary: The result of this literature review showed that nurses and nursing students had both a perceived and measurable lack of LGBTQI knowledge over caring for LGBTQI people. The LGBTQI knowledge that was missing was relevant terminology, information about health and understanding of how to communicate with LGBTQI people. Other themes that came up in the results were the influence of feelings and attitudes towards LGBTQI people. Lack of LGBTQI knowledge is partly a consequence of a lack of LGBTQI focus in the curriculum for nursing education.

Bakgrund: Människor som befinner sig i livets slut har ofta stort behov av omvårdnad. Ansvarig för omvårdnaden är sjuksköterskan som kan lindra lidande för den som genomgår faserna i livets slut. Det finns inte något krav på att undervisning om omvårdnad i livets slut behöver ges under sjuksköterskeutbildningen, vilket kan innebära att sjuksköterskestudenter har bristande kunskap när de ska ut i arbetslivet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av att ge omvårdnad i livets slut. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar granskades och inkluderades i resultatet. Resultat: Resultatet visar att omvårdnad i livets slut ger upphov till många olika upplevelser hos studenter vilket resulterade i tre kategorier: upplevelser av känslomässig karaktär, upplevelser av att skapa kontakt och upplevelser som ledde till utveckling. Konklusion: Många olika känslor uppstår hos studenter när de ger omvårdnad i livets slut och känslorna kan vara svåra att hantera. Hur situationen hanteras kan till stor del påverkas av en mentor men också av reflektion och istället för en negativ upplevelse kan upplevelsen bidra till utveckling och kunskap. / Background: People who are at the end of their lives often have a great need for care. Responsible for nursing is the nurse who can alleviate the suffering of those who go through the phases at the end of life. There is no requirement that teaching about nursing in the end of life needs to be given during nursing educaton, which may mean that nursing students have a lack of knowledge hen they enter working life. Aim: The aim was to shed light on nursing students' experience of end-of-life nursing. Method: The study was contucted as a literature study where 10 scientific articles were reviwed and included in the results. Result: The results show that nursing at the end of life gives rise to many different experiences in students, which resulted in three categories: experiences of an emotional nature, experiences of creating contact and experiences that led to development. Conclusion: Many different emotions arise in students when they provide nursing at the end of life and the emotions can be difficult to manage. How the situation is handled can largely be influenced by a mentor but also by reflection and instead of a negative experience, the experience can contribute to development and knowledge.

Sjuksköterskeutbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder till en sjuksköterskeexamen som ger studenten behörighet att söka legitimation som sjuksköterska. För att nå de kunskapskrav som krävs åligger det de enskilda lärosätena att sätta ihop utbildningsprogram som garanterar den kompetens som krävs. En viktig del i detta är den verksamhetsförlagda utbildning (VFU) som sammanflätar teoretiskt kunnande med praktisk förmåga. Dagens platsbrist vad gäller VFU riskerar att förvärras om nya krav på ökad VFU ställs. Alternativa utbildningsmetoder krävs därför och interprofessionell simulering kan utgöra en möjlig lösning. Syftet med denna studie är därför att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelse av interprofessionell simulering med läkarstudenter. Åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskestudenter har genomförts digitalt och pågått 45–60 minuter. Intervjuerna har analyserats med en innehållsanalys och resultaten presenteras i teman som beskriver olika aspekter av deras upplevelser. I resultatet återger deltagarna en övervägande positiv bild av sina upplevelser från den interprofessionella simuleringen och redogör för såväl personlig som professionell utveckling samt förbättrad interprofessionell samarbets- och kommunikationsförmåga. Studenterna bekräftar att verktyg som Bedömning enligt Airways, Breathing, Circulation, Disability och Exposure (ABCDE), Crew Resource Management (CRM) och Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation (SBAR) bidrar till ett strukturerat omhändertagande. I diskussion förankras deltagarnas upplevelser i vårdvetenskaplig teori och utifrån ett livsvärldsperspektiv presenteras den interprofessionella simuleringens pedagogiska värde i en fenomenografisk kontext.

Bakgrund: Palliativ vård innefattar vård i livets slutskede utifrån ett holistiskt synsätt på patienten och vård ges utifrån symptomlindring, samarbete, kommunikation och närståendestöd för att lindra det totala lidandet. Inom grundutbildningen för sjuksköterskor ingår verksamhetsförlagd utbildning, dock i olika omfattningar beroende på lärosäte. Färdiga sjuksköterskor förväntas kunna mildra det totala lidandet. Sjuksköterskestudenter känner sig oförberedda, både teoretiskt och praktiskt, för att möta patienten i livets slutskede och ge en värdig vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts där nio kvalitativa artiklar samt två kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Analysen av de elva artiklarna resulterade i fem områden Betydelsen av förberedelse, kommunikation, stöd från kollegor, att våga möta sina känslor samt betydelsen av god vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskestudenter erfar kunskapsbrister inom palliativ vård, som är komplext och kräver erfarenhet för att tillhandahålla god vård. Studenter har känslomässigt svårt att hantera utmaningar som uppstår vid palliativ vård, samt adekvat förberedelse från sjuksköterskeutbildningen kan skapa förutsättningar för god palliativ vård. / Background: Palliative care involves end-of-life care based on a holistic approach to the patient, focusing on symptom relief, collaboration, communication, and support for family members to alleviate overall suffering. In nursing education, practical training is included, varying in extent depending on the institution. Registered nurses are expected to alleviate overall suffering. Nursing students often feel unprepared, both theoretically and practically, to encounter patients at the end of life and provide dignified care. Objective: To describe nursing students' experiences of caring for palliative patients at the end of life. Method: A general literature review was conducted, analyzing nine qualitative articles and two quantitative articles. Results: The analysis of the 11 articles resulted in five areas: the importance of preparation, communication, support from colleagues, the courage to face one's emotions, and the importance of a good care relationship. Conclusion: Nursing students experience knowledge gaps in palliative care, which is complex and requires experience to provide quality care. Students emotionally struggle to handle challenges in palliative care, and adequate preparation in nursing education can create conditions for good palliative care."

Gender-based violence is a widespread health problem all over the world and in Tanzania, domestic violence and rape within marriage are widely spread. Since nursing students are likely to meet abused women within their future profession, it is important to explore their attitudes towards the subject. The aim with the study was to describe nursing students' attitudes towards domestic violence. The method used was descriptive, quantitative and the instrument used was a questionnaire containing questions from Domestic Violence Blame Scale (DVBS) and Domestic Violence Myths Acceptance Scale (DVMAS), two selfconstructed questions were also added. The respondents (n=30) were nursing students at KCM College, in Moshi Tanzania. The result shows that the general opinion among the students was that the likeliness of domestic violence to occur was affected by situational factors, such as family living conditions. Almost half of the respondents strongly agreed that the Tanzanian society was male-dominated, and that it contributes to the occurrence of domestic violence and many of the students thought that women instigate domestic violence and that they have themselves to blame. Since the result shows that many of the students seem not to fully understand the mechanisms of domestic violence and that they tend to blame the victim for the crime it is essential with more education on the subject. / Våld mot kvinnor är ett omfattande hälsoproblem över hela världen och i Tanzania är våld mot kvinnor, såsom våld i nära relationer och våldtäkt inom äktenskapet, vida spritt. Eftersom sjuksköterskestudenter troligtvis kommer att möta våldsutsatta kvinnor i sitt framtida yrke är det viktigt att undersöka deras attityder kring ämnet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters attityder till våld mot kvinnor i nära relationer. Metoden för studien var deskriptiv, kvantitativ och instrumentet som använts är ett frågeformulär med frågor från Domestic Violence Blame Scale (DVBS) och Domestic Violence Myths Acceptance Scale (DVMAS), samt två frågor tillagda av författaren till studien. Respondenterna (n=30) var sjuksköterskestudenter på KCM College, I Moshi Tanzania. Resultatet visar att den generella åsikten bland studenterna var att situationen, som till exempel familjeförhållanden påverkar sannolikheten för att våld mot kvinnor i nära relationer ska uppstå. Knappt hälften av respondenterna höll med om att samhället är mansdominerat, vilket bidrar till förekomsten av våld mot kvinnor och många av studenterna tyckte att våld i nära relationer är en konsekvens av kvinnans eget beteende och att hon får skylla sig själv. Eftersom resultatet visar att många av studenterna inte fullt förstod mekanismerna kring våld mot kvinnor i nära relationer, och att de tenderade till att skuldbelägga kvinnan för brottet, är mer utbildning i ämnet av högsta vikt.