Syfte: Att utforska studenters upplevelse av sjuksköterskeutbildningen i Uppsala ur ett genuspesrpektiv. METOD: Vald forskningsmetod var en kvalitativ metod med fokusgruppsintervju samt semistrukturerade enskilda intervjuer.  Resultat: Deltagarna i studien ansåg att sjuksköterskeutbildningen är könsstereotyp. Sjuksköterskan var en kvinna med stereotypt kvinnliga egenskaper. Informanterna upplevde att bilden av sjuksköterskan var svår att leva upp till, då de inte kunde relatera och känna igen sig själva i bilden som målats upp. Sjuksköterskestudenter som bryter mot könsnormen på utbildningen upplevde detta som mycket påtagligt och frustrerande. Andra vårdyrken upplevdes inte lika tydligt könspräglade som sjuksköterskan även om hierarkin ansågs vara mycket tydlig och frustrerande. Det framkom i studien att studenterna upplevde att bilden av patienten i kurslitteratur och undervisningsmaterial var en heterosexuell man. Studenterna saknade ett norm- och könskritiskt perspektiv i undervisningen. Kvinnors symtom och sjukdomar tenderade att hamna inom parentes. Slutsats: Sjuksköterskeutbildningen i Uppsala liksom hälso- och sjukvården i stort är grundad på föreställningar om tydliga könsroller. Detta gäller såväl patienter som vårdpersonal. Studien visar att hälso- och sjukvården är könssegregerad och bygger på könsnormer samt föreställningar om kvinnor och mäns olikheter.  Detta stöds av en rad studier i ämnet. Studiens design, det stora bortfallet samt det låga intresset för att delta i studien gör att ingen generaliserbarhet föreligger. Resultaten tyder på att ett könsbias föreligger och att mer forskning kring ämnet genusmedicin, utbildningens påverkan på yrkesverksamheten och genusvetenskap krävs.

Bakgrund: En blodsmitta är en sjukdom som sprids via en infekterad patients blod och kroppsvätskor. En sjuksköterska utsätts för risken att bli smittad i vårdandet av blodsmittade patienter vid olika vårdmoment vilket kan bero på skiftande följsamhet till rutiner. I Sverige upptäcks nya fall av blodsmittade patienter varje år och sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter uttrycker olika upplevelser av hur det är att vårda dessa patienter. Syfte: Beskriva sjuksköterskestudenters upplevelse att vårda patienter med blodsmitta Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem sjuksköterskestudenter som har vårdat blodsmittade patienter intervjuades där en intervjuguide användes med en öppen fråga samt öppna följdfrågor. Innehållet analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012) för att skapa resultatet. Resultat: I resultatet framkommer tre huvudkategorier som beskriver sjuksköterskestudenters upplevelse av att vårda patienter med blodsmitta. De tre huvudkategorierna är trygghet, etiska utmaningar och oro. Slutsats: I vårdandet av blodsmittade patienter upplever sjuksköterskestudenterna att deras kunskap påverkar vården. Den är viktig för att kunna se till människan och ge en god vård samtidigt som sjuksköterskestudenterna använder kunskapen till att skydda sig själva. Att beskriva upplevelser av sjuksköterskestudenter kan bidra till att framtida sjuksköterskor ger alla patienter en likvärdig vård med ett livsvärldsperspektiv.

Bakgrund: Sjuksköterskans huvudsakliga område är omvårdnad. Omvårdnaden ska ske personcentrerat vilket innebär att sjuksköterskan ska ha en helhetssyn på varje ny individ som vårdas. Det ingår också i sjuksköterskeprofessionen att kunna handleda studenter och förmedla det personcentrerade förhållningssättet vidare till dem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att förmedla ett personcentrerat förhållningssätt i handledningssituationer till sjuksköterskestudenter. Metod: Kvalitativ, deskriptiv metod användes för studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju legitimerade sjuksköterskor på ett av Sveriges universitetssjukhus. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i sex kategorier: Att lära studenterna att se alla patienter, att förmedla vikten av god kommunikation, att förmedla värdegrunder inom personcentrerad vård, att studenterna tar lärdom av sjuksköterskornas arbetssätt, att hinder försvårar förmedlingen av det personcentrerade förhållningssättet och att möjliggöra det personcentrerade förhållningssättet. Deltagarna framförde att det var viktigt att förmedla till studenterna att ha alla patienter i fokus där man ser människan och dennes resurser och inte endast dennes sjukdom samt att kommunikation var en värdefull färdighet att utveckla. Deltagarnas erfarenheter var att de diskuterade med studenterna om viktiga värdegrunder som lägger grunden för det personcentrerade förhållningssättet. Tid- och resursbrist visade sig vara ett hinder för att i handledningssituationer arbeta personcentrerat. Att introducera studenterna till ett nära teamarbete runt patienterna och att använda PCÖ, personcentrerad överlämning, var möjligheter till att främja det personcentrerade förhållningssättet. Slutsats: Hinder som tid- och resursbrist kan komplicera tillämpningen av det personcentrerade förhållningssättet i handledningssituationer. Trots det finns det goda möjligheter till att bibehålla det personcentrerade förhållningssättet i handledningssituationer då sjuksköterskestudenterna har en förmåga till att strukturera upp och prioritera omvårdnadsarbetet samt att beakta de viktigaste värdegrunderna. Detta resulterar i ökad tid till patienterna och högre kvalité på omvårdnaden.

Bakgrund: Varje människa har rätt att bli behandlade lika, oavsett sexuell läggning. HBTQ-personer känner ofta att de visar sig själva på ett mer blottande sätt när de är i kontakt med hälso- och sjukvården. Därför undviker de att söka hjälp för sina problem av rädsla för att bli diskriminerade. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters bemötande av hbtq-personer inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt där tio artiklar valdes ut. Resultat: Resultatet visade att en tillåtande attityd, nyfikenhet, inadekvat utbildning och osäkerhet vid omvårdnad av hbtq-personer var faktorer som påverkade sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters behandling av hbtq-personer. Diskussion: Fler hindrade än främjande faktorer påvisades vilket kan vara ett tecken på att det behövs mer arbete med attityderna kring omvårdnaden av hbtq-personer. Mer utbildning inom ämnet behöver inkluderas under sjuksköterskeutbildningen och vidare ute på arbetsplatserna. Mer utbildning kan ge en mer tillåtande och nyfiken attityd vilket kan resultera i mindre osäkerhet i att bemöta hbtq-personer.

<p>Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter reflekterar över samt vilka kommentarer de fick under den verksamhetsförlagda utbildningen. För att kunna besvara frågeställningarna valde jag en kvalitativ innehållsanalys. Min metod för datainsamling var att jag analyserade sjuksköterskestudenternas loggböcker, som använts under den verksamhetsförlagda utbildningen. I resultatet framkom det att studenterna reflekterade mycket kring planering. Studenterna ville också vara självständiga men de kände sig ibland osäkra. Vad gäller dokumentationen framkom det att de tyckte att det var svårt att dokumentera. Det fanns en del reflektioner om medicinsk teknik och det var ett stort moment för studenterna. På det flesta områdena tyckte studenterna att de behövde mera träning men ofta kommenterade handledaren att det ändå fungerat bra. Det var viktigt att studenterna fick feedback och då både beröm samt konstruktiv kritik Handledarna tyckte att studenten kontrollerade situationen och att de fick ihop dagarna trots att det ibland varit lite rörigt.</p><p>The purpose of this study was to examine what nurse students reflected about and what notes they got during their practice. A qualitative content analysis was used in this paper in order to answer the questions. The method used for collecting data was to analyse nurse students’ books, which were used during their practice. The results show that the students reflected quite a lot about planning and that they also wanted to be independent but that they sometimes felt unsafe. Concerning the documentation they found it to be difficult. There were some reflections about medical techniques and it appeared to be a vast task for the students. The students felt that they needed more training in several areas but the tutors often pointed out that this was not quite the case. It was important that the students got feedback, approval as well as constructive criticism. The tutors considered the students to be in control over the situation and that they managed the workdays despite the fact that they sometimes were quite confused.</p>

<p>När sjuksköterskestudenten är färdigutbildad skall denne ut i arbetslivet och ensam hantera de uppgifter och situationer som uppstår. För att klara av detta krävs att studietiden varit givande och gett möjligheter att utveckla förmågan att bilda en god relation med patienterna. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av relationen med patienter som de vårdat under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie, denna byggde på tio kvalitetsgranskade artiklar som valdes ut efter sökning i databaserna CINAHL och Medline. Artiklarna granskades i sin helhet för att identifiera delar i materialet som gav svar på syftet. I resultatet framkom tre huvudkategorier. En var ”hämmande faktorer för patientrelationen”, där studenterna identifierade faktorer relaterade till både student, såsom rädsla på grund av okunskap, och patient, till exempel olika sjukdomstillstånd som gjorde situationen svårhanterlig. Den andra kategorin var ”främjande faktorer för patientrelationen”, där det framkom faktorer som studenterna ansåg var viktiga för att kunna skapa en relation, samt erfarenheter av den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket studenterna ansåg gynna framtida interaktioner. Vidare var den tredje kategorin ”effekter av en god patientrelation” och i den identifierades vilka effekter relationen hade för patient och student. Sjuksköterskestudenter upplevde att denna relation gynnade patienters välbefinnande, samt främjade studenters personliga och professionella mognad.</p> / C-uppsats i Sjuksköterskeprogrammet.

Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter reflekterar över samt vilka kommentarer de fick under den verksamhetsförlagda utbildningen. För att kunna besvara frågeställningarna valde jag en kvalitativ innehållsanalys. Min metod för datainsamling var att jag analyserade sjuksköterskestudenternas loggböcker, som använts under den verksamhetsförlagda utbildningen. I resultatet framkom det att studenterna reflekterade mycket kring planering. Studenterna ville också vara självständiga men de kände sig ibland osäkra. Vad gäller dokumentationen framkom det att de tyckte att det var svårt att dokumentera. Det fanns en del reflektioner om medicinsk teknik och det var ett stort moment för studenterna. På det flesta områdena tyckte studenterna att de behövde mera träning men ofta kommenterade handledaren att det ändå fungerat bra. Det var viktigt att studenterna fick feedback och då både beröm samt konstruktiv kritik Handledarna tyckte att studenten kontrollerade situationen och att de fick ihop dagarna trots att det ibland varit lite rörigt. The purpose of this study was to examine what nurse students reflected about and what notes they got during their practice. A qualitative content analysis was used in this paper in order to answer the questions. The method used for collecting data was to analyse nurse students’ books, which were used during their practice. The results show that the students reflected quite a lot about planning and that they also wanted to be independent but that they sometimes felt unsafe. Concerning the documentation they found it to be difficult. There were some reflections about medical techniques and it appeared to be a vast task for the students. The students felt that they needed more training in several areas but the tutors often pointed out that this was not quite the case. It was important that the students got feedback, approval as well as constructive criticism. The tutors considered the students to be in control over the situation and that they managed the workdays despite the fact that they sometimes were quite confused.

När sjuksköterskestudenten är färdigutbildad skall denne ut i arbetslivet och ensam hantera de uppgifter och situationer som uppstår. För att klara av detta krävs att studietiden varit givande och gett möjligheter att utveckla förmågan att bilda en god relation med patienterna. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av relationen med patienter som de vårdat under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie, denna byggde på tio kvalitetsgranskade artiklar som valdes ut efter sökning i databaserna CINAHL och Medline. Artiklarna granskades i sin helhet för att identifiera delar i materialet som gav svar på syftet. I resultatet framkom tre huvudkategorier. En var ”hämmande faktorer för patientrelationen”, där studenterna identifierade faktorer relaterade till både student, såsom rädsla på grund av okunskap, och patient, till exempel olika sjukdomstillstånd som gjorde situationen svårhanterlig. Den andra kategorin var ”främjande faktorer för patientrelationen”, där det framkom faktorer som studenterna ansåg var viktiga för att kunna skapa en relation, samt erfarenheter av den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket studenterna ansåg gynna framtida interaktioner. Vidare var den tredje kategorin ”effekter av en god patientrelation” och i den identifierades vilka effekter relationen hade för patient och student. Sjuksköterskestudenter upplevde att denna relation gynnade patienters välbefinnande, samt främjade studenters personliga och professionella mognad. / C-uppsats i Sjuksköterskeprogrammet.

Sammanfattning   Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen har under de sista decennierna förändrats från yrkesmässig till en numer akademisk inriktning. Under studierna utför studenterna verksamhetsförlagd utbildning där teori skall integreras i klinisk verksamhet. För att stödja studenternas utveckling till professionen behöver handledarna en modell som stöd för att handleda studenterna i deras individuella utveckling. Denna studie är en del av ett större forskningsprojekt, där målet var att utvärdera om en modell såsom studentsal, med problembaserat lärande (PBL) och peer learning, kan vara en pedagogisk struktur som gynnar både sjuksköterskestudenter, handledare samt hälso- och sjukvårdens verksamhet där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva lärandeprocessen under VFU tiden såsom den erfars av sjuksköterskestudenter på olika VFU placeringar. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsdesign och bygger på reflektioner sjuksköterskestudenterna fört i loggböcker under VFU tiden. Materialet har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys enligt Bruce Berg. Resultat: Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter inte bara utvecklas yrkesmässigt under sin VFU utan genomgår också en lärandeprocess i egen självmedvetenhet och personliga mognad. Genom att skapa en avgränsad lärandemiljö, såsom studentsal, där pedagogiken grundas på PBL och peer learning kan studenternas lärandeprocess inför professionen gynnas. Diskussion: Att under sin VFU tid få öva ansvarstagande och problemlösning kan göra sjuksköterskestudenterna mer förberedda för sin yrkesprofession. Genom att stödja reflektionen under praktiktiden ökar möjligheten till fortsatt utveckling av detta efter examination.

Bakgrund: Kommunikationen är en grundläggande del inom hälso- ochsjukvården, detta för att bygga en bra relation mellan vårdgivare och patientför att främja patientsäkerhet. Nyexaminerade sjuksköterskor har uttrycktosäkerhet kring att bemöta patienter i deras yrkesroll vilket kan påverkapatientsäkerheten. MI- samtal är ett kommunikationsredskap somexempelvis används för att bygga en god relation mellan patient ochvårdgivare. Olika typer av simulering har visats öka sjuksköterskorssjälvförtroende inom yrket, då det leder till ökad kunskap och chansen attförbättra sina färdigheter. Syftet: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudentersupplevelse av samtalssimulering som inlärningsmetod för motiverandesamtal. Metod: Studien är en empirisk enkätstudie där deltagarna har svarat påfrågorna i fritext. Datainsamlingen har analyserats genom en tematiskanalys.  Resultat: Resultatet visade att deltagare i studien uttryckte en godinteraktion med avataren och att de upplevde avatarsimuleringen som enbra inlärningsmetod. Det framkom också att studenterna kände sig merförberedda inför samtal med en verklig person. Det visade sig också attdeltagare upplevde att avataren var overklig och att de hade svårt att tasamtalet seriöst. I inlärningssyfte påpekade studenterna att de saknadefeedback från lärare efter övningen.  Slutsats: Studien visade på att avatarsimulering är en givande övning förinlärning av motiverande samtal. Utifrån studenternas upplevelser avavatarsimulering som inlärningsmetod visade studien även att de förberedsinför den kliniska verksamheten. För att förbättra sina kunskaper inomvårdande samtal ses övningen som användbar även som färdigsjuksköterska.