Idag saknar 18% av de som arbetar inom svenska skolan som lärare lärarexamen. Som studerande på lärarutbildningen tyckte jag därför att det kunde var intressant att undersöka om det anses viktigt att lärare har lärarexamen. För att få en bred bild av detta område har jag läst massor av tidningsartiklar i olika tidningar, dessa artiklar har handlat om behöriga och obehöriga lärare. Utöver artiklarna har jag läst tidigare forskning inom området, och det fanns olika åsikter om det var viktigt eller ej att lärare hade lärarexamen, i både tidningsartiklarna och i tidigare forskning. Jag intevjuade 8 st lärare med lärarexamen för att komplettera debatten om behöriga och obehöriga med dessa åsikter, och resultatet jag kom fram till var att det trots allt av olika anledningar ansågs vara viktigt att lärare har lärarexamen. Det ansågs dock också att vissa personer som saknar lärarexamen kan göra goda insatser som lärare, och att en mycket viktig komponent till en bra lärare är den personliga lämpligheten.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ämnet idrott och hälsa för att se hur undervisningen bedrivs av lärarna samt vad elevernas inställning är till ämnet och om det ser det som ett kunskapsämne. Syftet är även att jämföra elevernas inställning jämt emot lärarnas uppfattningar och se om det finns någon skillnad beroende på om de bor i storstaden eller på landsbygden. Arbetet besvarar frågorna: Vad har eleverna för attityder till skolidrotten? Finns det någon könsskillnad? Hur gör idrottslärarna för att förändra inställningen hos de elever som är negativa till skolidrotten? Bedrivs ämnet hälsa under idrottslektioner? Vad vill eleverna och lärarna förändra med skolidrotten? Idrottar/motionerar eleverna på fritiden? Studien utgår ifrån det kognitiva och det salutogena perspektiven. Undersökningens urval består av några idrottslärare samt elever i år 3-5 på en skola på landsbygden och en i storstaden. Med idrottslärarna genomfördes intervjuer och enkäter delades ut till eleverna. Resultatet visar att elevernas attityder för de mesta är positiva men att tävling kan bidra till en mer negativ inställning. En intressant slutsats är att elever som ogillar skolidrotten idrottar frekvent på fritiden. Ytterligare en slutsats är att hälsoundervisning sällan visar sig förekomma i ämnet idrott och hälsa fastän den har en betydelsefull roll inom ämnet.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ett företags samverkan med grundskolan. Frågor som undersöks är hur och varför företaget samverkar med skolan liksom vilken betydelse samverkan har för företaget. Kvalitativa intervjuer med anställda på företaget och lärare på skolan har genomförts. Tidigare studier om samverkan mellan företag och skolor visar ofta att företagens interna mål har varit starkare än det gemensamma syftet med samverkan. Sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer liksom sociologen Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus utgör arbetets teoretiska grund. Genom samverkan vill företaget bidra till samhällsnyttan genom att hjälpa skolan i deras uppdrag att fostra eleverna och stärka deras aktörskap inför kommande studie- och yrkesval. Företaget har även sett en möjlighet att stärka sitt varumärke, bland annat genom det sociala kapital som skapas i nätverken med eleverna. Eleverna bidrar med en mängd nya insikter och kunskaper i form av kulturellt kapital som upplevs berika företaget och som även utgör ett symbolvärde för företaget. Studien tyder bland annat på att samverkan påverkar den sociala kompetensen, förtroendekapitalet och företagskulturen hos företaget. Att samverka med skolan skulle därför kunna ses som en strategisk försvarsmekanism mot framtida generationsväxlingar, ett mer mångkulturellt samhälle och en hårdare konkurrens på marknaden.

Det här arbetet syftar till att få en djupare kunskap om hur elever som har gått i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgång där och senare i reguljär klass. Den undersökningsmetod som användes var intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmål än svenska, ansåg vi att vi kunde få fylligare och mer detaljerade svar på våra frågeställningar genom intervjuer i jämförelse med att använda enkät. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljära skolor.Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lära sig svenska språket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var väldigt positiva men de ansåg att de fick ökade kunskaper i reguljär klass, jämfört med förberedande verksamheten. De upplevde också en ökad kamratkrets och social gemenskap i den reguljära klassen. Av pedagogerna framkom vikten av att elever och föräldrar skolas in i svensk skolkultur. Undersökningen visade vidare att specialpedagogisk resurs saknades i förberedande verksamhet.

Syftet med arbetet var att undersöka pedagogernas inställning till lek i skolans lägre årskurser. Vidare att belysa lekens betydelse för den kognitiva utveckling och hur pedagogerna använder leken i sitt dagliga arbete.Metodern är en kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju med hermeneutisk inriktning och bygger på intervjuer med sex pedagoger. Jag redovisar intervjuerna i fyra olika teman, som kom fram under analysen av intervjuerna.Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att samtliga pedagoger är positit inställda till att lek och kopplar leken till den kognitiva utvecklingen. / The purpose of the paper is to look into the teatchers view of the play in the lower grades of school. Further to see the meaning of play, to develope cognitive developement and to see the way educationalists use the paly in their ordinary work.The methode is a quality, half structured research interviews are built upon interviews with six educationalists. I show the six interviews, with four themes, in the analys of the interviews, in the paper.The results in my paper shows that the six educationalists have an optimistic point of view towards play och they connect the play to the cognitive education and developement.The key words are : cognitive developement, learn, lust, play, school

AbstractFysisk miljö och inlärning är skriven av Christel Eriksson och Therese Mårtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö på två olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan påverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sådant som möbleringen i klassrummet, ljudnivån och undervisningsmaterial. Den gäller även skolgården, matsalen och andra lokaler på skolan men vi har valt att fokusera oss på klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort är kvalitativ och innefattar både observationer och intervjuer med elever och pedagoger. Vi intervjuar även rektorer och speciallärare på de två skolorna som vi valt. Syftet med undersökning är att studera hur den fysiska miljön i skolornas klassrum påverkar elever och vilka skillnader det finns i de olika skolornas fysiska miljö, samt vad dessa eventuella skillnader kan ha för betydelse. Detta gör vi genom att studera och jämföra två olika klassrumsmiljöer. Våra frågeställningar är: I vilken utsträckning arbetar man på skolorna med den fysiska klassrumsmiljön som ett betydelsefullt pedagogiskt verktyg och hur gör man i så fall? På vilket sätt menar skolpersonalen att den fysiska miljön påverkar elever? Hur kan den positiva fysiska klassrumsmiljön påverka eleverna?Nyckelord: Fysisk miljö, friskola, kommunal skola, inlärning, klassrumsmiljö.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans tidigare år har om de kommunikationsorienterade målen i Lpo94. Syftet med mitt arbete är också att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker när flerstämmigheten gestaltas i en konstnärlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lärare i grundskolans tidigare år kom jag fram till att lärarna strävar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. Lärarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli. Lärarna arbetar på olika sätt för att barnens röster skall bli hörda. De anser att en viktig del för att göra klassrummet dialogiskt och demokratiskt är att låta undervisningen helt eller delvis utgå från barnens erfarenheter, frågor och kunskaper.I en konstnärlig installation gestaltade jag den kvalitativa undersökningens resultat. Informanterna bjöds sedan in att ta del av installationen samt av ett efterföljande meningsskapande samtal, en reception. Under receptionen framkom det att installationen skapade möjligheten att kommunicera utanför ramarna av verbalkommunikation. Receptionen gav också tillfälle för lärarna att konstruera nya tankar och resonemang samt ett tillfälle för lärarna att förstå varandra bättre.

Syftet med undersökningen är att få en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsättningar att påverka skolutvecklingen i en kommun, tänker om och lägger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnå intentionen en skola för alla.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig på humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella inlärningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjänstemän på förvaltningsnivå i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas.Resultatet av undersökningen visar att det råder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebär. Begreppet inkludering definieras med att vara ”med i något sammanhang”, vilket sammanhanget är råder det delade meningar om. De utvecklingsfaktorer som framförallt poängteras rör sig inom lärares kompetensområde.

Arbetets art: C – uppsats i Barndoms – och ungdomsvetenskapSidantal: 49Titel: Tankar kring barn med utvecklingsstörda föräldrar – utifrån lärares, socialsekreterares och kuratorers perspektivFörfattare: Maria Hansson & Malin LarssonHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: 2005-12-15Bakgrund: Det förekommer idag att några få elever i förskola/skola har utvecklingsstörda eller svagt begåvade föräldrar. Vi ville uppmärksamma detta, eftersom det är viktigt att få kunskap om hur man som pedagog bemöter de föräldrar som har en utvecklingsstörning och de barn, som har utvecklingsstörda föräldrar. Hur är det egentligen att vara barn och växa upp med en utvecklingsstörd förälder? Syfte: Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur det kan vara att ha utvecklingsstörd förälder/föräldrar. Hur hanterar dessa föräldrar sitt föräldraskap och hur påverkas deras barn? Hur bemöts föräldrarna och deras barn ute i verksamheten?Metod: Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. De personer som vi intervjuat är följande: två lärare, en förälder, två kuratorer och en socialsekreterare. Resultat: Samtliga personer i vår studie, förutom den utvecklingsstörda föräldern, betonade att föräldrar med utvecklingsstörning har svårigheter i vissa situationer, som att stimulera sitt barn intellektuellt, men att man emotionellt har förmågan att vara en god förälder. Detta dock under förutsättning att föräldrarna får mycket stöd från omgivningen och att de får hjälp från anhöriga eller myndigheter. En lärare i vår studie påpekade även att barnet/barnen oftast är i behov av stödfamiljer för att få uppleva och se annat än enbart sin egen omvärld och för att få en egen uppfattning om sin situation. Diskussion: Det är viktigt att veta att de föräldrar som har en utvecklingsstörning älskar sina barn och att de verkligen försöker göra allt för dem, efter sin förmåga. Vi frågar oss dock om detta räcker. Kommunikationen med lärare, socialsekreterare och kuratorer kan ibland vara problemfylld.Nyckelord: Föräldrar, barn, utvecklingsstörning, pedagog, skola, föräldraskap / Arbetets art: C – uppsats i Barndoms – och ungdomsvetenskapSidantal: 49Titel: Tankar kring barn med utvecklingsstörda föräldrar – utifrån lärares, socialsekreterares och kuratorers perspektivFörfattare: Maria Hansson & Malin LarssonHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: 2005-12-15Bakgrund: Det förekommer idag att några få elever i förskola/skola har utvecklingsstörda eller svagt begåvade föräldrar. Vi ville uppmärksamma detta, eftersom det är viktigt att få kunskap om hur man som pedagog bemöter de föräldrar som har en utvecklingsstörning och de barn, som har utvecklingsstörda föräldrar. Hur är det egentligen att vara barn och växa upp med en utvecklingsstörd förälder? Syfte: Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur det kan vara att ha utvecklingsstörd förälder/föräldrar. Hur hanterar dessa föräldrar sitt föräldraskap och hur påverkas deras barn? Hur bemöts föräldrarna och deras barn ute i verksamheten?Metod: Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. De personer som vi intervjuat är följande: två lärare, en förälder, två kuratorer och en socialsekreterare. Resultat: Samtliga personer i vår studie, förutom den utvecklingsstörda föräldern, betonade att föräldrar med utvecklingsstörning har svårigheter i vissa situationer, som att stimulera sitt barn intellektuellt, men att man emotionellt har förmågan att vara en god förälder. Detta dock under förutsättning att föräldrarna får mycket stöd från omgivningen och att de får hjälp från anhöriga eller myndigheter. En lärare i vår studie påpekade även att barnet/barnen oftast är i behov av stödfamiljer för att få uppleva och se annat än enbart sin egen omvärld och för att få en egen uppfattning om sin situation. Diskussion: Det är viktigt att veta att de föräldrar som har en utvecklingsstörning älskar sina barn och att de verkligen försöker göra allt för dem, efter sin förmåga. Vi frågar oss dock om detta räcker. Kommunikationen med lärare, socialsekreterare och kuratorer kan ibland vara problemfylld.Nyckelord: Föräldrar, barn, utvecklingsstörning, pedagog, skola, föräldraskap

Med den här uppsatsen ville jag undersöka mångkulturalitet i skolan genom två perspektiv, lärarnas och elevernas, och syftet var att undersöka hur begreppet mångkulturalitet uppfattas samt försöka komma åt tankar och erfarenheter kring hur det är att gå eller att arbeta på en mångkulturell skola. I mina frågeställningar riktade jag in mig på hur begreppet mångkulturalitet uppfattas, vilka fördelar och nackdelar som finns i den mångkulturella skolmiljön, om och i så fall hur lärare tar det mångkulturella i beaktande i undervisningen, samt om och i så fall hur eleverna ansåg att det mångkulturella påverkar dem själva och arbetssätt i skolan. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever.Att lära av varandra, och att se varje människa för vem den är och inte för var den kommer ifrån, blir en självklar del i mötet på skolan, enligt lärarna och eleverna. Till fördelarna hör också att eleverna, och många av lärarna, anser att toleransen gentemot varandra är stor på skolan. Till nackdelarna hör bland annat att mycket lektionstid går åt till att förklara ord och begrepp, det svåra i att få en bra kontakt med föräldrar som inte talar svenska, samt att hantera det hat som några invandrargrupper känner gentemot varandra.Det finns en vilja hos lärarna, att i enlighet med styrdokumenten, utgå ifrån elevernas erfarenheter och bakgrunder i undervisningen, även om detta uppfattas som något svårt ibland. Både lärare och elever anser trots detta att arbetssätt och nivå anpassas i stor mån efter eleverna och deras förförståelse.