Mitt syfte med detta examensarbete är att få syn på vilka faktorer som kan vara avgörande för en elevs agerande i skolan, vad det är som gör att eleven agerar på olika sätt i olika klassrumssituationer. För att komma fram till detta använder jag mig utav de olika rolltyper som är avgörande för hur en människa agerar. Dessa rolltyper nyttjas i min studie där två olika synsätt på människan förklaras: att vara och att bli. Ett annat syfte är därför att få en förståelse om vad elever anser om roller i samband med agerande och skolan.Genom kvalitativa intervjuer med fem elever i årskurs 9 kom jag bland annat fram till att lärare, kompisar, betyg, intresset för ämnet samt tid och rum är faktorer av störst betydelse för hur en elev agerar i skolan. Det framkommer att alla faktorer hänger samman med varandra, det är alltså inte bara en av dessa faktorer som är avgörande för hur en elev agerar. Det är bland kompisar som roller utmärks som tydligast men även under lektionstid om läraren tillåter eleverna att få vara så fria som möjligt. Min undersökning resulterar i att elever agerar på olika sätt beroende på hur andra människor agerar. Det är någon annan som är orsaken till att man själv agerar annorlunda. Det är den andra eller de andra som påverkar en att bete sig på ett speciellt sätt, efter ett mönster som ofta är förutbestämt. Det framkommer även att en människa har flera roller, flera identiteter och flera jag. De flesta befinner sig i en ytroll, samspelsroll och den förväntade rollen men även rollkonflikter kan enkelt uppstå.

Sedan jag började min utbildning på lärarutbildningen hösten 2005 har elevers lärande varit det som fångat mitt intresse. Jag har träffat många elever som inte har velat lära sig något och tyckt att skolan varit tråkig. Jag ville undersöka vad det är som driver en person till att lära sig, så att skolvardagen kan bli bättre för både elever och lärare.Min studie bygger på möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vårterminen 2007 träffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre år senare har jag åter fått möjligheten att träffa eleverna. I min studie har jag undersökt elevernas lärande: med fokus på hur inre och yttre motivation har påverkat deras lärande i och utanför skolan. I mitt arbete har jag utgått ifrån tre teman: Motivation, Lärande och Skola. Under vårterminen 2010 har jag genomfört åtta kvalitativa intervjuer med de tre eleverna. Resultatet visar att skolan inte till fullo utnyttjar alla läroprocesser som möjligen skulle kunna motivera fler elever. En skola med fokus på yttre motivation lyckas inte alltid övertyga alla elever om skolans olika ämnens viktighet. Trots detta har de elever jag studerat visat att de på egen hand utvecklat kunskaper inom musik och därigenom kunnat inspirera andra samt fungera som mentorer på skolan. På detta sätt har skolan indirekt medverkat till att ge eleverna inre motivation. Eleverna upplever att lärandet blir mer meningsfullt för dem genom inre motivation.Under utförandet av denna studie samt under min praktik i skolan har jag dock märkt att det i skolan idag saknas medvetenhet om den inre motivationens betydelse. Med denna studie vill jag föra en diskussion om möjligheten till integration av inre motivation och läroprocessen i dagens skola.

SAMMANFATTNING Titel: Motivation på hantverksgymnasium. Författare: Stefan Erlandsson och Grete Hallum. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer från hantverksprogrammet, inriktning glas. Syftet med studien är att ta reda på varför eleverna har sökt sig till en så pass udda utbildning samt vad de tycker påverkar deras motivation till lärande i skolan. För att nå detta mål genomförde vi en intervjustudie baserad på sex elevers yttranden samt en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskning skrivit om elevers val av gymnasieprogram och deras motivation i skolan. Slutligen diskuterar vi resultaten av intervjun där eleverna har uttalat sig om vad som ligger till grund för deras gymnasieval samt vilka faktorer de anser är motivationshöjande i skolan. Resultatet från intervjuerna och litteraturstudierna visar att intresse är den faktorn som främst är avgörande vid elevers val av gymnasieprogram. Hälften av eleverna hade varit säkra på sitt val från barnsben medan den andra hälften var genuint intresserat av hantverk och hade hittat glashantverket under sitt sökande efter en hantverksutbildning. Det alla eleverna påpekade gällande deras motivation i skolan var det nära lagarbetet glasskolan kräver. Några elever ansåg att deras lärande blev bromsat av andra i gruppen men fler tyckte att allt samarbetet var motivationshöjande. Det var också olika meningar om hur högt kraven på eleverna skulle vara dock var alla eniga om att en lärare måste kunna sänka sig till elevens nivå och kunskap i en lärandesituation.

Karlsson, Emma (2006). Tanken är god men….En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av särskoleelever i grundskolans senare årskurser. (It’s a good thought, but… A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Arbetet behandlar ämnet en skola för alla och mera specifikt föreställningar om inkludering av särskoleelever i en grundskola för de senare åldrarna, årskurs 7 - 9. Studien belyser ett antal anställdas föreställningar om inkluderande läromiljöer och hur de upplever denna inkludering i den egna verksamheten. Personalens åsikter lyfts fram för att på sikt kunna användas som ett underlag i det fortsatta skolutvecklingsarbetet med samverkan mellan de båda skolformerna, grundskola och särskola, på fallstudieskolan. Arbetet är en fallstudie och en kvalitativ metod i form av intervjuer har använts som huvudmetod. För att öka tillförlitligheten har en triangulering gjorts vilket betyder att även observationer och dokumentläsning har använts som datainsamlingsmetoder. En översikt av särskolans historia och aktuell forskning om inkludering återberättas i arbetet.Resultaten redovisar de anställdas positiva inställning till grundidén om inkludering men belyser samtidigt upplevda praktiska problem med att hantera elevers olikheter i en skola för alla.

Abstract/SammanfattningProblemområdeFår elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola?Syfte och preciserade frågeställningarDet övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: •Vilka strategier använder eleven för sitt lärande?•Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? •Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? •Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet?•Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi?Teoretisk ramJag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. MetodJag har valt metodtriangulering: den kvalitativa forskningsintervjun och som komplement en fokusgruppsintervju, samt en intervju med rektor. Till den kvalitativa forskningsintervjun valdes åtta informanter från årskurs 6 – 9: två informanter från varje klass, varav fem är pojkar och tre är flickor. Urvalet till fokusgruppen bestod av fyra specialpedagoger, varav en specialpedagog hade meddelat förhinder, vilket medförde ett externt bortfall. Före intervjuernas genomförande fick samtliga deltagare ett missivbrev med de etiska riktlinjerna. Då avsikten är att beskriva, tolka och förstå upplevelser med utgångspunkt från analys av empirin är den fenomenologiska ansatsen mest lämplig för att finna den gemensamma innebörden.Resultat och analysEleverna upplever att lärarna har förståelse för dyslexi. Eleverna får det stöd som de behöver: snabb personlig hjälp, tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, egen dator och tillgång till olika program. Eleverna lär sig hur de ska komma ”runt” dyslexin. Specialpedagogernas erfarenheter är att eleven behöver hjälp med strukturen hur eleven tar sig an en uppgift, att tydligheten är viktig. Specialpedagogerna menar att forskningen är till för att reflektera över vilken betydelse den har i praktiken, vad som stämmer överens och vad som inte stämmer överens med forskningen. Rektors uppfattning är att eleverna ska ha all den hjälp som de behöver, både personlig hjälp och hjälpmedel. Under samtliga lektioner har eleverna tillgång till två lärare och en elevassistent och vid behov specialpedagog. KunskapsbidragResurstilldelningen har betydelse för elevens lärande och kunskapsutveckling. Det måste vara hela skolans angelägenhet på alla nivåer: system-, organisations-, grupp- och individnivå att ha kunskaper om och förståelse för dyslexi. Skolans metoder är överförbara på andra ”vanliga” grund- och gymnasieskolor och bygger på beprövad erfarenhet. Det är den mottagande skolan som får avgöra om metoderna passar skolans villkor och förutsättningar. Specialpedagogiska implikationerI speciallärares profession ingår olika roller som att värna speciellt om de elever som är i behov av särskilt stöd. Specialläraren har också en viktig roll i samverkan med skolledningen, elevhälsoteamet och vårdnadshavare samt rollen som skolutvecklare och handledare.Nyckelorddyslexi, metakognition, scaffolding, skola / Abstract Methods of learning at a school for pupils with dyslexiaProblem areaMay pupils with dyslexia get the support they need and are entitled to at a dyslexia school?Purpose and specified issuesThe purpose is to explore teaching methods and environment at a school for pupils with dyslexia and if the school methods are transferable to others primary- and secondary schools. The purpose is to get an answer to what experiences that pupils, special educators and headmaster have. What benefits the pupil best in their learning.•What strategies do pupils for their learning?•How the pupil experiences learning environment at school?•What experiences have special educator of methods for pupils with dyslexia?•Experiencing special educators that their methods are based on tested experience?•Which view is headmaster of support for pupils with dyslexia?TheoryI chose to use three theories that affect the student´s terms and conditions for learning namely: systemstheory, special education and socio-cultural perspective.MethodI chose methods triangulation: interview of 8 students, grade 6-9, focusgroup interview – 4 special educators and an interview with the headmaster.Based on the analysis of empirical data is the phenomenological approach most appropriate.Results and analysisThe pupils feel that teachers have an understanding of dyslexia. The pupils get the support they need, fast personal support, access to compensatory aids, computers and access to the various programs. The pupils learn how to get “around” dyslexia.Knowledge grantsResource allocation is significant for student knowledge. It must be the whole school of awareness to have knowledge and understanding of dyslexia.Special educational implicationsSpecial teacher profession includes various roles as protecting especially for those pupils who are in need of special support. Special teacher has also an important role in cooperation with the school management, studenthealthteam, parents and as well as the role of school developers and tutors.keywords: dyslexia, metacognition, scaffolding, school ReferencesDavies, Michael & Smythe, Ian (2004). Welsh Dyslexia Project/Prosiect Dyslecsia Cymru. In: Ian, Smythe, John Everatt & Robin Salter (2004). International Book of Dyslexia - A guide to practice and resources (p.1-5). England: John Wiley & Sons Ltd.Myrberg, Mats (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 2: 2007.Riddick, Barbara (1998). Living with dyslexia – The social and Emotional Consequences of Specific Learning Difficulties. Great Britain: Mackays of Chatham PLC.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats. Vi utförde hälften av dessa intervjuer i Sverige och hälften i Polen, för att kunna granska resultatet utifrån ett internationellt perspektiv. Urvalsgruppen har även en jämn könsfördelning då vi också analyserar resultaten utifrån ett genusperspektiv.De fyra frågeställningar vi utgått från i undersökningen är:Vad vill barnen arbeta med när de blir stora och hur kopplar de sina framtida möjligheter att välja yrke till sin nuvarande skolgång?Vilken betydelse, positiv eller negativ, har framtiden för barnen i undersökningen och vad har undervisningen för del i detta?Kan vi se några skillnader/likheter mellan de polska respektive de svenska barnens framtidstankar?Kan vi se några skillnader/likheter mellan pojkars respektive flickors framtidstankar? Resultaten visar bland annat att många av barnen kopplar sina framtidstankar till sin nuvarande skolgång och de är medvetna om att skolan har betydelse för framtida valmöjligheter vad gäller arbete. Vi kan se både skillnader och likheter utifrån både ett internationellt- och ett genusperspektiv. Den stora skillnaden mellan pojkar och flickor rör deras framtida yrkesval. De mest utmärkande skillnaderna mellan polska och svenska barn handlar om förebilder, föräldrainflytande samt framtid och skola kopplat till arbete. Skillnaderna visade sig således vara större utifrån ett internationellt perspektiv än ur ett genusperspektiv.

No description available.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett åtgärdsprogram upplever hur skolan och åtgärdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgått från två forskningsfrågor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fått med sig från skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att åtgärdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien är kvalitativ och består av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 år som i nuläget befinner sig i två olika arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Resultat visar att våra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv. Dock menar samtliga informanter att deras medverkan i programmen har bidragit till att ge dem verktyg till att söka arbete, nya perspektiv och en ökad självkänsla. Resultatet har analyserats utifrån individualiseringstesen som innebär att individen i större utsträckning har ett eget ansvar att orientera sig på arbetsmarknaden än tidigare. Vidare har även handlingsteori använts som menar att lärande sker utifrån handling. Sammanfattningsvis pekar vårt empiriska material och tidigare forskning på att det är svårt för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och att det behövs mer kunskap om arbete, arbetsliv och arbetsmarknad.

Syftet med vårt examensarbete är att få en förståelse för och beskriva hur barn resonerar kring vänskap. Frågeställningarna var: Vilken förståelse har barn i åldrarna 3-5 år respektive 10-11 år för begreppet vänskap? Hur resonerar barn i åldern 3-5 år respektive 10-11 år kring vänskap? Vilka centrala begrepp används för att beskriva vänner? Vilka könsmässiga skillnader och likheter syns i förståelsen av vänskap? Vilka åldersmässiga skillnader och likheter syns i förståelsen av vänskap?Examensarbetet är baserat på kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 3-5 år och 10-11 år på en förskola/skola. Vi har också använt oss av relevant litteratur och doktorsavhandlingar inom forskningsområdet kopplat till vår undersökning. Främst har vi använt oss av Corsaros teori om kamratkultur.Resultatet av studien visar att barn i åldrarna 3-5 år respektive 10-11 år har en förståelse för begreppet vänskap. När undersökningsgruppen resonerar kring vänskap är det framför allt med begreppen snäll och lek. I vår undersökning fann vi att det inte var så stora skillnader, varken i resonemanget kring vänskap mellan könen eller emellan de båda åldersgrupperna. När det gäller vänskap med det motsatta könet låg den största skillnaden i leken. I förskolan lekte man mindre könssegregerat. I skolan ansåg flickorna att de lekte mer fysiska lekar med pojkarna. Pojkarna däremot uppgav tvärtom att det var lugna aktiviteter som gällde när de lekte med flickorna. Vi kom även fram till att begreppet bästis blev tydligare ju äldre barnen var.

Pojkars och flickors bruk av fult språk / Boys and Girls Use of Bad language