Syftet med föreliggande examensarbete är att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage från högstadiet till gymnasiet. För att uppnå mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gått på antingen friskola eller kommunal skola belägna i en mindre stad i Skåne. Jag har även velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angåendet ämnet religion, beroende på vilken skola man gått på före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utsträckning få minnen av religionsundervisningen på högstadiet och visar stort missnöje med den. De minnen som kommer fram kretsar främst kring världsreligionerna och arbetet med dessa. När eleverna tänker på religionskunskapsämnet förknippar alla det med just de olika religionerna som finns i världen. De kopplar inte det med etik och moral, samt livsfrågor och minns inte heller på vilket sätt man arbetade med dessa områden eller om det överhuvudtaget tagits upp under högstadiet. Missnöjet visar sig genom att man inte är nöjd med mängden undervisning som förekommit och vad som tagits upp. De skillnader som finns gällande elevernas upplevelser från religionen från högstadiet handlar till störst del om arbetssättet. Även om processerna har sett olika ut, ser resultaten till stor del likadana ut oavsett vilken skola de intervjuade eleverna gick på innan gymnasiet. På grund av undersökningens begränsade omfång kan jag inte dra några generella slutsatser om minnena är generella för gymnasieelever i stort.

SammanfattningAtt vara lärare i dagens skola ställer andra krav än vad gårdagens skola gjorde. En förändring är, att lärarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan läraren måste finna sitt eget sätt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstående förändring, uttrycker flera lärarestudenter svårigheter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder måste man själv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrån sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats är att försöka identifiera hur lärares ledarskap konstrueras, från intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion. Med utgångspunkt från de tankar, känslor, upplevelser och reaktioner som tre verksamma lärare har, är min avsikt att försöka beskriva deras uppfattning om utvecklingen av deras eget lärarledarskap, och om det finns koppling till genomförda kurser i pedagogiskt drama och hur detta åskådliggörs i lärarnas klassrum. Det är tre delar som utgör uppsatsens teoretiska byggstenar. Teoridelarna är synsätt kring lärarledarskap, pedagogiskt drama och socialkonstruktivistisk teori.För att belysa och utforska problemet använder jag stimulated recall metoden. Det är en metod där jag med hjälp av filminspelat material dokumenterar intervjupersonens lärarverksamhet. Läraren som intervjuats, får kort tid efter inspelningen ta del av materialet för att se och höra sig själv i handling i klassrummet och stoppa filmen när något inträffar som läraren vill samtala kring.Resultatet utformades till 16 rubriker om hur lärarna såg på utvecklingen av sitt ledarskap och de möjliga kopplingar som gjordes till pedagogiskt drama. Slutsatserna visar att varje lärare gör en personlig tolkning av vad det innebär att vara lärare. I denna tolkning ingår en spegelbild av den verklighet som utformar hur lärare producerar sig själva. Men för att det ska ske lärarledarskapsutveckling, måste denna tolkning problematiseras och ny kunskap ominternaliseras. Utveckling sker i växelverkan med den egna personen, i mötet med andra människor och i mötet med de egna föreställningarna, med skolkoder och samhällssyn. Kursen i pedagogiskt drama har enligt lärarna i undersökningen befrämjat den egna ledarutvecklingen. Samtidigt har självförståelsen ökat genom medverkan i olika övningar och genom iakttagelser av andra deltagares delaktighet, samtidigt som det sker ett utforskande av den egna praxisen.Lärarledarrollens krav på tydlighet och att läraren har ett ansvar att vara ledare, framkommer som betydelsefulla komponenter för att utöva ett funktionellt lärarledarskap. Som ytterligare ett exempel på vad som anses vara väsentligt är att skapa överenskommelser med eleverna och som lärare kunna förvalta gjorda överenskommelser. Med förvaltande menas att kunna som lärare upprätthålla de överenskommelser som gjorts. Det är i detta samspel läraren får förtroende att skapa nya överenskommelser tillsammans med sina elever. I min slutdiskussion bemöter jag även den debatt som förs i dagspressen som handlar om att införa flera regler och disciplinära åtgärder i skolan.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola.En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade. En annan slutsats är att oavsett om man har valt kommunal skola eller friskola är argumenten och motiven desamma. Samtliga mödrar som ställde upp i intervjuerna har gjort ett aktivt val och de uttrycker att den största anledningen till att de har valt den ena eller den andra skolan är något sorts av problem. Det kan vara problem med skolan eller svårigheter hos barnet. Undersökningar gjorda av olika statliga myndigheter och annan tidigare forskning har används för att tolka resultatet. Denna uppsats är skriven av två studenter på Lärarutbildningen i Malmö.

Studien handlar om hur en samverkan kan se ut på en skola, i ett arbetslag mellan fritidshem och skola, mellan lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger. Undersökningen görs för att belysa vilka faktorer det är som påverkar hur en samverkan mellan skola och fritidshem kan gestalta sig i praktiken. Dessutom finns det inte mycket forskning kring ämnet. De två yrkesgrupperna förväntas samarbeta i skola och fritids, för att skapa en helhetsutbildning för barnet sett till hela dagen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger, belyser studien pedagogernas syn på samverkan samt hur en sådan samverkan kan se ut, med hjälp av följande frågeställningar. Hur och vad för sorts samverkan sker ute i verksamheten mellan fritidspedagoger och lärare, vilka för och nackdelar ser fritidspedagoger och lärare med samverkan mellan skola och fritidshemmet samt hur tycker lärare och fritidspedagoger att en samverkan ska se ut eller fungera. Detta är beroende på vilka yrkeskunskaper som ingår i arbetslaget, gemensam planering och olika anställningsavtal mellan lärare och fritidpedagoger utifrån ett synsätt som belyser de yrkesroller pedagogerna har och vad de olika yrkesrollerna står för. För att kunna analysera och se mönster i pedagogernas svar har vi använt oss av en yrkesrollsteori och Lpo 94 mål och riktlinjer för samverkan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna idag är medvetna om vilka olika roller som de intar i sitt ledarskap i klassrummet, hur ledarskapet påverkar miljön, samt hur lärarna tänker kring ett effektivt ledarskap. Jag har använt mig av Thomas Scheffs teorier om de sociala banden, för att påvisa hur viktigt det är med goda relationer mellan lärare och elever för ett utvecklingsbart lärande. Jag har även använt mig av olika forskare som styrker denna teori.Utgångspunkten avseende teori har varit de tre typiska ledarrollerna: auktoritär, demokratisk och låt- gå ledarna. I syfte att belysa hur dessa ledarroller påverkar yrkesrollen. Som arbetsmetod valde jag att använda mig av kvalitativa intervjufrågor, samt observationer av de intervjuade informanterna. Informanterna var tre lärare i olika åldrar ifrån en mindre skola i södra Sverige. Resultatet av min studie visar på att en blandning av alla de tre typiska ledarrollerna är det mest effektiva ledarskapet för en bra fungerande verksamhet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om föräldradelaktighet genom att kartlägga faktorer som inverkar på delaktighet och inflytande för föräldrar under arbetet med åtgärdsprogram samt belysa delaktighet utifrån föräldrars upplevelser. De specifika frågeställningarna lyder:•Hur upplever föräldrar sina möjligheter till delaktighet och inflytande vid upprättande av åtgärdsprogram?•På vilka sätt kan en grundskola arbeta för att föräldrar ska bli delaktiga vid upprättandet av åtgärdsprogram?Följdfrågor blir då: •Vilka betydelsefulla faktorer kan identifieras?•Vilka mindre gynnsamma faktorer kan identifieras?Teoretisk förankringDet teoretiska ramverk som vi utgår från i studien är systemteori och Antonovskis KASAM-teori, känslan av sammanhang. Systemteorin syftar till att se och utforska delar som tillsammans bildar en helhet. Det systemiska tänket bygger på att vi som människor utvecklas och tillägnar oss kunskap genom feedback och återkoppling mellan system som vi ingår i. Antonovskis KASAM-teori bygger på tre viktiga begrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovski beskriver KASAM som ett holistiskt synsätt med fokus på det salutogena, det vill säga det friska och hälsofrämjande.MetodForskningsfrågorna besvaras med hjälp av en litteraturgenomgång av tidigare studier samt kvalitativa intervjuer, inspirerade av fenomenologin, av åtta föräldrar till barn med upprättade åtgärdsprogram. Det hade varit önskvärt att intervjua fler föräldrar för att kunna dra mer generaliserbara slutsatser, vilket vi gjort om vi haft möjlighet att göra om studien.KonklusionVi har kunnat urskilja gynnsamma och mindre gynnsamma faktorer för delaktighet och inflytande samt fått en uppfattning om hur föräldrar upplever åtgärdsprogram, delaktighet och inflytande i skolan. Föräldrarna i vår studie upplever möjligheterna till delaktighet och inflytande som begränsade men önskvärda. De ser fördelar i att vara delaktiga i upprättandet av åtgärdsprogram. Föräldrar efterfrågar insyn med möjlighet till inflytande. De vill bli hörda och få tydlig och tidig information om sina barn.ImplikationerGenom vår egen empiri och utifrån den tidigare forskningen kunde vi urskilja gynnsamma och mindre gynnsamma faktorer för föräldradelaktighet. Som en följd har vi identifierat tre områden som behöver tas i beaktande om föräldrars delaktighet och inflytande ska möjliggöras: organisationen, åtgärdsprogrammet som dokument och process samt relationer mellan hem och skola.Fortsatt forskningEn naturlig fortsättning på vår studie vore att komplettera underlaget med fler intervjuer av föräldrar till barn med åtgärdsprogram för att möjliggöra mer generaliserbara slutsatser, eventuellt i kombination med en enkätstudie. Det vore även intressant att testa den modell vi presenterar på en grundskola och sedan utvärdera om det resulterar i ökad föräldradelaktighet, eller framgångsrika åtgärder för eleverna, under arbetet med åtgärdsprogram.

Democracy is now a legitimate claim not only in the society but even in the classrooms. According to the 1994 Curriculum for the Non-Compulsory School System, Lpf 94 in Sweden, are all pupils in all types of schools ought to have a high level of possibilities to be able to influence their education. But many studies have led to unsatisfactory results about the actual situation in schools. Swedish students are critical of the limited opportunities they have in influencing their own learning process. This essay is only one among the many studies that have dealt with school democracy during the last 50 years. The aim is to study the real situation of students’ participation in a Swedish upper secondary school by asking students to answer a questionnaire about their experiences with the teachers and the school as a whole. The students are in their last year in upper secondary school and studies in different national programs: The Natural science, the social science and the child recreation. The results were, in much, the same as earlier studies had shown. Students still lack the opportunities of influencing their education especially in planning and the form of the teaching situations. They accuse the teachers to be traditional, authoritarian and unwilling to share their power with them. But on the other side the students, according to their answers, are passive and are unwilling to be active in the process of changing their situation. It is a situation that lacks all the requirements that the Swedish curriculum Lpf94 places on the schools. This may in the end lead to the fact that students may not be able to fulfill the goals as they have right to.

AbstractFörskoleklass - lek, skola eller både och? En studie av pedagogers syn på förskoleklassen.Gabrielle Aldenhov och Mariana RosvallAldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.Det här är en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer med två förskollärare, två lärare och en utvecklingssamordnare från skolkontoret som har en förskollärarexamen i grunden och deras syn på förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vårt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen. Samspel, lek och lärande är ett pedagogiskt sätt att engagera sexåringarna för att nå ny kunskap. Vad anser utvecklingssamordnaren och pedagogerna i förskoleklasserna om det här? Hur ser förskoleklassernas verksamheter ut? På vilket sätt är de baserade på lekens grunder? Våra teoretiska utgångspunkter i arbetet är det sociokulturella perspektivet och forskning kring leken. Lek, skola och samspel är också viktiga begrepp som bearbetas under arbetets gång. Den metod vi har använt oss av för att få svar på våra frågor har varit intervjuer med informanterna. Resultaten vi har kommit fram till är att leken är nyckeln till kunskap i förskoleklassen och att förskoleklassen är en mix av förskolan och skolan. Pedagogerna i förskoleklasserna har stora möjligheter att lägga upp sina respektive verksamheter så länge de följer strävansmålen i läroplanen (Lpo-94). Nyckelord: förskoleklass, sexåringar, pedagoger, lek, skola.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som ligger bakom användandet av djur i skolans verksamheter. För att undersöka detta har vi besökt en skola som använde sig av en läshund och ett fritidshem med flera djur inom verksamheten, båda i södra Sverige. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger på de ställen vi besökt och även gjort observationer av miljön. Genom denna undersökning har vi sett en positiv inställning till att använda sig av djur i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar att pedagoger anser att fördelarna är många och de innebär flera positiva effekter som leder bland annat till ökad motivation, ökat självförtroende, bättre kommunikation, större ansvarskänsla och starkare empati bland elever. Dessa effekter verkar vara ett motiv till att djur används inom verksamheterna samt att flera av pedagogerna vittnar om förbättrade resultat hos elever. De nackdelar som kommit fram är allergi, rädslor och att pedagogiken kring djur ofta kan vara personbunden samt att inte alla elever kan få möjligheten att arbeta med djuret/djuren. För att identifiera de pedagogiska motiv som angetts av informanterna har vi använt oss av Deweys teori kring ”learning by doing” och Bowlbys anknytningsteori. Slutsatsen visar att djur anses med fördel kunna användas i ett pedagogiskt syfte och att de kan förbättra flera aspekter inom verksamheten så som ökad hälsa för elever, ökade prestationer samt att individens personliga utveckling främjas.

Bakgrund: Varje år mobbas 100 000 elever och 15 procent av eleverna i årskurs 4 uppger, i en rapport från Barnombudsmannen att de blivit mobbade. Syfte: Min studie avser att undersöka hur barn i årskurs fyra på två olika skolor i Malmö allmänt tänker kring mobbning och hur dessa tankar kan ses ur ett genusperspektiv. Syftet med min studie är att undersöka hur barn i årskurs fyra på två olika skolor i Malmö tänker om mobbning. Eftersom jag under mitt yrkesmässiga liv kommer arbeta med barn på förskola och i skola bedömer jag att det är centralt för mig att ha kunskap om mobbning för att på bästa sätt kunna förebygga, uppmärksamma och motverka mobbning, samt att hjälpa barnen att själv stoppa mobbning.Problemprecisering: Hur beskriver och förklarar barn mobbning, hur tänker de kring flickors respektive pojkars mobbning och uppfattar de risken att drabbas olika för invandrare och svenskar? Metod och urval: Jag gjorde inledningsvis ett försök till jämförande kvantitativ undersökning genom enkät som sedan kompletterades med en kvalitativ undersökning där sammanlagt sex barn deltog i intervjuer.Resultat: Barnen beskriver mobbning oavsett skola och etnicitet som ett oönskat beteende. De tror inte att risken att mobbas är större beroende på etnisk bakgrund och har en traditionell bild av hur flickor respektive pojkar mobbar. Vidare framgår att barnen har en tydlig och utvecklad strategi för att själv försöka undvika mobbning.