A countryside with strong cohesion and good communications. A population with a strong commitment and willingness to develop together. A school in the absence of premises for practical subjects, a society in the absence of space for association life. A community forgotten by the municipality without investments and that are forced to go west and east to complete their lives. Gillberga Activity House is a gathering place for the whole village. The location at Gillberga School maximizes the opportunities for utilization of the building during all hours of the day. The majority of the activity rooms can be used by both students and the general public. Gillberga also gets excellent premises for a leisure center that finally gives young people something attractive to do outside of school hours. In the house we find halls for crafts, home and consumer studies and music which during the day become teaching rooms. The music hall can also be opened up to the school yard and used for concerts and school graduations. One level down, the flexible auditorium can be used for both cinema and theater as well as school graduations, music performances and as a public gathering place. The library is both a school and a public library and its meeting and conference rooms are free to use by Gillberg residents. Gillberga Activity House has the youth in focus at the same time as it connects generations in a long-awaited people's house. / En landsbygd med stark sammanhållning och bra kommunikationer. En befolkning med starkt engagemang och vilja att utvecklas tillsammans. En skola i brist på lokaler för praktiska ämnen, ett samhälle i brist på utrymmen för föreningsliv. Ett av kommunen bortglömt community utan satsningar som tvingas slussas västerut och österut för att komplettera sina liv. Gillberga aktivitetshus är en samlingsplats för hela byn. Placeringen på skolområdet vid Gillberga skola maximerar möjligheterna för utnyttjande av byggnaden under dagens alla timmar. Majoriteten av aktivitetslokalerna kan användas av såväl elever som allmänheten. Gillberga får dessutom utmärkta lokaler för en fritidsgård som äntligen ger ungdomarna något attraktivt att göra utanför skoltid. I huset finner vi slöjdsal, hemkunskapssal och musikrum som under dagtid blir undervisningslokaler. Musikrummet kan även öppnas upp mot skolans innergård och användas vid konserter och skolavslutningar. Ett plan ner kan den flexibla biosalongen användas för såväl bio och teater som skolavslutningar, musikframträdanden och som allmän samlingsplats. Biblioteket är såväl ett skol- som ett folkbibliotek och dess mötes- och konferensrum går fritt att använda av Gillbergaborna. Gillberga Aktivitetshus har ungdomen i fokus samtidigt som det knyter samman generationer i ett efterlängtad folkets hus.

In the marketized school system in Sweden, upper secondary schools compete for students. The principal is responsible for the school and the principal’s leadership actions are crucial for school and staff development. The purpose of this thesis was to explore and analyse the leadership actions of five principals responsible for upper secondary schools in rural areas, characterised by several years of a decrease in student enrolment. The empirical data was sampled through semi-structured interviews and analysed from an ecological approach to agency, which considers the principal's leadership actions in the interaction between individual capabilities and contextual factors (structural, material, and cultural factors), as well as temporal dimensions. The research questions were: What do the principals emphasize as important leadership actions to manage their current situation? How do they consider and justify these actions? In what ways are the principals' leadership actions enabled or hindered by cultural, structural, and material factors? How do the significance of past experiences and expectations for the future emerge when the principals talk about their leadership actions?The most significant leadership actions underlined by the principals involve ensuring the quality of education through necessary organisational changes, establishing effective collaborations and interactions with the local community, creating structures for new initiatives, and adapting to changing conditions and expectations of performance.The study concludes that principals can use their leadership actions to influence internal contextual factors within the school's organisation to achieve agency. However, when it comes to external contextual factors (outside the school), such as segregation or local structures in the municipality or declining student enrolment, the principal's room for action is very limited. All in all, the principals' opportunities to achieve agency in solving the critical situation of the school is thus limited, but as this study has shown, they rely on and enact a range of different leadership actions to maintain quality of education and ensure survival of the school.

Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att retrospektivt undersöka hur lärarstudenter med invandrarbakgrund på gymnastik och idrottshögskolan (GIH) ser på sin egen skolgång i grund- och gymnasieskolan avseende inkludering och lärarens sätt att arbeta med elever med invandrabakgrund. Studiens forskningsfrågor är: Hur upplevde lärarstudenterna det pedagogiska mötet mellan eleverna och läraren i idrott och hälsa? Hur såg relationen ut mellan elev och lärare under lärarstudenternas tidigare skolgång?                Upplever lärarstudenterna att det fanns en tydlig struktur och disciplin under lektionerna i grund- och gymnasieskolan? Metod: Syftet med denna studie är att undersöka och belysa hur manliga studenter med invandrarbakgrund ser på idrott från grundskolan. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer, och enligt Kvale och Brinkmann (2020) behöver en kvalitativ studie välja rätt urval för att besvara syftet och forskningsfrågan. Ett strategiskt urval tillämpas i denna studie, Studiens teoretiska ramverk består av teorier om Det pedagogiska mötet, Struktur och disciplin samt Pedagogy of love. Resultat: Studenterna upplevde att de fick ett positivt pedagogiskt möte med deras lärare och att de över lag kom bra överens. Deras relation var professionellt där det fanns rum för deras tankar och funderingar. Det ledde till att eleverna respekterade deras lärare och det fanns en tydlig struktur på vad som skulle utföras och förväntningarna var tydliga.    Slutsats: Denna studie har bidragit med ny förståelse rörande ämnet idrott kopplat till studenter med en annan etnisk tillhörighet. Den har belyst hur studenter som tillhör en etnisk minoritet upplevt och upplever sina idrottslärare i skolmiljö. Studien visar på att etnicitet har ingen påverkan på hur lärarna arbetar med inkludering utan alla elever behandlas jämlik. Det fanns vissa studenter som upplevde någon enstaka gång att de blev behandlade utifrån ett stereotypiskt drag. / <p>Fristående kurs, Idrott III</p>

Syftet med studien var att undersöka hur digitala verktyg används som bedömningsmetod inom  matematik på högstadiet. Studien genomfördes som en kombination av en kvantitativ enkätstudie med 67 matematiklärare på högstadiet och fyra kvalitativa intervjuer med matematiklärare på högstadiet.Dessa analyserades sedan utifrån tidigare forskning, SAMR-modellen (efter de engelska begreppen Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition) och TPACK-modellen (efter den engelska termen Technological Pedagogical And Content Knowledge). Resultatet visade på att många lärare anser att digitala prov enbart kan genomföras som till exempel diagnoser eller tester i formativt syfte. De analoga proven med papper och penna var fortfarande det sätt som lärare helst väljer att använda sig av vid summativ bedömning. Resultatet visade att den största nackdelen med digitala prov var att eleverna inte kunde skriva beräkningar och resonemang vid digitala prov och att detta var ett stort hinder för att lärarna skulle använda sig av dem vid bedömning. Den största fördelen var att lärarna kunde spara tid på rättning men denna fördel kunde inte väga upp nackdelarna.

Sammanfattning/Abstract Karlsson-Fridh, Christoffer och Nittmark, Maria (2024). Jag är ju inte överkänslig, jag har en högre känslighet - Sex autistiska kvinnors upplevelser av stödinsatser i skolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är lärdomar kring hur kvinnor med autism har upplevt de stödinsatser som de erbjudits under sin skolgång, samt hur dessa hade kunnat utformas på ett bättre sätt enligt kvinnorna själva. Dessa lärdomar kan vägleda specialpedagoger och annan skolpersonal i att förbättra skolgången för flickor med autism.  Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att låta kvinnor med högfungerande autism berätta om sina erfarenheter av stödinsatser i det svenska utbildningssystemet och att därigenom bidra med kunskap om de unika utmaningar som dessa kvinnor stått inför, samt vilka typer av stöd som varit mest effektiva för att hjälpa dem att lyckas akademiskt och socialt i skolan.  Hur upplever kvinnor med högfungerande autism att de fått stöd från skolväsendet? Hur kan skolväsendet bäst stödja kvinnor med högfungerande autism under deras skolgång, enligt deras egna utsagor? Teori För att tolka och analysera studiens empiri har två teorier valts: socialkonstruktivismen och teorier om kognitionsvetenskap. Resultatet visar att kvinnornas könstillhörighet och funktionsnedsättning påverkat hur de behandlats av skolväsendet och samhället. Socialkonstruktionismen (Sjöberg, 2021; Wenneberg, 2010) har använts för att försöka undersöka och belysa de socialt konstruerade verkligheter som grundar sig i normer och stigman kring genus och funktionsnedsättningar. Eftersom autism är något som ofta påverkar människors kognitiva funktioner valdes kognitionsvetenskap (Andersson och Svensson, 2021) som teoretisk utgångspunkt eftersom det kan bidra till att förklara kvinnornas upplevda svårigheter, samt finna lösningar till dessa. Metod Studien har en kvalitativ och förståelseinriktad ansats. Genom att intervjua sex kvinnor med högfungerande autism har vi avsett att gå in på djupet i deras erfarenheter av stödinsatser under skolgången. Intervjuerna har varit semistrukturerade och detta har möjliggjort för oss att både ställa frågor med hjälp av en intervjuguide och spontana frågor utifrån vad varje kvinna ansett som viktigt att berätta. Samtliga kvinnor har gått ut grund- och gymnasieskolan och varierat i ålder från 20-59 år. Resultat Resultatet av vår studie visar att kvinnorna i hög utsträckning haft svårigheter med att hantera den fysiska skolmiljön på grund av att de är känsliga för intryck. Ett återkommande tema har varit att kvinnorna känt sig mobbade eller att de levt i ett socialt utanförskap under stora delar av grundskolan. Mobbningen och utanförskapet har dels berott på att de haft svårt att förstå sociala koder och dels för att andra barn sett dem som annorlunda. Stödinsatserna från skolans håll har varit få och de har mötts av skepsis och ifrågasättande från skolpersonal kring deras svårigheter. Det har i de flesta fall krävts en diagnos för att kvinnorna ska erbjudas individuella stödinsatser. Det framkommer också att de flesta av kvinnorna uppnått akademiska framgångar. Deras utmaningar har främst varit det sociala samspelet och den psykiska hälsan. Trots att många av kvinnorna uppnått akademiska framgångar beskriver flera av dem att de fått kämpa för att uppnå dessa och att de haft ett behov av tydliga instruktioner och strukturer i undervisningen. Samtliga av kvinnorna har positiva erfarenheter av gymnasiet då de upplevt att de hittat likasinnade och passat in på ett sätt som de inte gjorde i grundskolan. Det framkom även att flera kvinnor hade goda erfarenheter av olika vuxenutbildningar som de genomgått. Specialpedagogiska implikationer Det behövs mer kunskap om flickor med autism i skolan och samhället. Specialpedagoger ska ha särskilda kunskaper kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där bland annat autism ingår och borde därför kunna vara en av professionerna som kan upptäcka och stötta flickor med autism. Det faktum att specialpedagoger ofta är ansvariga för att genomföra pedagogiska utredningar och upprätta åtgärdsprogram gör att de har en stor påverkan kring vilka stödinsatser som erbjuds till elever i svårigheter. Specialpedagoger har även en viktig roll i att handleda och rådge skolpersonal så att de i sin tur tillgängliggör lärmiljön för flickor med autism. Slutligen kan de med hjälp av sin samtalskompetens föra samtal med elever och vårdnadshavare och lyfta deras röster som inte alltid tas tillvara i skolans värld.

No description available.

Denna intervjustudie fokuserar på att undersöka specialpedagogers och speciallärares resonemang om skolans hälsofrämjande arbete som skolan förväntas leva upp till enligt skollagen (Skollag, 2010). Studiens fokus riktas på det hälsofrämjande arbetet för elever i utsatthet. Elever i utsatthet är en målgrupp som i denna studie avser elever i kunskapsmässiga eller sociala svårigheter, elever som riskerar skolmisslyckande, elever som upplever socialt utanförskap eller elever som lever under missgynnande familjeförhållanden. I det sammanhanget, gällande att skapa likvärdiga villkor för utsatta elevers skolgång, har specialpedagoger och speciallärare en viktig roll. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur de yrkesprofessionella som representerar den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsoteamet resonerar kring det hälsofrämjande uppdraget med främjande av hälsa och lärande för elever i utsatthet. Denna studies fokus är avgränsad till det som sker inom skolan och utesluter att studera skolans samverkan med externa aktörer. Specialpedagoger och speciallärare deltog i individuella semistrukturerade intervjuer för att dela med sig av perspektivet på de betydelsefulla och motsägelsefulla aspekterna i det hälsofrämjande arbetet i skolan med särskild tonvikt på förutsättningar inom skolan. Intervjuerna genomfördes med inspiration av fenomenologisk metodansats. Intervjusvaren analyserades genom tematisk analys, där tre teman identifierades. Det första temat handlar om främjande förutsättningar för eleverna där det är centralt att främja elevers sociala- och kunskapsmässiga utveckling samt gott bemötande mot eleverna. Det andra temat handlar om främjande av god dialog mellan skolan och elevers vårdnadshavare där det är centralt att skolan inte bara riktar uppmärksamhet på elevens problemområden utan också lyfter elevens framgångar. Det tredje temat handlar om främjande förutsättningar för lärarna, där det är centralt att främja organisatoriska förutsättningar för att uppnå samsyn, gemenskap och arbetstrivsel i lärarkollegiet samt stödja lärarna i deras undervisningsuppdrag. Dessa teman diskuterades i relation till tidigare forskning samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang som bidrar till individens bättre upplevelse av hälsa. En slutsats som kan härledas ur denna studies resultat tyder på att främjande faktorer för elevers hälsa och lärande främst handlar om att främja undervisningspraktiker som tillgodoser elevers stödbehov genom inkluderande metoder för att undvika den negativa inverkan som exkluderande stödlösningar har på elevernas mående och sociala utveckling.

Detta är en kvalitativ innehållsanalys av Sveriges styrdokument för svensk grundskola, med fokus på samisk representation. Analysen är avgränsad till tidsperioden 1962-2022 då denna tidsperiod innefattar alla läroplaner för den obligatoriska allmänna grundskolan. Arbetet tar en historiekulturell teoretisk ansats med postkolonial teori som ytterligare en byggsten i analysen. Syftet med detta arbete är att undersöka samernas representation i svensk skolundervisning under tidsperioden 1962-2022 och varför den sett ut som den gjort.  Tidigare forskning utförd i Kanada har visat att när elever lär sig om urfolk gynnar det inte bara eleverna i sig, utan även urfolken i landet. Samerna är Sveriges enda urfolk och Europas enda urfolk. Med denna kanadensiska forskning i ryggen går det att hävda att det bör ligga i allmänhetens intresse, och även samernas intresse, att elever lär sig om urfolk. Detta gav ytterligare skäl att utföra denna undersökning med fokus på urfolket samerna i Sverige, då det skulle kunna gynna alla. Resultatet av denna undersökning är att samernas representation i svenska styrdokument har ökat ganska stadigt över tid sedan 1962 fram till 2022, med en minskande representation i 2011 års läroplan, Lgr11. Störst representation fanns i 1994 års läroplan Lpo94 och det var också enda läroplanen som talade om hur samisk historia och kultur hänger ihop med svensk och nordisk historia och identitet. Anledningen till att representationen har ökat är att samernas rättigheter också ökat under samma tidsperiod. Samerna har under tidsperioden blivit erkända som urfolk, blivit grundlagsskyddade som ett eget folk samt bildat en egen statlig myndighet, Sametinget. Även om samernas representation har ökat under tidsperioden är den fortfarande inte stor, samt har samisk kultur och historia blivit förbisedd i den senaste läroplanen Lgr22. Detta verkar bland annat bero på, baserat på det material som undersökts, att Sverige fortfarande bedriver kolonialism.

Då samverkan under den senaste tiden utvecklats till en mycket viktig byggsten i det socialaarbetet fann vi det intressant och givande att belysa just fenomenet samverkan i vår c-uppsats.Vi valde att rikta in oss på SSPF-samverkan vilket är en brottspreventiv samverkansmodellmellan socialtjänst, skola, polis och fritid som riktar sig mot ungdomar som befinner sig iriskzon att lagföras. Syftet var att belysa framgångsfaktorer, utmaningar ochutvecklingspotential som de olika samverkansparterna identifierar vid SSPF-samverkan. Vidareundersökte vi SSPF-samverkans framgångsfaktorer, utmaningar samt vilkenutvecklingspotential samverkansparterna kunde se. För att besvara studiens syfte genomfördesåtta semistrukturerade intervjuer med två forskningsdeltagare från varje yrkeskategori. Detinsamlade materialet analyserades med hjälp av organisationsteori och dess perspektiv samtsamverkansteori och interaktiv styrning. Detta gav förutsättningar för att få ett resultat somvisade att de viktigaste faktorerna för en lyckad samverkan enligt SSPF-samverkansparternavar god kommunikation, gemensamma mål och fenomenet “rätt person på rätt plats”.Utmaningarna med SSPF-samverkan som uppdagades under studien var svårigheten attorganisera en god samverkan gällande exempelvis storlek på samverkansgruppen. Det kan varasvårt att förstå varandra och att det finns en osynlig maktobalans inom samverkan som kanpåverka ibland. Den utvecklingspotential som intervjupersonerna belyser handlade om att nå utmed förebyggande arbete till fler aktörer samt allmänheten genom exempelvis information tillföräldrar kring droger. Vidare var det att skapa tätare samverkan där ett önskemål var att hasocialsekreterare som arbetar nära elever på skolor, även att SSPF-samverkan ska etableras istörre utsträckning internationellt. / In recent times collaboration has developed into an important building block in social work.We chose to focus on SSPF-collaboration, which is a crime prevention collaboration modelbetween social services, school, police and leisure/recreation workers that targets young peoplewho are in the risk zone (to commit criminal offences). The purpose of the study is to shed lighton success factors, challenges and development potential that the various collaborating partiesidentify in SSPF-collaboration. Furthermore, we investigated the challenges of SSPFcollaboration and the development potential the parties could see. To answer the main researchquestion of the study, eight semi-structured interviews were conducted, of which two interviewswith representatives of each professional category. The collected material was analysed usingorganizational theory and its associated perspectives, as well as collaboration theory andinteractive governance. According to the SSPF-collaborators, it is important to practice goodcommunication, shared goals and to have "the right person in the right place". The study showsthat organizing a good form of collaboration is a challenge. The development potentialhighlighted by the interviewees was focused on reaching out with preventive work to morecollaborators and the public, for example by providing parents with information about drugs.Furthermore, it was stressed as important to create an even closer collaboration, where one ofthe wishes was to have social secretaries working at schools. Finally, a result of the study isthat SSPF-collaboration should be established to a greater extent internationally.

I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka praktiska erfarenheter lärare inom förskola och grundskolans yngre år har av litteraturbaserat arbete med barn och om detta är möjligt att koppla samman med ett biblioterapeutiskt arbetssätt. Slutligen diskuteras hur kunskap och insikt kring detta arbete kan tas tillvara för att främja och underlätta framtida samarbete och kunskapsutbyte mellan relevanta yrkesgrupper. Det empiriska materialet utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med fem lärare; två förskollärare och tre lärare verksamma inom grundskolans yngre år. De transkriberade intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultaten visar att användandet av litteratur inom skolverksamhet generellt är högt och att litteratur introduceras och används i undervisningen med hjälp av medvetnaval och beslut hos lärarna. Vidare visar resultaten att lärare i hög grad anser sig ha god tillgång till de resurser och hjälpmedel som behövs i undervisningen men att digitala hjälpmedel, som ökat i popularitet de senaste åren, både kan underlätta och försvåra praktiken i olika avseenden. Lärarna ser också bibliotekarier som en stor resurs och källa till kunskap men upplever att den relationen inte tas tillvara som den borde. Slutligen slås det fast att det är möjligt att hitta ett flertal gemensamma nämnare mellan lärarnas olika yrkespraktiker och ett utvecklande biblioterapeutiskt arbetssätt.