Sammanfattning/abstract Syfte: Syftet med detta arbete är att få större förståelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra människor uppmärksamma på vad mobbning via sociala medier innebär och vilka åtgärder som möjligen finns tillgängliga.Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillämpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via sociala medier.Metod: Metoden som använts har varit anonyma enkätundersökningar med elever i årskurs fem och sex på tre olika skolor, samt en enkätundersökning med organisationerna Friends och BRIS.Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man kränker någon via internet så kan man vara anonym, samt att det är lättare att kränka någon via sociala medier då man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. Utifrån elevenkäterna kunde man tyda att eleverna vill ha bättre vuxennärvaro på internet, och menade bland annat att det ska finnas någon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken används i undervisningen i årskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna när det gäller att använda sig av lek i undervisningen. Vi har också undersökt vilka problem som i så fall kan uppstå. Vi har gjort en kvalitativ studie som är byggd på intervjuer och observationer. Studien har genomförts på en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i årskurs ett samt rektorn. I denna undersökning har vi utgått från Lev Vygotskijs tankar om leken och som är betydelsefull för barns utveckling. Till vår hjälp har det även använts tidigare forskning som berört vårt forskningsområde. Vår studie har visat att pedagogerna anser att leken är av stor betydelse för barns utveckling och att leken fyller många funktioner hos barnen. Vi har också kommit fram till att det kan förekomma olika problem när det gäller att använda sig av leken i undervisningen. Det kan bland annat handla om att alla pedagoger inte delar samma åsikt om lekens betydelse i undervisningen. Det är vanligt att pedagogerna arbetar i arbetslag där det inte är nödvändigt att alla delar samma åsikter om lekens betydelse i undervisningen.

Purpose of this study is to investigate whether BBIC had an effect on the interaction between social services and schools. To find this out, a comparative study carried out between two municipalities in southern Sweden who has worked with the BBIC system different lengths of time. The empirical data is based on six qualitative interviews with heads of unit in social services, principals in secondary schools, and social workers who work with children- and youth investigations. The theoretical framework consists of Bronfenbrenners Ecology model, systems theory as organizational theory and the theory of autopoiesis, and Danermark model of collaboration. The results of the survey show that respondents do not find that their inter-organizational collaboration has been significantly affected by the implementation of BBIC, but that BBIC provides a good basis for collaboration due to the logic and structure of the system.

Skolan är en fördelaktig plats att bedriva brottsförebyggande arbete på. Men ansvaret ska inte bara behöva ligga på skolans axlar. I denna uppsats diskuteras lokal samverkan mellan skola och polis som ett exempel på brottsförebyggande arbetssätt. Denna studie är gjord på en av grundskolorna i ett av Helsingborgs riskområden. Uppsatsen ämnar att ge grundskolepersonalens bild av hur de: 1) upplever den nuvarande samverkan med polisen och 2) uttrycker önskan för hur de skulle vilja att samverkan såg ut. Studien har utförts hjälp av en kvalitativ webenkät. Resultatet visar att nuvarande samverkan är minimal eller icke existerande. Deltagare i studien har uttryckt en vilja om samarbeta med polisen, men utan resultat. Något som resultatet visar beror på faktorer både från skolans och polisens sida. För att få en samverkan att fungera pekar litteraturen på att struktur, god kommunikation och engagemang behövs. Vidare kan man genom gemensamma mål skapa ett långsiktigt hållbart brottspreventivt arbete. I slutdiskussionen argumenteras hur Helsingborgs riskområden skulle gynnas av närmare samverkan mellan skola och polis. Vid fortsatta studier på området rekommenderas fokus på polisens perspektiv på brottsförebyggande samverkan med skolan i Helsingborgs riskområden. / The school is an advantageous place to conduct crime prevention. However the responsibility should not only be on the shoulders of the school. This paper discusses local collaboration between school and police as an example of crime prevention practices. This study is conducted at an elementary school in one of Helsingborg's risk areas. The aim is to give a picture of how the elementary school employee 1) experience the current collaboration with the police, and 2) how they would like the cooperation to be. The study has been conducted using a qualitative web survey. The result shows that current collaboration is minimal or non-existent. Participants in the study have expressed their willingness to cooperate with the police, but without any results. Something that the results shows to be due to factors both by the school and the police. In order to make an interaction work, literature points to the need for structure, good communication and commitment. Furthermore, through common goals, a long-term sustainable crime-prevention work can be reached. The final discussion argues how Helsingborg's risk areas would win on a closer cooperation between the school and the police. Further studies in the field recommend focusing on the police perspective on crime prevention cooperation with the school in Helsingborg's risk areas.

Syftet med examensarbetet är att få en ökad insikt i diskussionen som förs bland internationella författare angående krigsdrabbade barn. Litteraturen presenteras ämnesvis och läsaren får möta de ämnen som författarna för fram. De diskuterar frågor kring barnsoldater, vilka olika effekter krig har på barn och hur dessa ska avhjälpas. Författarna ger även exempel på preventiva insatser och handlingsprogram i efterkrigstid och hänvisar genomgående till internationell rätt. Arbetet genomförs som en litteraturstudie och genom en slags innehållsanalys jämförs författarnas olika åsikter. Resultatet vi har kommit fram till är att litteraturen är samstämmig i övergripande drag men att en del skillnader förekommer som i vissa fall förvånat oss. Exempelvis är inte alla författare eniga om att användandet av barnsoldater är enbart negativt för barnen. / The purpose of this essay is to get an increased insight in the discourse among international authors about children in war. The literature is presented by subject and the reader will meet the topics that are discussed by the authors. They bring up issues concerning child soldiers, the effects of war on children and how to prevent those. The authors also give examples of programs of action before, as well as after, the war. The essay is made as a study of literature and the opinions of the authors are compared in a content analysis. The result we obtained is that the literature is very alike but we also found some surprising differences. As an example not all of them agree that the use of child soldiers is solely negative for the children.

I den här uppsatsen har jag försökt beskriva relationen mellan socialtjänst och skola. Mina huvudfrågor har varit att undersöka samarbetet mellan de två organisationerna, samt ta reda på hur detta upplevs av de som är yrkesverksamma, antingen som personal inom skolan eller som socialsekreterare eller handläggare på socialtjänsten.Den här uppsatsen har utgått från fem olika arbetsplatser, men för att få en allmän uppfattning om vad som gäller, eller vad som enligt lag bör råda, presenterade jag inledningsvis några viktiga lagar. Till dem hör anmälningsplikten, som föreskriver att myndigheter som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa. En annan relevant lag är Sekretesslagen, som skiljer sig mellan skola och socialtjänst, där den senare har en mycket strängare sekretess. Det finns dock sju undantagsregler från denna. Bland annat får socialtjänstens personal bryta sin sekretess med klientens godkännande, om barnet eller dess närstående inte lider men av att informationen delas, eller om det är nödvändigt att bryta sekretessen för att kunna fullfölja sitt arbete.För att bättre förstå relationen har jag använt mig av tre teorier. Den symboliska interaktionismen pekar på symbolernas och språkets viktiga funktion i den dagliga kommunikationen, och diskuterar hur olika budskap sänds och tas emot. Organisationsteorierna som jag har presenterat visar på hur strukturer inom en organisation kan formas och vilken effekt det har för relationerna. Bland annat beskriver Andersson hur informella grupperingar kan uppstå med inofficiella normer, vilket påverkar arbetets form och sättet att bemöta andra. Inom systemteori analyseras organisationen som ett nätverk av kedjor, där varje länk fyller en viktig funktion och är sammankopplad till andra delar av organisationen. Olika avdelningar eller samarbetspartners har olika resurser och kompetensområden, men de behöver varandra för att kunna uppfylla organisationens mål. Resultatet av min enkätundersökning visade att det bland skolpersonalen var 73 % som inte hade haft kontakt med socialtjänsten de senaste tre månaderna, medan 62 % av socialtjänstens personal hade varit i kontakt med skolan den senaste veckan. Vidare såg jag starka tendenser till att ansvaret för kommunikationen med socialtjänst ligger på rektorn och i vissa fall på kurator eller skolsköterska. Bland skolpersonalen som upplevde samarbetet som dåligt hade en majoritet någon gång avstått från att göra en anmälan, trots att misstanke funnits. I gruppen som valde ”ganska dåligt” var förhållandet jämt med en svag majoritet bland dem som svarat ”nej”, medan det i gruppen som upplevde samarbetet som mycket bra var en stark majoritet som svarade att de aldrig hade avstått från att göra en anmälan när misstanke förelegat.Sekretessen upplevdes av båda yrkeskategorierna som ett hinder, antingen ibland eller ofta. Över lag ger enkätundersökningen intrycket av att de som är yrkesverksamma inte är fullständigt nöjda, men inte heller extremt missnöjda med samarbetet. Från skolpersonalens sida uttrycktes ofta önskemål om mer kommunikation och feedback, medan socialtjänstens personal i uttryckte en önskan om att få informera skolan mer om sin verksamhet, då skolpersonalen enligt dem saknar tillräcklig kunskap om vad socialtjänsten kan göra och därför har orealistiska förväntningar på dem. / My aim with this essay has been to describe the relationship between the social service and school. Mainly, I’ve tried to investigate the way these two organisations cooperate and find out how this is viewed by the professionals within each organisation. The research material consists of five different workplaces, but to achieve a general understanding about the situation, or the legal pretext that exists within society, the report is initiated with some relevant laws. Among these are the obligation for departments working with children, to report any case of child abuse and the rules regarding confidentiality. These later rules differ between the social services and school, in a way that gives teachers a lot more freedom to talk about cases with people outside of their profession. Thus, there are seven rules of exceptions to the strict confidentiality of social workers. One example is that they may break the secrecy with the agreement of the client. Another case is if the child or its’ kin will feel no harm through this action, and a third exception is in cases where it’s necessary to break the rules of silence to be able to fulfil tasks necessary to the profession. To reach a better comprehension of the relationship between social service staff and persons employed in school, I have used three theories. The symbolic interaktionism lays focus on the importance of language in everyday communication. It discusses how different messages are sent and received through symbols. Theories about organisations are then presented to show how structures within an organisation take form and affect the social relations. Andersson has written about how informal groupings are common, with their own sets of references and values, which can have an effect on the composition of tasks and the manners of treating others. Furthermore, I’ve used system theory, which considers organisations as a network of chains, linked together by different departments, who all fill an important role within the complete structure and influences the other parts. Different branches of the organisation have different resources and knowledge, but they need each other in order to fulfil the goals of the organisation. The result of my questionnaires showed that among staff in schools, 73% hadn’t been in contact with the Social service office or its representatives in the last three month period, while 62% of the social workers had been in touch with someone from a school the recent week. Additionally, I noticed signs that the main responsibility of the communication with social services is delegated to the headmaster or school council, which might explain why a majority of the teachers haven’t had contact themselves. Among the school staff who felt discontent with the relationship to Social Services, a majority had at some point ignored to report a case of abuse, although they had suspicions. Among those who considered the relationship good, a majority replied that they had never ignored to make a report when they had suspicions. The confidentiality was experienced from both sides as a barrier, sometimes or often. Generally, the surveys show that these professionals have some complains but are not fully discontent with their situation. People working in schools expressed a wish to cooperate more with the Social Service Organisation, to improve the communication and to receive more feedback. The social workers on the other hand, wrote that they wanted to inform the staff in schools more about their own organisation and its resources, since according to them, the school staff often lacks knowledge about what assistance the Social Service Organisation can provide, and therefore carry unrealistic ideas about this.

Mental health problems among young people - causes and actionsResults from several studies indicate that the prevalence of mental illness among young people has increased recently. This paper has a qualitative approach where three counselors and a school nurse was interviewed. The purpose of this study is to try to get an idea of how these staff are working with young people suffering from mental illness at school. The aim is also to examine whether there is an opportunity for the staff to work proactively to promote mental health.

Syftet med arbetet är att undersöka hur barn i förskoleklass och ettan tänker kring skolan och sitt eget lärande. Fokus ligger på hur barn ser på skillnader och likheter i förskoleklass och ettan, samt vad de baserar sina antaganden på. Litteratur om bl a förskoleklassreformen, barnperspektiv, barnintervjuer och kvalitativa intervjuer ligger till grund för undersökningen. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med åtta förskoleklassbarn och fyra barn från ettan. Intervjuerna med barnen från ettan är ett referensmaterial, eftersom de har erfarenheter ifrån båda skolformerna. Medan förskoleklassens antaganden kommer från andra källor än egna erfarenheter. Barnens syn på skolan är övervägande positiv, medan de inför skolstarten i ettan har mer blandade känslor. Deras syn på det egna lärandet kan sammanfattas så här - Det man redan kan det är lätt, men det man inte kan det verkar svårt. De har en relativt låg självkänsla när det gäller att se sin oerhörda förmåga att ständigt kunna förvärva nya kunskaper. Barnen uttrycker en önskan att få veta mer om skolan men får väldigt få svar genom den kanal som verkar betyda mest, de äldre skolkamraterna. Lpo94 talar om förskoleklassens uppdrag att slussa barn in i skolans värld. För att uppnå det målet krävs att vi stärker barnens syn på sitt lärande. De behöver känna och tro på att de kan mycket och att vidare kunskap inte nödvändigtvis kommer bli svårare. De behöver få en riktig inblick i skolans värld. En egen skolform bör inte innebära en enskild skolform.

Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gått på skoldaghem, har när det gäller inkludering och exkludering. Dessutom behandlar arbetet dessa elevers uppfattningar om vistelsen på skoldaghemmet bidragit till gynnsammare förutsättningar för utveckling och lärande. Ett underordnat syfte är att öka förståelsen gällande elevers uppfattningar om sin egen skoldaghemsvistelse. Med hjälp av tio kvalitativa intervjuer, försöker detta arbete återge respondenternas uppfattningar. För bästa tolkning och bearbetning av intervjumaterialet har vi låtit oss bli inspirerade av ad hoc – teknik.Resultatet åskådliggör ett antal betydelsefulla faktorer som bidragit till och skapat gynnsamma förutsättningar för respondenterna, såväl kognitivt som socialt. De viktigaste faktorerna som analyserats fram är förhållanden som att respondenterna har vistats i en grupp med få elever, de har känt sig inkluderade och att de har upplevt relationer med engagerade vuxna som har haft ett genuint intresse. Tiden har även den varit av särdeles betydelse.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa om, och i så fall hur, invandrarbarn uppväxta i Sverige med rötter i muslimska länder, påverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrån detta. Frågorna jag valt för att uppnå syftet är: Vad innebär det för invandrarbarn med rötter i muslimska länder att växa upp i det svenska samhället? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med mus¬limsk tradition i förhållande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan på bästa sätt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultat¬analysen diskutera de olika faktorer som belyser problemställningen. Resultatet i denna studie påvisar att det förkommer speciella problem baserade på den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet påverkas av detta. Slutsatsen i denna studie är att mellan¬förskapsbarn, framförallt de med muslimsk bakgrund genomgår större svårigheter i identitetsskapandet än etniskt svenska barn. / The purpose of this essay is to examine and illustrate, and furthermore, how immigrant children brought up in Sweden with roots from muslim countries, are affected by be-tweenship and how they create their identity through that. The questions I’ve choosen achieving the purpose are: What does it mean for immigrant children, with roots from muslim countries, to grow up in the swedish society? Are there any additional special elements for betweenship children with muslim tradition, in the identity making, com-pared to ethnic swedish children? How do betweenship children experience the dual existence and their ethnic identity? How shall the schools, in the best manner, teach and provide the necessity for betweenship children with muslim tradition. The method I use to illustrate the purpose, is of a qualitative approach where the empirical material con-tains four interviews with betweenship children with muslim background. In order to discuss the different elements that illustrate the presentation of problems in the result analysis, I have scientific literature as foundation in the studies theoretical part. The re-sult of this research proves there are special problems based on the dual existence. Con¬sequently, it has an affect on the identity making. The conclusion of this study inclines that betweenship children, especially with muslim background, experience more diffi¬culties in the identity making than of ethnic swedish children.