In this study, a number of teachers' attitudes towards first teachers are examined, a special role that is appointed by the head of school in which the purpose is to develop school operations. Five teachers were interviewed in this study with the goal of sharing their experiences and what challenges and merits they believe the first teacher position provides, ten years after this reform was implemented in Swedish schools. The theoretical prerequisites are based on the teachers' own experiences. The study uses the theoretical starting points of school development and collegial learning, both of which contribute to competence development and help teachers develop teaching by collaborating in a structured way. The results indicate that there is a strong connection between the interviewed teachers experiences and the challenges they face. In the study, justice, equality and clarity emerged as different themes. One of the main points was unequal pay, where the teachers in the study highlighted an aspect of justice that was particularly important. Furthermore, it also emerged that the teachers wanted more clarity and a greater insight into the work that first teachers carry out. This could lead to greater commitment and sense of meaning among the teachers towards the first teachers' work. The interviewed teachers describe that clarity is important for the first teacher's work to produce results. Based on their stories, the work of the first teachers clearly shows successful results. The teachers also discuss the status of the profession, which they believe has improved marginally. They believe that general increases in pay as a contributing factor to the status of the teaching profession have produced this effect. The study shows that the first teachers work has generally contributed to improved results. At the same time, ten years after the introduction of the first teacher service, there is still widespread dissatisfaction with this career choice.

Skolan som institution ämnar att främja alla former av lärande, detta är ett av skolans främsta uppdrag. Ett förbud av mobiltelefonen komplicerar detta uppdrag då även mobilen utgör en källa till informellt lärande hos högstadieelever. Syftet med uppsatsen var att synliggöra och identifiera högstadieelevers informella lärandeprocesser, detta då en kunskapslucka kring informellt lärande i denna årsgrupp har identifierats. Följande frågor besvaras genom uppsatsen: Vad utlöser och hur ser högstadieelevers informella lärandeprocesser ut, i vilka konstellationer och i vilka former sker informella lärandeprocesser hos högstadieelever och vad karaktäriserar digitala verktygs, i synnerhet mobiltelefonens, påverkan på högstadieelevers informella lärandeprocesser? Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer utförts på två olika grundskolor, en i tätort och en i landsbygd, där 10 elever har intervjuats kring deras vanor i och utanför skolan i förhållande till användandet av digitala verktyg och vardagligt lärande. Resultatet av studien visar att mobiltelefonens roll i skolan och under lektionstid är tämligen komplicerad samt att ett förbud mot den inte är helt problemfritt. Mobiltelefonen möjliggör en stor del av högstadieelevernas informella lärande och därmed kan ett förbud ses som paradoxalt då skolans uppdrag motsäger detta. Informellt lärande och kommunikation är två begrepp som sällan separeras, gruppdiskussioner uppges vara särskilt givande och stimulerande för högstadieelevernas informella lärandeprocesser. Därtill hör även samarbete och hjälp kring skoluppgifter utanför diskussionstillfällen.

Honour, a complex and in alot of ways scientifically unexplored topic, has caused a great debate in Swedish politics and media. A concept that has not only been a societal and judiciary issue but also a great challenge in Swedish schools; a place where knowledge, tolerance and respect is to be provided while battling the balance between discrimination and freedom of speech. With this study and exploration of honour in Swedish schools we aim contribute to a deeper understanding and management of honour-related issuses. By using data collection as the primary method, this study complies and analyzes relevant background background information to fully understand the meaning of honour. This is done by providing examples of various interpretations and delving into the complexity of the concept by presenting different theoretical perspectives. It addresses questions such as; how does honour manifest itself in Swedish schools? What are the research-bases measures for the issuse of honour in schools? Additionally, it examines the extent of students at risk of honour-related issues. The research also discusses methods and solutions developed by Swedish National Agency for Education (Skolverket), the government, and other researches in addressing honour-related problems in schools. in Sweden various studies have been conducted to gain an overview of the extent of honour-related violence and oppression within the country. However, there is a lack of consensus on the definition of honour within the research. Scholars debate whether honour-related violence constitutes a unique form of violence or simply differ from men´s general violence against women. Despite this, there is an agreement that such violence is rooted in a partiarchal power structure. The dilemma surrounding the term "honour culture" is discussed and the importance of the intersectional perspective in creating an inclusive school environment is emphasized. The conclusion underscores the need for increased knowledge, awareness, and collaboration within the scool system to effectively address and prevent honour-related issues. Lastly, the study raises and discusses thoughts and notions regarding these measures in relation to school practices.

Införandet av New Public Management (NPM) i svensk offentlig sektor har lett till ökad administration och större fokus på rapportering och utvärdering. Kritiker hävdar att omfattande administration kan minska kostnadseffektiviteten inom offentliga verksamheter och underminera professionellas förmåga att utföra sina kärnuppdrag. Ökningen av administrativa uppgifter har bland annat påverkat lärare, som länge har flaggat för att den höga administrativa arbetsbelastningen är ett arbetsmiljöproblem. Rektorer har en nyckelroll i förändringsarbetet med att minska administrationen i skolverksamheten. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka utmaningar i förändringsarbetet med att minska administration inom den kommunala skolan. Studien består av semistrukturerade intervjuer av rektorer inom kommunala gymnasieskolor i Uppsala kommun, tillsammans med granskning av kommunala styrdokument. Resultatet av studien indikerar att hinder för att minska administrationen i den kommunala skolan främst består dels av en bristande informationsdelning från huvudmannen kring målsättning och tillvägagångssätt för att minska administration. Dessutom identifierades hinder i den institutionella kontext som rektorerna befinner sig i, vilket påverkar och begränsar deras handlingsutrymme.

Denna kunskapsöversikt syftar till att skapa en överblick över vad som kännetecknar forskning om kooperativt lärande inom religionskunskap internationellt samt hur kooperativt lärande kan bidra till svensk religionskunskap i ett pluralistiskt samhälle. De behandlade frågeställningarna är: Vad kännetecknar forskning om kooperativt lärande i religionskunskapen? Hur används kooperativt lärande i religionskunskapen? På vilket sätt kan tillämpningen av kooperativt lärande i religionskunskapen bidra till det pluralistiska samhället vi befinner oss i idag? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en systematisk litteraturstudie i ERIC ProQuest och Primo-databaserna, där 11 vetenskapliga artiklar kartlades och analyserades. Resultaten från kunskapsöversikten indikerar att kooperativt lärande, genom metoder som delade diskussioner och gruppsamarbete positivt påverkar och främjar religionskunskapen inom ett pluralistiskt samhälle. Trots vissa hinder som särskilt relaterar till elevers preferenser visar resultaten att kooperativt lärande har en övergripande positiv inverkan. De analyserade artiklarnas resultat framställdes främst genom både kvalitativa och kvantitativa metoder (Mixed Method Research). Sammanfattningsvis understryker denna kunskapsöversikt potentialen hos kooperativt lärande att stödja och berika religionskunskapen i en värld kännetecknad av mångfald och pluralism.

Elever med fysiska funktionsvariationer har begränsning i sin motorik och kontroll vilket i ämnet idrott och hälsa kan påverka deltagandet i undervisningen. Det krävs av lärare att arbeta med anpassningar för att öka elevers deltagande. Studien syftar att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med att inkludera elever med fysiska funktionsvariationer i friluftslivsundervisningen. Studien grundar sig i tre frågeställningar: ”Hur beskriver lärare i ämnet idrott och hälsa att de anpassar undervisningen så den inkluderar elever med fysiska funktionsvariationer vid friluftslivsaktiviteter i skolan? Vilka förutsättningar krävs för att lärare i ämnet idrott och hälsa ska kunna utföra en inkluderande friluftlivsundervisning? Arbetar lärare i ämnet idrott och hälsa med att utveckla undervisningen för elever med fysiska funktionsvariationer?” Tre lärare i ämnet idrott och hälsa på tre skolor intervjuades. Resultatet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och visar att lärare fokuserar på individuell anpassning för att inkludera elever med fysisk funktionsvariation (Bryman, 2018). Studien visar också att lärarna lägger stor vikt vid relationsbyggande med eleverna för att skapa planeringar som är inkluderande. Det visar att samtal mellan lärare och elev är viktiga för utvärdering och reflektion av undervisningen. Lärare skapar sig genom samtal en bredare syn över elevens behov i undervisningen.

This essay investigates the centralization of schools in the municipalityFridlevstad between 1952-1973. Both a quantitative and qualitative method is used for the research, quantitative regarding the statistic part about population and age composition in the parishes. The qualitative method is used with the handle of the protocols from the municipal council and the local school board.The conclusion of this study is that the politicians were rarely under conflict during the process of school-centralization between these years. Between 1952-1973 the numbers of schools in Fridlevstad municipality went from 14to 3, which more or less got positive effects on the education, in some respects.

Syftet med vår studie är att undersöka specialpedagogers erfarenheter kring att arbeta med utveckling av lärares förhållningssätt mot ett relationellt perspektiv. Vi har utgått från det relationella perspektivet, men även använt delar av Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Kolbs lärocykel för att diskutera resultatet. Som metod för datainsamling har intervjuer använts, tio specialpedagoger från anpassad grundskola, grund- och gymnasieskola har deltagit. Analysen har gjorts med inspiration från tematisk analys och har resulterat i tre övergripande teman; lärares kompetens, verktyg för perspektivvidgning samt utmaningar och framgångsfaktorer. Dessa teman förklaras genom totalt åtta underkategorier. I resultatet framkommer att specialpedagogerna uppfattar att det finns en bredd bland lärare kring vilket perspektiv de utgår ifrån. Det visar sig också att det är av stor vikt att specialpedagogerna är delaktiga i hela processen vid perspektivvidgning, vilket verktyg de än väljer att använda sig av, då risken annars är stor att lärarna inte tar sig vidare och utvecklas mot ett relationellt perspektiv. Även organisatoriska faktorer lyfts som avgörande för om ett utvecklingsarbete ska lyckas eller ej. Skolledningens tydlighet och förmåga att belysa vikten av ett relationellt perspektiv samt att sätta ord på både roller och strukturer är av stor vikt för specialpedagogernas möjligheter att lyckas i det perspektivvidgande arbetet.

Syftet med denna kvalitativa semistrukturerade intervjustudie är att synliggöra gymnasieungdomarnas upplevelser av sexualundervisningen under sin skoltid. Studien har genusperspektivet och det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund. Studien är en tolkningsbaserad metod och datainsamlingsmetoden som valdes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Uppsatsen utgår ifrån att skapa förståelse för gymnasieungdomarnas upplevelser och för att kunna ställa följdfrågor. Resultatet visade att många upplevde sexualundervisningen som bra men att de saknade ämnen som samtycke, genus, jämställdhet och HBTQ. I resultatet framkom det att en respondent fick undervisning även i gymnasiet men övriga fick det endast i högstadiet. Respondenterna önskade att de fick sexualundervisning mer konsekvent och under längre tid. Slutsatsen av den här studien är att det finns ett behov av att sexualundervisningen tar upp bredare sociala frågor som är i enighet med de nutida aktuella ämnena ur ett genusperspektiv.

Utifrån våra arbetslivserfarenheter inom skola samt den verksamhetsförlagda utbildningen vi har haft på fritids, har vi sett att samverkan ser väldigt olika ut och kan skilja sig beroende på vilken skola man jobbar på. Vi anser också att riktlinjerna för hur samverkan bör fungera är varierande, mot bakgrund av detta är syftet med vårt examensarbete att undersöka hur klasslärare och fritidslärare ser på samverkan. Vi har formulerat två frågeställningar som studien utgår ifrån, dessa är: Vilka aspekter anser fritids- och klasslärare är viktiga för samverkan? samt hur ser klasslärare och fritidslärare på samverkan? Vår studies teoretiska utgångspunkt är maktperspektivet och vi har valt att analysera vår empiri utifrån Foucaults maktperspektiv, disciplinär samt pastoral makt. Empirin samlades in med hjälp av intervjuer från tre klasslärare samt tre fritidslärare. Studiens resultat visar på att det ser väldigt olika ut eftersom vi har använt oss av kvalitativ metod som resulterade i att vi inte kunde dra en generell slutsats. Vi har därmed fått erfara kunskap om informanternas syn och tolkning av samverkan och hur det fungerarar på deras arbetsplatser. Något som är gemensamt för alla informanter är att de påtalar hur viktigt det är med ett bra samarbete mellan kollegorna, detta bidrar till att eleverna kan gynnas på ett positivt sätt.