Studien syftade till att erhålla en fördjupad förståelse för hur socialpedagogen beskrev sin yrkesroll och specifika kompetens inom det drogförebyggande arbetet i skolan i jämförelse med andra professioner. Studien avsåg även att få en ökad förståelse för hur socialpedagogen beskrev framgångsfaktorer och utmaningar inom yrkesrollen avseende frågan om att motverka droganvändning hos elever. Vid genomförandet av studien användes en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med sex informanter som hade olika yrkestitlar. Vid bearbetningen av den insamlade datan användes tematisk analys för att underlätta identifiering och analys av teman. För att analysera hur organisatoriska strukturer kan påverka socialpedagogens yrkesroll och specifika kompetens inom det drogförebyggande arbetet tillämpades Human Relations som teoretisk förankring. Det socialpedagogiska perspektivet tillämpades som teoretisk förankring för att synliggöra hur det socialpedagogiska bidraget kan berika det drogförebyggande arbetet. Resultatet i studien visade på skillnader i socialpedagogernas delaktighet och arbetsbelastning i det drogpreventiva arbetet. Resultatet indikerade att socialpedagogerna var i behov av tydligare riktlinjer och ökat handlingsutrymme för att kunna påverka det drogförebyggande arbetet ytterligare. Studien betonade även vikten av att socialpedagogen hade en fungerande samverkan med övriga professioner och utomstående samhällsaktörer för att kunna tillgodose barnets behov och önskemål. Slutsatserna kunde dras att socialpedagogens yrkesroll och specifika kompetens har en stor betydelse i att bidra till elevernas psykosociala utveckling, och detta genom att skapa tillitsfulla relationer. Avslutningsvis synliggjordes vikten av att tydliggöra socialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom skolverksamheten för att samtliga socialpedagoger ska kunna arbeta utifrån likvärdiga riktlinjer och förutsättningar.

Det pågår en alltmer utbredd debatt om vad lärares respektive elvevassistenters roll ska vara i skolan och vem som ska fokusera på enbart undervisning respektive de mer socialpedagogiska aspekterna av lärandet. En sådan tydligare uppdelning mellan yrkesroller kommer oundvikligen att påverka innebörden i relationen mellan de olika yrkesrollerna och eleven. Syftet med denna studie är att belysa hur lärare respektive elevassistenter framställer innebörden av en god relation, hur de arbetar för att främja skapandet av goda relationer, samt i vilken grad de uppfattar att relationen kan påverka lärandet. Med en hermeneutisk utgångspunkt utfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval bestående av fyra lärare och 4 elevassistenter för att besvara syftet med studien. Resultatet visar att innebörden av en god relation utifrån lärarnas perspektiv är en relation med närhet och distans som innehåller ömsesidig respekt, ärlighet och tillgänglighet. För att uppnå detta var lärarnas egenskaper, miljön utanför klassrummet och deras förmåga att relatera och visa intresse för eleverna betydande. Utifrån elevassistenternas perspektiv visar studien att en god relation innebär trygghet, tillit och förtroende där elevassistenten ska vara som en familjemedlem. För att uppnå den goda relationen bjuder elevassistenterna på sig själva, anpassar sig till eleverna och de lyfte förmågan att relatera och att visa intresse för eleven som betydande. Informanterna upplever att relationen har en påverkan på klassrumsmiljön samt elevernas engagemang och motivation gentemot skolarbetet. Den insamlade empirin analyserades utifrån Aspelins fyra nivåer av relationell pedagogik. Utifrån empirin har vi fört en diskussion i förhållande till den pågående debatten om att anställa annan personal för att minska lärares arbetsbelastning så de kan fokusera på undervisning, och vilka eventuella konsekvenser ett sådant tillvägagångssätt kan ha på relationer med elever. Eftersom informanterna påpekar att goda relationer i stor utsträckning skapas utanför undervisningssammanhang ställer vi oss fundersamma till om ett skiftat fokus på enbart undervisning för lärare inte kan medföra risker för innebörden av den goda relationen och dess roll i skolan.

The study aims to investigate social workers' experiences of cooperation with schools. The study is based on examining how social workers describe the school and school staff, as well as how social workers believe the school perceives them, in order to identify perceptions of each institution. Through this, factors that can inhibit and promote collaboration have been discovered. The theoretical approach of the study has been Serge Moscovici's theory of social representations and has been conducted using thematic analysis.The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six social workers and two first social workers. The results reveal that there are several ideas and representations that the social workers have about the schools. Additionally, there are descriptions of what the social workers perceive school staff believe and think about them. These beliefs and representations are both positive and negative in nature and they have been summarized into five main themes and two sub-themes: School staff are ignorant and emotional, High frustration and low authority: the social workers experiences with the sub-theme confidentiality inhibits and promotes, Different missions and perspectives, Us and them with the sub-theme The school´s view on relationships with the parents, and finally Social workers share experiences. There is a need for further research on the subject, where the theory of social representations is seen as useful. The study discusses the importance of additional research and provides tips, ideas, and thoughts for this purpose. / Studien syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av samverkan med skolan. Studien grundar sig i att undersöka hur socialsekreterare beskriver skolan och skolpersonalen samt hur socialsekreterare tror att skolan upplever dem, för att på så sätt identifiera föreställningar om respektive institution. Genom detta upptäcks faktorer som kan hämma och främja samverkan. Studiens teoretiska ansats har bestått av Serge Moscovicis teori om sociala representationer och har genomförts med hjälp utav en tematisk analys. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där sex socialsekreterare och två förste socialsekreterare har deltagit. Det framkommer i resultatet att det finns ett flertal föreställningar och representationer som socialsekreterarna har om skolan. Dessutom framkommer det beskrivningar om vad socialsekreterarna upplever att skolpersonalen tror och tänker om dem. Dessa föreställningar och representationer är av både positiv och negativ karaktär, och har sammanfattats i fem huvudteman och två underteman: Skolpersonal är okunniga och emotionella, Hög frustration och låga befogenheter: socialsekreterarnas upplevelser med undertemat sekretessen hämmar och främjar, Skilda uppdrag och perspektiv, Vi och dom med undertemat Skolans syn på föräldrarelation och till sist Socialsekreterare delar upplevelser. Det finns ett behov av fortsatt forskning om ämnet, där teorin om sociala representationer ses som användbart. I studien diskuteras vikten av ytterligare forskning och ger tips, idéer och tankar till detta.

Syftet med studien är att utforska F-3-lärares uppfattningar om de strategier som används i undervisningen av svenska som andraspråk och svenska för att stödja elever med svenska som andraspråk. Dessutom undersöks vilka anpassningar, stödmaterial och resurser grundlärare använder för att uppnå detta stöd. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare arbetar mycket med att inkludera användning av pedagogiska modeller, språkanpassning och genomgång med hjälp av synonymer och förenklat språk, samt integration av elevernas kulturella bakgrund. Lärarna anpassar också undervisningen genom att välja nivåanpassade material och läromedel samt använder bildstöd och bildkort. F-3 lärare använder sig också av olika tekniska resurser och digitala verktyg för att stödja elever med svenska som andraspråk. Slutsatsen är att för att effektivt stödja andraspråkselever krävs en integrering av rätt val av material, beprövade språkutvecklande modeller baserade på lärares tidigare erfarenheter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svensklärare på gymnasiet arbetar med språkriktighet hos eleverna i kurserna svenska 1, 2 och 3 på gymnasiet. För att uppnå studiens syfte intervjuas åtta svensklärare på gymnasiet. Detta är en kvalitativ studie där den intervjumetod som används är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att svensklärare på gymnasiet arbetar mycket med formativ bedömning och feedback på elevtexter för att utveckla elevernas skrivande. Det framkommer även att lärarna ofta låter eleverna arbeta tillsammans med olika typer av språkriktighetsfrågor, som att rätta texter och liknande. Dock upplever lärarna att det är svårt att finna tid till att arbeta med språkriktighet i den mån de egentligen skulle önska. Något annat som ses som en svårighet i språkriktighetsarbetet är att gymnasieelever sällan ligger på rätt nivå språkligt i förhållande till vad gymnasiestudier kräver. Något samtliga lärare slutligen är överens om är att språkriktighetsarbete och språkriktighetskriterier är något som borde finnas med i alla ämnen på gymnasiet, och inte bara i svenskämnet.

Gang violence has been a significant problem in Sweden in the past few years. The issue has magnified, now extending its grasp to the youth, exacerbating the challenge even further. This leaves negative consequences for both the pupils, teachers and the school. The purpose of this study was to examine how social studies teachers in the upper secondary school describes youths involved in gang activities. Also, the study enlightens the reader on the preventive work carried out by teachers to reduce the risk of pupils being drawn into criminal networks. Before conducting the reachers, this study examines what previous rescuers have said about this matter. Furthermore, our chosen method is the qualitative method in which we conduct interviews. The interviews are done with social studies teachers that teach in the upper secondary school, where we ask them about the research questions. Moreover, we analyze the results with the help of three different theories, these are the labeling theory, the social bond theory and the strain theory. Also, we consider the intersectionality perspective during our analysis. In relation to the results, our research showed that there are several behaviors that can showcase that a pupil is at risk of being drawn into criminality. Some of these identified factors were behavioral changes, being absent from school and lack of engagement in schoolwork. Regarding the work teachers do to prevent pupils being drawn into criminality, our research showed that the most central element of the preventative work conducted by teachers was establishing a strong bond with the pupils. To sum this up, our study can bring further understanding of the behaviors exhibited by students at risk of involvement in gang activity, as well as identify effective preventive measures made by teachers to reduce this risk.

Detta projekt har skett med koppling till omställningen God och Nära vård på Landsbygden och mynnat ut till att fokusera på elever med problematisk skolfrånvaro.  Syftet med projektet är att skapa en produkt och tjänstedesignmässigt hjälpmedel för att förhindra ökningen av elever med problematisk skolfrånvaro. Ökningen beror på bland annat de allt högre krav som ställs i skolan, fler vikarier som håller lektionerna och kaos i klassrummet. Med hjälp av användaren i fokus har tjänstedesignprocessen använts för att komma fram till att elever saknar struktur, och därmed riskerar en problematisk skolfrånvaro bland eleverna. Detta resulterar i en klocka med fem funktioner: tid, dag och datum, hjälpknapp för att tillkalla skolpedagog, timer, ett skolbatteri och knappar för sova och vakna. Tillsammans skapar dessa funktioner en klocka som inte ser ut som ett hjälpmedel, och som vill användas av användaren. En klocka som, med fortsatta tester och utvärderingar, kan komma att bli ett verktyg som används av alla inom skolan.

Det tycks vara svårt att skapa en likvärdig utbildning för alla elever enligt vad som framgår i tidigare forskning som gjorts. Begreppet likvärdig utbildning operationaliseras genom elevernas delaktighet, utbildningens tillgänglighet, inkludering, samt skolledningens engagemang och utifrån de ramfaktorer som påverkar allt som rör skola och undervisning. Det finns ramfaktorer som kan hämma, men också gynna elevernas delaktighet och undervisningens tillgänglighet. Genom att arbeta med anpassad undervisning kan likvärdigheten öka inom skolväsendet, med elevernas behov i fokus. För att tillgodose alla elevers olika behov krävs en variation i undervisningen, så att alla ska få en chans att nå skolans mål. Syftet med studien är att öka kunskaperna kring de ramfaktorer som påverkar utformningen av undervisningen för att skapa delaktighet, samt de förutsättningar som ges till detta från skolledningen. Vi vill få svar på frågor kring hur lärarna beskriver faktorer som påverkar deras arbete med att anpassa efter elevernas behov, hur lärarna främjar elevernas delaktighet i undervisningen och vilka förutsättningar som lärare ges av skolledningen för att anpassa undervisningen.Studien är kvalitativ med utgångspunkt ifrån en semi-strukturerad intervju och öppna enkätfrågor som analyserats med hjälp av ramfaktorteorin för att besvara vilka ramfaktorer som påverkar undervisningen enligt studiens frågeställningar. I studien framkom det att begränsade resurser är den främsta orsaken till den anpassade undervisningen. Dock lägger lärare fokus på att skapa relationer till eleverna för att kunna anpassa och främja delaktighet i undervisningen. Det framgår i svaren att det över lag inte fanns så mycket samarbete med skolledningen för att främja möjligheten för större anpassning i undervisningen. Det framkommer dock att skolledningen periodvis arbetar enligt Skolverkets riktlinjer för att främja lärares utveckling i undervisningen, exempelvis genom läslyftet.Vi kom fram till att det behövs mer forskning inom resursrelaterade ramarna särskilt inom ekonomi samt om de organisatoriska ramarna inom skolledningens roll för att främja en likvärdig utbildningen.

The current study mapped trajectories of perceived educational control (PEC) through its association with age, parental educational attainment (PEA), school type (public or private) and sex. The study surveyed 280 Australian formal students, in a cross-sectional design, between the ages of 17 and 25. Results displayed increased age predicting higher levels of PEC. Having one educated parent predicted greater PEC across age than did having no educated parents. Interestingly, having two educated parents did not significantly elevate PEC. Awaited, was the insignificance of sex in the predictions of PEC, meanwhile school type, yet also an insignificant predictor has opened up for further discussion. No differences were found in PEC levels between school types or genders. Future research should include cultural background of the participant and school attended. Another useful perspective would be measured PEC in relation to likelihood of studying; for those finishing secondary school, or currently not studying. / Den aktuella studien mäter upplevd utbildningskontroll genom sin koppling till ålder, föräldrarnas utbildningsnivå, skolform (offentlig eller privat) och kön. I studien undersöktes 280 australienska studerande, i en tvärsnittsdesign, mellan åldrarna 17 och 25. Resultaten visar på att högre ålder förutsäger ökningar i upplevd utbildningskontroll. Att ha en utbildad förälder förutspår högre upplevd utbildningskontroll (över ålder) än att inte ha någon utbildad förälder. Dock visar det sig att ha två utbildade föräldrar inte signifikant höjer upplevd utbildningskontroll. Som väntat, förutsåg inte kön upplevd utbildningskontroll, likaså förutsåg inte skolform nivåer av upplevd utbildningskontroll, men denna prediktor har öppnat upp för vidare diskussion. Inga skillnader påträffades i upplevd utbildningskontroll nivåer mellan skoltyperna eller könen. Framtida forskning bör omfatta kulturell bakgrund av deltagaren samt skolan som respondenten gått i. Ett annat användbart perspektiv mäter upplevd utbildningskontroll i förhållande till sannolikheten att studera i framtiden; för dem som för närvarande inte studerar, eller avslutar gymnasiet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer med dramapedagogik när den är en tillfällig besökare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien undersöker vad som händer med dramapedagogikens processinriktade arbetssätt när den ska rymmas inom en målinriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte är att möjliggöra professionell konst i för- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomförs en kritisk diskursanalys för att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen för Skapande skola projekt. Föremål för detta arbete är studier av texter producerade av regeringen samt intervjuer av dramapedagoger med erfarenhet från Skapande skola. Resultatet bearbetas utifrån ett maktperspektiv med stöd av Faircloughs modell för kritisk diskursanalys samt diskuteras utifrån Tönniers begrepp gemeinschaft och gesellschaft. Studien visar på att Skapande skola och dramapedagogik har lärande som gemensam nämnare. Det är i det praktiska arbetet som Skapande skola och dramapedagogik kan hamna i maktkamp eftersom det kan saknas enighet om hur lärande definieras och iscensätts. Studien identifierar reflektion, holistiskt och transformativt lärande, fördjupande processer och möte genom interaktion som dramapedagogiska nyckelord för att definiera lärande. Studien visar på att dessa nyckelkomponenter ofta försvinner när ramarna för Skapande skola är allt för strama. / The aim of this dissertation is to investigate how pedagogical drama is affected when temporary appearing in schools through the art project Skapande skola initiated by the Swedish government. The dissertation examines how the process of drama pedagogy is being exposed and used within some of the projects of Skapande skola. By using theory of social constructivism a Critical discourse analysis I carried out in order to expose how pedagogical drama is constructed within the frames of Skapande skola. The subjects of research are texts produced by the Swedish government and interviews with drama practitioners with experience of working with Skapande skola. The result is discussed by using a power perspective with the support of Fairclough’s model of Critical discourse analysis as well as Tönnier’s theoretical ideas of Gemeinschaft and Gesellschaft. The study unfolds that Skapande Skola and pedagogical drama have learning as a key component. It is within the social practice that Skapande skola and pedagogical drama may enter a power struggle, as there could be a disagreement on how learning shall be defined and staged. Key components identified in this study defining learning in pedagogical drama are reflection, holistic and transformative learning, accentuated process and meeting through interaction. The study reveal that the key components are often left out when the frames are too tight within the Skapande skola project.