Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp så som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergången till skolan.  Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism på förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergången mellan förskola och skola med barn som har autism?   Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger på intervjuer med tre pedagoger där alla har utbildning som förskollärare. Genom metoden har vi fått en djupare förståelse av våra frågeställningar och det uttrycks i arbetet.   Resultatet visar att autism är en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med. För barn med autism är det viktigt med struktur samt att de ska inkluderas i hela barngruppen. Även övergången mellan förskola och skola är en viktig del som ska få ta tid för att skapa en trygghet hos barnen.

Bakgrund: Ökad stress hos unga genom allt högre prestationskrav från skola och omgivning leder till allt mer ohälsa. Samtidigt minskar fysisk aktivitet drastiskt hos unga i allt lägre åldrar. Fysisk inaktivitet kan leda till många negativa effekter på hälsan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur fysisk aktivitet inverkar på elevers skolprestation. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes för insamling av aktuell forskning inom området för fysisk aktivitets inverkan på skolprestationer. Litteratursökningen utfördes i databasen PubMed. Till studien valdes 18 artiklar med fokus på elever i åldrarna 13-18 år. Artiklarna granskades och bedömdes i vetenskaplig kvalitet och relevans för arbetet. För att få fram resultat kategoriserades artiklarna var för sig och bearbetades systematiskt för att skapa besvarande temaområden. Resultat: Av de funna resultaten kunde tre temaområden skapas för att besvara fysisk aktivitets inverkan på elevers skolprestation. Mer fysisk aktivitet visade sig medföra minskad stress (1) och bättre kognitiv förmåga (2) vilket kan förbättra skolbetyg (3). Fysisk aktivitet inverkar på individers förmåga att hantera stress vilket kan bidra till bättre kognitiv förmåga, som på sikt kan öka skolbetygen. Implikation: Eleverna rekommenderas utföra medel till högintensivt pulsökande aktiviteter 60 minuter per dag. Skolan och föräldrar har en avgörande roll i att öka graden av fysisk aktivitet inom dessa rekommendationer. Den här studien kan vara användbar för skolor och föräldrar i arbetet mot att implementera mer fysisk aktivitet i skolan men även på fritiden.

Med denna studie undersöks hur specialpedagogerna själva uppfattar att deras kompetens och kunnande tillvaratas inom den organisation de verkar. Kring specialpedagogiken har det ofta funnits olika uppfattningar om dess innehåll och vad det bör innehålla både i teori och praktik. Denna diskussion kan tolkas delvis som kritik mot specialpedagogiken och mot specialpedagogerna. Den kan också tolkas som att specialpedagogiken är en expansiv, föränderlig och diskursanpassat vetenskap. Specialpedagogen ute i verksamheten torde kunna sammanfatta hur uppdraget utförs och hur kompetensen tillvaratas från sitt perspektiv på olika nivåer och inom olika system där hon verkar. Jag vill med denna undersökning rikta fokus och uppmärksamhet på hur specialpedagogen uppfattar olika specialpedagogiska perspektiv i sitt uppdrag. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur specialpedagogerna upplever sitt uppdrag och hur det utförs i ett systemteoretiskt perspektiv samt hur de uppfattar att olika aspekter framträder och samverkar i deras uppdrag. Jag vill se hur uppdraget definieras och verkställs av specialpedagogerna själva mot de ramar olika styrdokument ger och undersöka hur specialpedagogernas uppdrag och kompetens kan, bör och vill användas. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med åtta intervjuer av specialpedagoger som är verksamma inom grundskolans, f-9- organisation för att lyfta fram deras uppfattning och syn på hur specialpedagogiken och specialpedagogerna genomför sitt uppdrag i perspektivet kring de styrdokument som anger uppdraget. I undersökningen visar det sig att specialpedagogernas uppdrag ser olika i ut i de organisationer och på de olika nivåer specialpedagogens arbetar. Att dessa uppdragsgivare organiserar specialpedagogernas uppdrag med olika resurser och förutsättningar visar på hur olika aspekter formar uppdraget ur ett praktiskt perspektiv där specialpedagogerna ser och viktar andra delar av uppdraget och kompetensen, t.ex. handledning, att kunna bättre bidra till en hållbar utveckling av specialpedagogisk verksamhet inom de olika system de verkar.

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som används i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande språkutveckling, samt hur arbetet med språkutveckling kan läggas upp i en barngrupp. Metoden som användes var en kvalitativ forskningsansats där intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgångspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och två pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns språkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de även har kunskap om hur barn utvecklar språk. De måste dessutom känna till tidiga tecken på avvikande språkutveckling, samt på vilka sätt de kan stödja barn i behov av särskilt stöd för att tidigt sätta in rätt insatser.

The aim of this work is to investigate what after-school teachers from various schools and after-schools feel about the importance of physical activity. But also how they work to stimulate and support children/pupils physical activity development in the after-school center. The work also highlights health from a physical perspective. The study provides a historic look of the conditions for the after-schools. Through qualitative interviews I want to find out how the after-school pedagogue thinks of physical activities importance for the health and development of the children. How they work with their new assignment Lgr11 to be a supplement to school. In summary the results indicate that all the respondents think that it is important to work with physical activity. Childrens interest have decreased in physical activities while the mobile, the Ipod and the computer have become more interesting hobbies. The leisure pedagogue likes to offer a “smorgasbord” to the children/pupils that contain various activities. It is very important that they are allowed to choose activity themselves. The physical activity should be done in an enjoyable way. Some leisure- pedagogues thought that by being flexible in their planning, they could stimulate childrens interest in physical activity and also social interaction at the after-school center. Keyword, Leisure-pedagogue, after-school center, physical activity

The purpose of this Master thesis is to examine whether there is a connection between distance to the schoollibrary and the extent to which teachers are using it as an integral part of their teaching. The study aims to answerif the physical distance to the school library is affecting teachers' ways of working with the library, if it affects thecollaboration between teachers and librarians and finally if teachers that are using a school library outside theschool premises are doing so less as an integral part of their teaching compared to teachers that have access to aschool library within the schools premises.The study is based on qualitative interviews with six teachers in the intermediate stage of the nine-yearcompulsory school, of which three have access to a school library within the school premises and three haveaccess to a school library outside the school premises. The two groups of teachers are compared in order to findout if there is a connection between distance to the school library and the usage of it. Loertscher's school librarymedia program and teacher taxonomy have been used as a theoretical framework.The study shows that the teachers who use a school library within the school premises have a bettercollaboration with the librarians than the ones who use a school library outside the school premises. The studyalso show that theese libraries are an integral part of the teaching to a higher degree. However, it is not shownbeyond doubt that the physical distance to the library is the determining factor for the teacher's results. Otherfactors, such as the fact that the school libraries outside the school premises at the same time are functioning aspublic libraries, may also have influenced the result.This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies.

För att belysa värdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poängtera vårt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjänster tagits i bruk. Ekosystemtjänster är samlingsnamnet på allt det vi får från naturen, så som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjänster upp som centralt innehåll. Denna studie har till syfte att belysa hur lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjänster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lärarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om något. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi i årskurs 4-6 på olika skolor. Resultatet av analysen visar att lärarna är mycket engagerade i under-visningen för hållbar utveckling. De lyfter fram förståelsen av naturens kretslopp och hänsynstagande till miljön som mycket viktigt. Lärarna tenderar att tolka begreppet ekosystemtjänster som ett nytt samlingsbegrepp för något de redan undervisar om, snarare än som ett nytt perspektiv. Under intervjuernas framskridande visar lärarna dock tecken på att fördjupa sitt resonemang kring ekosystemtjänster, vilket kan tyda på att en djupare och mer komplex förståelse kan komma att infinna sig när begreppet är väl implementerat. Kommentarmaterialet till kursplanen bidrar sannolikt till en snäv syn på ekosystemtjänster. Lärarna ger i huvudsak uttryck för de två kunskapsemfaserna som Östman (1992) benämner vardagsemfasen och naturvetenskap, normer och beslut, där syftet med kunskap är att eleverna bättre ska kunna agera i och förstå sin vardag.

Skönlitteratur är mycket omdiskuterat i dagens samhälle, och i juli 2016 pågick en debatt om huruvida skönlitterär läsning är nödvändig i skolan för att höja de svenska Pisa-resultaten. Den här uppsatsen ämnar att ta reda på varför skönlitteratur är så omdiskuterat, genom att göra en litteratursociologisk analys av argumenten för och emot skönlitterär läsning i skolan. I uppsatsens undersökningsdel går jag igenom de olika argumenten, analyserar dessa och i viss mån jämför dem med varandra. Denna typ av analys har tydliggjort att kopplingen mellan åsikter om skönlitterär läsning och samhälle är stark, och att det i många fall är svårt att utröna vad det är som egentligen diskuteras: vikten av att läsa skönlitterärt eller vikten av att skapa ett stabilt samhälle.

Syftet med studien är att analysera hur de professionella på HVB-hem och skola beskriver samverkan mellan myndigheter gällande integration av ensamkommande barn i samhället. Studien är kvalitativ där sex intervjuer har genomförts. Tre stycken intervjuer gjordes på tre olika skolor och tre olika HVB-hem. Resultatet som framgår analyseras med hjälp av en tematisk analysmetod där resultatet delas in i olika huvudteman och underteman. Resultatet visar att samverkan mellan de involverade myndigheterna i stora drag fungerar bra men att det fortfarande finns negativa aspekter att jobba med. De ensamkommande barnen är i behov att känna sig välkomna för att en god integration skall ske. Studiens slutsats visar bland annat att en gynnsam integration inte endast innefattar en bra samverkansprocess mellan tidigare nämna aktörer. Informanterna menar att det har också att göra med att hela kommunen, alla dess medborgare, föreningar och ideella föreningar måste vara delaktiga för att generera en framgångsrik integration.

Detta är en kvalitativ undersökning om samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan mellan olika kommunala verksamheter och professioner. Undersökningens syfte är att undersöka samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan (SIP). Mer specifikt avser jag att studera skolan, socialtjänsten och omsorgens upplevelser av svårigheter, möjligheter och utvecklingsmöjligheter vid samverkan över professionsgränserna. Resultatet av undersökningen baseras på kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket som tillämpats i undersökning baseras på tidigare studier om samverkan samt socialkonstruktivistisk teori vilket använts som en övergripande teori för att analysera det empiriska materialet. Frågeställningarna som kopplas till undersökningen är följande: Hur beskrivs samverkan mellan de olika professionerna vid SIP? Vilka faktorer påverkar samverkan på ett positivt sätt respektive negativt vid samverkan över professionsgränserna? Hur kan samverkan över professionsgränserna vid SIP utvecklas för att motsvara de olika professionerna/verksamheternas förväntningar? Slutsatserna av undersökningen är att samverkan ses som ett viktigt instrument för samordna insatserna kring den enskilde individen och att denne ej ska hamna mellan stolarna. I realiteten framgår att det finns olika hinder som påverkar samverkan negativt och som överensstämmer med tidigare studier om samverkan. Ett antal hinder och dilemman för samverkan har identifierats i undersökningen såsom hierarkiska strukturer, feedback, beslutsmandat med mera.