Sverige blev först i världen 1981 med att officiellt erkänna teckenspråket som dövas första språk. Det görs en uppdelning av döva teckenspråkiga personer i äldre och yngre döva, eftersom deras språkliga situation i hem och i skola är olika. Uppdelningen går mellan dem som gick i skolan på 1960-talet och tidigare och dem som började skolan vid 1980-talets början och fram till nu. Under 1970-talet användes en svenskanpassad undervisningsform där teckenspråket mer och mer började accepteras, men där döva hamnade mellan två stolar. Uppsatsen tar sin utgångspunkt från en representant från gruppen äldre döva och hans berättelse. Syftet är att undersöka teckenspråkskommunikationen i förskola och skola för barn i gruppen yngre döva. Genom en kvalitativ intervjustudie är syftet att belysa pedagogernas teckenspråkskommunikation vid bemötandet av barnens eventuella frågor om död. För att besvara uppsatsens frågeställning har åtta pedagoger verksamma i förskola och skola, för döva och hörselskadade barn, intervjuats enskilt. Alla åtta pedagoger är hörande och har talad svenska som sitt första språk. Tidigare forskning gällande barns tankar om döden, teckenspråkskommunikation och livsfrågor har studerats. Resultatet visar att pedagogernas livserfarenhet har gett dem öppenhet att kommunicera livsfrågor, men det råder stor kunskapsbrist i teckenspråk för att möjliggöra detta. Det finns ett stort samverkansbehov hos pedagogerna för att ge barnen tillgång till ett meningstolkande sammanhang.

This essay deals with how the school is portrayed in the media. Selected articles are reviewed and divided in order to determine how the school is described in the media.Research shows that we to a large extent believe in the world we see in the media. How the articles describes the school means that it is reasonable to assume that we look at the school from this perspective. The study focuses on determining how the school is portrayed by examining different aspects.The survey shows that 49 percent of all articles have a negative angle. It also appears that the most commonly used categories are teachers and pupils. The patterns discovered were that equality was an important debate in school in 2016. It also appears that there are very few private writers but what is published is controlled by journalists.

No description available.

Syftet med studien var att genom intervjuer med specialpedagoger, belysa och analysera svårigheter och möjligheter som specialpedagoger på grundskolor återger när de berättar om sitt arbete med elever med diagnosen ADHD. Syftet var även att belysa och analysera hur specialpedagoger beskriver skolans samspel med vårdnadshavare. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition och materialet grundas på semistruktuerade intervjuer. Dessa gjordes med fyra specialpedagoger som arbetar på fyra olika kommunala grundskolor i årskurs ett till nio i två olika kommuner.  I resultatet framgår det att samverkan mellan skola och vårdnadshavre är grundläggande för elever med diagnosen ADHD. Samspelet mellan skola och vårdnadshavare utökar struktur för barnet, vilket underlättar vardagen för elever. En slutsats som framkommer av studien är diagnosens betydelse i skola, för eleven och för vårdnadshavare.  Specialpedagogerna anser att diagnosen inte är betydande gällande insatserna i skolan, men underlättar arbetet med eleven och ger förståelse genom att en diagnos sätts. Diagnosens betydelse är individuell och varierande för elever och vårdnadshavare och kan vara bland det viktigaste till det oviktigaste.  Diagnosens betydelse för skolan beskrivs bland annat som ett hjälpmedel i arbetet med elever med diagnosen ADHD. Tolkning av resultatet har utgått från Bronfrenbrenners ekologiska modell. Utifrån tolkning av resultat visar det att påverkan och samspel föreligger i skolans arbete med elever med ADHD. Det är viktigt att ta hänsyn till alla nivåer i Bronfenbrenners ekologiska modell för att kunna beskriva problemet. Dessa olika nivåer, mikro, meso, makro och exo, samverkar med varandra, vilket framkommer i resultatet i denna studie.

I yrket som lärare i grundsärskolan förekommer arbetet med bilder i undervisningen, så kallat bildstöd, som en naturlig och viktig del av vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur bilderna används som redskap i undervisningen genom att ge svar på följande frågor: - Vad är det som kan utvecklas så att användandet främjar lärmiljön och faktiskt blir ett stöd? - Vilka faktorer av bildstödsanvändandet hindrar en god lärmiljö? - Kan samverkan mellan lärare i grundsärskolan förändra förutsättningarna för bildstödsanvändandet så det verkar gynnade för undervisningen? För många elever med utvecklingsstörning är bilder ett redskap som används för kommunikation, ett hjälpmedel för att få struktur och en väg till att utveckla andra kommunikationsformer. Vi har med hjälp av erfarenhet och i samtal med andra lärare förstått att det finns många frågetecken kring bildstödsanvändande i skolan. Med stöd från kollegor och genom en förbättrad samverkan inom skolan och med andra yrkesgrupper kan dessa frågor få svar. Denna studie har inspirerats av aktionsforskning och följt aktionsforskningens cykliska arbetsform. Ett samarbete i fokusgrupper har skett med lärare verksamma inom särskolan. De metoder som använts är loggboksskrivande, observationer, reflekterande samtal och intervjuer. Fokus under studien har varit på hur lärarna använder bildstöd i undervisningen och hur en samverkan mellan lärarna kan bidra till att utveckla och förändra bildstödsanvändandet. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att en ökad samverkan kring bildstöd kan underlätta arbetet med bildstöd i undervisningen. Denna studie har således i jämförelse med tidigare forskning sett att samverkan inom läraryrket är viktigt för utveckling, men att samverkansformerna måste vara enkla för att inte upplevas som tidskrävande för lärarna. Aktionsforskning som metod innebär en praxisnära forskning och resultatet i denna studie kan bidra med kunskap för de verksamheter som ingick i studien och liknande verksamheter.

The aim of this study was to investigate the actual problems and available resourses a Swedish municipality are faced in the process of receiving refugee children. The method was a cross-sectional study with a content analysis. Semi-structured interviews were conducted with four informants who worked with refugee children. The results showed that school activities play a central role in the work with refugee children. The school collaborated with health care for asylum seekers as well as with the sports projects included in this study. Within the school was one of the challenges of finding qualified staff and in health care, was it the burden of the large number of children coming which was difficult to handle. Thanks to the accumulated experience, this Swedish municipality was able to formulate a good criteria for supporting these children. One of the problems that they had not managed to solve the recruitment of competent staff for language and study in school. The municipality had drawn attention to the problems and therefore had a good chance to improve on this. / Syftet med denna studie var att undersöka de utmaningar som en mellansvensk svensk kommun möter i processen med att ta emot flyktingbarn samt hur resurserna används. Den metod som användes var en tvärsnittsstudie med innehållsanalys. Semistrukturerade intervjuer gjordes med fyra personer som arbetade med flyktingbarn. Resultaten visade att skolverksamhet spelar en central roll i arbetet med flyktingbarn. Skolan samarbetade med hälso- och sjukvård för asylsökande samt med idrottsprojekt som ingår i denna studie. Inom skolan var en av utmaningarna att hitta kvalificerad personal och inom sjukvården var det belastningen av det stora antalet barn som kommer som var svår att hantera. Den undersökta kommunen har under en lång tid tagit emot flyktingbarn och de har arbetat fram en fungerande organisation med bra samarbeten och en tydlig policy. Ett av problemen som de ännu inte lyckats lösa är rekrytering av kompetent personal för modersmål och studiehandledning inom skolan. Kommunen har uppmärksammat problemen och har därför en god möjlighet att förbättra detta.

Social studies, or citizenship education, seems to be a hot topic when it comes to questions regarding the school. Research shows that social studies, as a school subject, is hard to define and at the same time, defined by many. The aim of this study is to examine which aspects of social studies is emphasized in the national curriculum. The focus is primary school. Furthermore, the purpose is also to examine how a selected number of municipalities, in their own policy documents, address these sections in national curriculum. Following questions have been answered with discourse analysis: What relevant discourses regarding social studies can be found in the national curriculum and how is the relationship between them? Which educational purposes are formulated within these discourses? Is it possible to see reflections of these discourses in the municipal steering documents, and if so, how are they expressed? The result shows that discourses surround the word knowledge, and that one aspect of knowledge is dominating. This aspect is even more dominating in the municipalities own steering documents and other aspects are beeing supressed.

Studiens syfte är att beskriva och analysera lärares och fältassistenters syn på sina egna och varandras roller och arbetsuppgifter i arbetet med socialt utsatta barn, samt samverkan kring dessa barn. Vi har valt att utgå från två frågeställningar: (1) vilka uppfattningar har yrkesgrupperna gällande arbetet med socialt utsatta barn och vilka likheter och skillnader finns? och (2) vilka uppfattningar har yrkesgrupperna gällande det arbete som kan ske i samverkan och vilka likheter och skillnader finns? För att bringa klarhet i dessa frågor gick vi ut till 10 respondenter, fem från varje yrkesgrupp som fick läsa en vinjett och sedan svara på 7 frågor som gav oss ett datamaterial som vi använde till att besvara dessa frågeställningar. Alla respondenter som vi gått ut till valde att delta i studien, men en respondent lämnade inte svar inom den avsatta tiden. Vi har tagit oss an frågeställningarna genom att koda och kategorisera svaren vilka sedan analyserats med hjälp av den sociala representationsteorin. Dessa svar sattes i kontext med hjälp av bakgrundsinformation som vi inhämtat från ett antal olika källor för att få en större förståelse för vårt problemområde. Inom ramen av denna studie har respondenterna haft möjlighet att ge sin syn både på sitt eget och andras arbete med socialt utsatta barn, samt sin syn på samverkan som ska ske mellan verksamheter när situationen kräver. Denna studie visar att det saknas en organiserad samverkan mellan lärare och fältassistenter. Respondenterna är enhälligt positivt inställda till samverkan i allmänhet, men det finns ingen plattform för samverkan mellan dessa yrkesgrupper. Lärare anser att det är så det bör vara, eftersom de arbetar och samverkar med skolans elevhälsa och i allvarligare fall socialtjänsten. Fältassistenter ger inte uttryck för ett önskat tillstånd för samverkan mellan sig själva och lärare, men konstaterar att det inte förekommer någon organiserad samverkan, och att den samverkan som finns med elevhälsa inte är så omfattande. Slutsatser som kan dras från detta är att det finns möjligheter att samverka inom skolan med socialtjänstens fältassistenter, men att möjligheterna är limiterade i dagsläget. / The aim of this study is to describe and analyze the difference in perspectives between teachers and field workers, in terms of their own and each other’s roles in work respectively, but also in terms of cooperation concerning children in the common arena of schools.We have chosen to assume the following questions: (1) Which perceptions do the occupational groups have regarding work for socially disadvantaged children and what similarities and differences exist? And, (2) which perceptions do the occupational groups have regarding work that can be done in collaboration and what similarities and differences exist? To clarify these issues a total of ten respondents were contacted, five from each professional group, and a total of 9 responses were recieved. The respondents were presented a vignette and asked to answer seven questions associated with it. The main questions of this study were addressed by coding and categorizing the answers gathered, which were later analyzed using the theory of social representations.These answers were put in context using background information we obtained from a number of sources to gain a better understanding of our research problem. Within this study, respondents have had the opportunity to give their views on their own and others' work with socially disadvantaged children, as well as their views on cooperation that takes place between the two occupational groups when it is required. This study concludes that, although respondents are positive regarding cooperation in general, there is no formal platform for cooperation between the two professions. Teachers express that they are satisfied with the established system where they cooperate with the school health services and, in more severe cases, directly with social services. Field workers do not express a desired state of cooperation between themselves and teachers, but note that there is no organized collaboration between the two, and that their interaction with school health services is not extensive. Further conclusions that can be deduced are that there are opportunities for field workers to cooperate with teachers, however these opportunities are organizationally limited.

Syftet med denna undersökning var att se om det fanns några skillnader på kommunala kontra fristående grundskolor angående specialpedagogiskt stöd. I samband med detta är syftet också att lyfta fram hur de ser på uttrycket “en skola för alla” vilket är en stor del i specialpedagogens uppdrag att se skolan följer. Men uttrycket “en skola för alla” tolkas olika beroende på vem som får frågan och likaså var de för rektorerna. För att kunna få svar på mina frågeställningar har litteratur om inkludering, perspektiv på en skola för alla m.fl. gåtts igenom samt intervjuer med rektorer. Resultaten visar att det skiljer sig en del på olika frågor beroende på om det är en fristående eller en kommunal grundskola. Rektorerna väljer själva att lyfta inkludering i frågan om “en skola för alla” vilket en av rektorerna inte alls kunde förlika sig med och ville istället lägga benämningen på En skola.

Syfte och Frågeställningar Syftet med undersökningen var att mäta sambandet mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande inom ett begränsat urval av gymnasieelever. Undersökningen syftade också till att mäta respondenternas psykiska välbefinnande, stillasittande och fysiska aktivitet samt att mäta sambandet mellan respondenternas stillasittande och psykiska välbefinnande. Hur psykiskt välmående, stillasittande och fysiskt aktiva är respondenterna? Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande? Finns det ett samband mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande? Metod Som metod för studien användes en kvantitativ metod med enkäter. Den byggde på färdiga frågor från Socialstyrelsen (2010) och WHO (2010) och gick ut till 86 respondenter i gymnasieålder. 82 godkända enkäter från respondenterna analyserades genom IBM SPSS Analytica för att mäta sambanden. I korrelationsanalysen användes Spearmans RhoRho för att undersöka samband. Undersökningen ägde rum på ett skolområde i Uppsala, Sverige. Resultat Resultatet visade att 42 procent av respondenterna utför mindre fysisk aktivitet än den rekommenderade dosen om 150 minuter i veckan. Resultatet visade också att 51 procent av respondenterna var stillasittande 10 timmar eller mer, varje dag. I välbefinnande-indexet fick 39 procent av respondenterna ett resultat som rekommenderade kontakt med vården. Samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande fick en positiv korrelationskoefficient på 0,443 (p=0,000), vilket tyder på att det finns ett moderat samband. Sambandet mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande visade ingen tydlig korrelation. Slutsats Den studerade populationen rör sig mindre än genomsnittet i Sverige och sitter mer än genomsnittet i Sverige. Det finns ett tydligt moderat samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande, men det går inte att förkasta andra påverkansfaktorer. Min slutsats är att det krävs en vidare studie för att säkerställa sambandet mellan variablerna, där fler parametrar mäts och analyseras. Sambandet mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande visade ingen tydlig korrelation., men det går inte att avfärda att dikotomiseringen av data påverkade resultatet. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>