På Årstafältet planeras en ny stadsdel med ett publikt urbant aktivitetsstråk, och vi vill ge vår skola en särställning i denna nya byggda kontext. Årstafältet är en storskalig horisontell plats, och kräver därför en större gest - något som sticker ut och bryter av det horisontella fältet. Att jobba på höjden kändes därför självklart och vertikalitet blev på så sätt ett viktigt ord.  Byggnaden möter även landskapet genom att bli en förlängning och ett avslut på aktivitetsstråket. Det urbana livet och gatans aktivitet fortsätter in i byggnaden, och blir en nod och ett landmärke på platsen. Att byggnaden sträcker sig uppåt innebär också att en stor yta på tomten frigörs. Det givna programmet för den nya skolbyggnaden har rubriken ”Sport och skola”. Vi har valt att tolka ordet sport som aktivitet och rörelse, och detta har vi kopplat ihop med byggnadens vertikala grepp. Aktivitetstemat ramar in och genomsyrar hela byggnaden genom att en idrottshall är placerad längst ner, och en högst upp. Mellan dessa idrottshallar spänner olika typer av vertikal kommunikationer, som också börjar och avslutas i två läktare.  I programmet uttrycks även en önskan om att byggnaden ska bli mer än bara en skola - det ska finnas plats för offentlighet och publika funktioner. Därför är byggnadens rum utformade och avsedda för att kunna användas på ett mångfunktionellt sätt. / A new district is planned at Årstafältet, with a public urban activity path. We want to give our school a special position in this newly built context. Årstafältet is a large-scale horizontal location, and therefore requires a larger gesture - something that stands out and breaks the horizontal field. To work at height therefore felt obvious for us and verticality became an important word in our work.The building also meets the landscape by being an extension and an end to the activity path. Urban life and street activity continues into the building, making the building a node and a landmark on the site. The fact that the building extends upwards also means that a large area on the site is released, therefore a piece of Årstafältet is kept.The given program for the new school building has the title "Sport and school". We have chosen to interpret the word sport as activity and movement, and this we have linked to the vertical grip of the building. The activity theme frames the entire building by the fact that an athletic hall is located at the bottom and one at the top. Between these sports halls, different types of vertical communications span, which also begin and end in two stands.The program also expresses the wish that the building should be more than just a school - there should be room for public functions. Therefore, the building's rooms are designed and intended to be used in a multifunctional manner.

Vi befinner oss i ett område bakom travbanan i Solvalla. Här finns planer för ett nytt bostadsområde och vårt kandidatarbete har handlat om att rita en skola på en utav bostadsområdets tomter. Tomten är vänd mot en gata i nordöst och ett skogsområde i sydväst.  Sporthallen har varit min absolut viktigaste generator som genomsyrat hela projektets utveckling och process. Jag har valt att låta sporthallen vara en central del i skolans utformning och tanken bakom detta är att lokalen ska kunna generera olika aktiviteter vid olika tider under dygnet.  Det är lätt att tänka sig att sporthallen som nedgrävs i och med tomtytans storlek i förhållande till det stora ytprogrammet som tillkommer. Jag har istället valt att inte sänka ner sporthallen för att kunna nyttja lokalens fulla kapacitet i den nya förskolan.  För mig kan en sporthall vara så mycket mer än bara en plats för att utföra fysiska övningar i grupp. Det skulle till exempel kunna fungera som en gemensam samlingsplats för elever och lärare, en rastplats, studieyta, en aula, ett bibliotek, en lokal för klassdisco, biosalong eller en plats för skolavslutningar och andra sociala evenemang.  Sporthallen är generellt sätt en ganska outnyttjad yta i relation till dess storlek. Lokalen tar upp mycket plats och är kostsam att bygga och underhålla. Så varför inte göra något fint av den?  Därför har jag tänkt att sporthallen ska kunna vara öppen för lokalsamhället och hyras ut för att skapa ett bredare användningsområde samt gynna föreningsliv och gemenskap i det nya bostadsområdet i Solvalla.  I det centrala bottenplanet kommer sporthallen tillsammans med matsal, omklädningsrum och kök utgöra en offentlig plats där man under uthyrning har tillgång till alla faciliteter. När skolan är öppen under dagtid kommer endast elever och lärare ha tillgång till de respektive lokalerna.  Min vision har varit att skapa en skola med en central mittpunkt som ska kunna fungera som en länk mellan elever och lärare. En plats för det sociala mötet sker och där alla får vara med och delta på sina egna villkor. / The sporthall has been my most important generator throughout the entire project's development and process. I have chosen to let the sporthall be a central part of the school's design and the idea behind this choise is that the venue will be able to generate differnt activities at different times of the day.  It is easy to imagine that the sporthall is buired becuse of the relation between the size of the program and the area of the bulding plot. Instead, I have chosen not to lower the sporthall in order to use the full capacity of the premesis in the new preschool.  To me, a sporthall can be so much more than just a place to carry out physical exercises in a group. It could, for example, serve as a common gathering place for students and teachers, a resting place, study area, an aula, library, cinema lounge or a place for school closures and other social events.  The sporthall is generally a rather unused area in relation to its size. The venue occupies a lot of space and is expensive to build and maintain. So why not do something nice of it?  Therefore, I think the sporthall should be open to the local community to create a broader filed of use inthe new residental area in Solvalla.  In the central ground floor, the sporthall, together with the dining room, changing room and kitchen will be a public space ehere you have acess to all the public facilities during rental. When the school is open during daytime, only students and teachers will have access to the respective premises.  My vision has been to create a school with a central midpoint that can serve as a link between student and teachers, as well as the community and a place where social meetings takes place.

En skola för de minsta barnen upp till 10-åringar. Tanken är att skolan ska vara en resa där man börjar i ena änden som liten och och slutar i den andra änden som 10-åring. Men den ska ändå vara uppdelad i två olika orginasationer för att barnen ska kunna utvecklas och leka på sina egna vilkor och inte hämmas av att hälften är små och de andra är stora. Ena delen ser man denna utveckling geniom rummens skala och när barnen blivit lite större ser man denna resa genom att man flyttar sig lödrät, uppåt i byggnaden. Byggnaden relaterar till omgivningen genom att den bakre delen så klättrar på den sluttande marken uppåt, men med ett konstant innertak vilket gör att just de rummen varierar i takhöjd och relaterar till den skala jag precis nämnt. Vidare behåller den storskalighet mot den omringande bebygglesen som planeras bli högre, medan den håller en småsklighet mot skogen och parkstråket som den knyter an till genom flöden och relationer och skyddar på så sätt skolans utemiljö från trafiken och bebyggelsen runtomkring. / A school for the youngest childern up till ten-year-olds. The koncept for the school is that it is suppose to be a journey. A journey where you start in one end as a small child and finsih in another as a ten-year old kid. But it is still going to be divided into two different organizational scenes so that the children can develop and play on their own terms and not be hampered by one half being small and the others are big. In one side, this development is seen through the scale of the rooms, and when the children have grown a bit, this trip is seen by moving solder upwards in the building. The building relates to the surroundings by the rear part climbing on the sloping ground upwards, but with a constant ceiling, which makes the rooms vary in ceiling height and relate to the scale I just mentioned. Furthermore, the large scale of the surrounding building site, which is planned to be higher, retains a peculiarity to the forest and the parkstrain as it connects through flows and relationships, thus protecting the outdoor environment of the school from traffic and buildings around.

Solvallastadens skola är en kombinerad förskola och lågstadieskola ritad för den kommande stadsdelen, Solvalla Staden. Skolan har fokus på naturen precis som den planerade stadsdelen. Från naturen har jag inspirerats av jord och luft (härstammar från de fyra elementen) och har översatt detta till tungt och lätt. Detta speglar också tomten och de omgivande landskapet med berg i dagen och höga träd i skogen.  Byggnaden är utformad som en tung ”sockel” till bottenvåning i betong där dagis, matsal och idrottshall ligger. Dagiset har en lugn inhängnad gård på markplan. Ovanpå betong våningen står skolan som en lättare trästruktur försedd med en generös takterrass som planar ut med marken upp mot skogen. Detta ger de ädre barnen möjlighet att också annvända skogen och den intilliggande centralparken under raster.  Parallellt med konceptet ”tungt och lätt” ska skolan uppmuntra till utomhusvistelse och vara naturnära både vad gäller materialval och funktioner så som centrala kapprum med lätta flöden ut och in. / TASK: To propose a primary school building combined with a kindergarten, for an already planned neighbourhood that will be built in a Stockholm suburb, Solvalla. The school should accommodate 240 pupils between the age two and ten. PROJECT: Like the planned neighbourhood, I decided to put nature in focus when creating the building. The plot had rocky ground and is surrounded by forest. I used this as inspiration for the school where the heavy concrete base is meant to resemble the rocky ground and the light wood structure above the forest. The kindergarten, canteen and sports hall are placed in the concrete base, while the school is in the light wood structure above. Despite having an undersized plot, I decided to have two separate schoolyards for the primary school and kindergarten. The kindergarten has a fenced yard on ground level while the primary school has a rooftop terrace yard that levels out with the ground. This allows primary school children access the  forest and park beside the school for play and activities. Further, together with the design of the building and materials used, I have added a cultivation and put the cloakrooms in centre, to really push my focus on nature and to make outside activity more accessible.

Byggnaden inrymmer en förskola med fyra avdelningar, två förskoleklasser, sex lågstadieklasser samt kök och personalutrymmen. Centrum i huset är den stora salen som används för idrottsundervisning, samlingar, scenframträdanden, sammankomster, spontan rörelse och spontant relationsskapande. Alla övriga utrymmen omringar den. Med det största utrymmet som nav ges varje barn och varje vuxen möjlighet att, i både rumslig och social mening röra sig från det lilla ut i det stora i sin egen takt. På kortändan av salen kan stora dörrar öppnas ut mot gården. Stora salen är en yta som hela tiden finns nära till hands när någon i byggnaden behöver springa av sig, samlas eller byta miljö. / The building houses a pre-school with four divisions, two preschool classes, six lower classes, as well as kitchen and staff spaces. The center of the house is the main hall used for physical education, meetings, stage performances, gatherings, spontaneous movement and spontaneous relationship creation. All other functions surround it. With the largest space as hub, each child and adult is given the opportunity, in both spatial and social terms, to move from the little space into the big at their own pace. At the short end of the hall, large doors can be opened to the school yard facing the forest. The big hall is a surface that is always close to hand when someone in the building needs to run around, gather or a change of environment.

Solvalla School & Preschool In the beginning of the project, we worked for a week with the concepts of security and challenge in relation to the school environment. We were asked to do a sketch model of our thoughts and I chose to continue working with it. One way to look upon the word safety is the possibility to get a view of the surroundings and to create an understanding of the situation you are in. In my school building there is a visual contact through window openings between the common rooms with both the grade above and the one below. This way the children can get a better understanding of their education, where you have been and where to go. Also you can develop some kind of contact with children in other grades. By working with terracing in the opposite direction of the terrain, displacements are created between the floors that make the window contact between the grades a little bit less intrusive. The terracing also provides space for a sports hall, staff and a canteen below the highest annual grades. The displacement of floors also enables windows with daylight to the common rooms, even though they are located in the center of the building. The preschool building works as a reflection of the primary school building, but in a smaller scale. The program is distributed in the exact same way with the oldest children at the top of the terracing and the youngest in the lowest parts. Canteen, staff areas and other common spaces are placed under the highest part of the preschool. The highest parts of my school buildings relates to its surroundings by meeting the highest parts of the new housing in Solvalla with its multi-storey houses. The lowest part connects with the forest and nature. Johanna Lundqvist / Solvalla Skola & Förskola I början av projektet arbetade vi en vecka med begreppen trygghet och utmaning i relation till skolmiljön. Vi fick i uppgift att göra skissmodell på våra funderingar och jag valde att arbeta vidare med den. Ett sätt att se på trygghet är möjligheten till överblick och att få ”koll på läget”. I min skolbyggnad har man via allrummen genom fönsteröppningar kontakt med både årskursen över och den under . På så sätt kan man också få överblick över sin utbildning, vart man är på väg och var man kommer ifrån, samt utveckla någon form av kontakt med de personer som går i andra årskurser. Genom terrassering som går emot terrängen skapas förskjutningar mellan planen som gör fönsterkontakten mellan årskurserna lite mindre påträngande. Terrasseringen ger också utrymme för sporthall, personalutrymmen och matsal under de högst belägna årskurserna. I och med förskjutningen i höjdled så möjliggörs fönster med dagsljus även till allrummen som är placerade i mitten av byggnaden. Förskolan fungerar som en spegling av lågstadiebyggnaden, fast i mindre skala. Den byggs upp på samma sätt som lågstadiet, med äldsta barnen längst upp i terrasseringen och matsal och personalutrymmen under den högsta delen av förskolan. Mitt tillägg förhåller sig till sin omgivning med att den högsta delen av byggnaden möter nya Solvalla med sina flervåningshus och den lägsta delen möter skogen och naturen. Johanna Lundqvist

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om hur tre grundskolelärare använder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgå från följande frågeställningar i min studie:•På vilka olika sätt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en årskurs 1, 2 och 4?•Vilka anledningar anger lärare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan är de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna?•Hur uppfattar lärare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition?Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehåller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förändring för att motsvara samhällets utveckling.Jag har använt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder är intervju och observation. Undersökningarna är gjorda på en skola, där jag har besökt tre olika skolklasser i två dagar per skolklass. Intervjuer har gjorts både med lärare och med elever. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån teorin angående den logocentriska traditionen och medier i undervisningen.Min slutsats för arbetet är att den logocentriska traditionen kan gestaltas på olika sätt i undervisningen. Det är min utmaning som blivande lärare att genom användandet av flera olika medier och uttryckssätt i undervisningen förhålla mig till och våga utmana traditionen.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur en förskola och en skola arbetar för att främjadet verbala språket hos andraspråkselever. Frågor som vi använt oss av för att få svar på dettaär– Vilka arbetssätt använder sig lärarna av för att främja andraspråkselevernas språkligautveckling?– I vilka situationer uppstår en verbal dialog mellan lärare och barn och mellan barn och barn?Vi anser att detta är ett relevant ämne att undersöka då det alltid är viktigt och ett måste förlärare att arbeta med språkutveckling. Det svenska samhället idag går åt en ännu mermångkulturell framtid och därför ser vi att det är av intresse att undersöka hur man arbetarmed andraspråkselever idag, både för att se det positiva men även för att se vad som kanutvecklas.I vår empiriska undersökning har vi använt oss av observationer i en förskola och i en skolamed samma upptagningsområde av barn. Resultatet av vår undersökning visar både positivaresultat men även att det behövs en del förbättringar och utveckling av det språkutvecklandearbetet i skolan. I förskolan så anser vi att de bör ha mer arbete med skönlitteratur, och ha flerarbetssätt som inbjuder barnen till samtal. I skolan bör lärarna sträva efter att samtalstiden skatillägnas eleverna och även använda sig mer av grupparbeten och låta barnen samspela medvarandra på lektionstid och på så sätt kunna lära sig av och med varandra. Vi tror att förskolanoch skolan hade kunnat ha nytta av ett samarbete då lärarna i skolan har många bra arbetssättmedan lärarna i förskolan strävar efter ett bra arbete med samtal.

No description available.

Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper. Intervjuerna har tolkats genom meningskategorisering. I vårt arbete har vi utgått från Antonovskys teorier om salutogenes och känslan av sammanhang (KASAM).Resultatet av undersökningen visar att barn och pedagoger inte ser på psykisk ohälsa på samma sätt. Både barn och pedagoger anser dock att trygghet är en av de viktigaste faktorerna för psykisk hälsa. Barnen anser också att en av de viktigaste faktorerna för psykisk hälsa är att man inte är ensam, medan pedagogerna betonar vuxenstöd.