Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är?Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill. Exempel utifrån deras resonemang är att skolor och museum ofta har olika uppfattningar om lärande. I deras forskning poängterar de också vikten av museums unika möjlighet att erbjuda ett praktiskt lärande med verkliga föremål för skolor. Som teoretiska verktyg har vi valt John Deweys och Tom Tillers pedagogiska teorier. Vi har tagit hjälp av deras sätt att se på lärande och deras begrepp learning by doing - att lära genom praktiskt arbete och aktionslära - att lära genom diskussion och reflektion. Vår undersökning har ett kvalitativt förhållningssätt. Vi har gjort en fallstudie på ett museum, där vi följt ett projekt som riktar sig till skolklasser i årskurs 3. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med lärare och museipersonal och genom ostrukturerade observationer. Våra slutsatser som vi dragit är att:•Samarbetet i det projektet vi följt till stor del fungerar som en envägskommunikation. Det är museet som skapar projektet utan skolornas medverkan. Däremot tar projektet verkligen hänsyn till skolornas brist på pengar och de mål som skall uppnås enligt läroplanen.•Utställningen kan mycket väl leda till historiemedvetande men det krävs ett stort efterarbete, där kunskaper får diskuteras och relateras till elevens liv och för-förståelse, till nutid och till framtid. •Hinder i samarbetet mellan skola och museum som vi har sett är framförallt brist på tid och pengar i skolan och att skolan inte prioriterar kultur.Nyckelord: Historiemedvetande, Museum, Museipedagogik, Samarbete, Skola.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur homosexuella föräldrar upplever sin tillvaro i ett heteronormativt samhälle samt hur de ser på skolans bemötande av dem och deras barn.

Syftet med mitt arbete är att undersöka och synliggöra hur två lärare försöker bedriva filmundervisning på skolans senare år och på så sätt förverkliga kursplanen i bild. Undersökningen, som är kvalitativ, sker i form av inspelade intervjuer. Mitt resultat, dvs. lärarnas röster och åsikter, presenteras i en leranimerad dokumentärfilm och på så sätt åskådliggör det konstnärliga i min KME-utbildning. Då antalet deltagare i min undersökning är litet jämförs mitt resultat med en rapport från Skolverket. Rapporten presenterar olika aspekter av bildämnet och tar bl.a. upp de undervisande lärarnas behörighet, materialbrist och undervisningstiden. Jag har medvetet valt att bara intervjua två lärare då gestaltningsformen är tidskrävande. Jag lyckas skapa en leranimerad dokumentärfilm som jag döper till Film i skolan –Är det möjligt? Den är 8 minuter och 40 sekunder kort och tog över 91 timmar att producera. Mitt resultat när det gäller lärarnas situation går i linje med Skolverkets undersökning. Filmen kan ses på: http://homeweb.mah.se/~ll011235/examensarbete06.wmv

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger och föräldrar upplever att föräldrasamverkan fungerar på förskolor och i skolans tidigare år. Vi har genom kvalitativa intervjuer fått fram att föräldrar och pedagoger anser att föräldrasamverkan fungerar relativt bra i både förskola och skola. Föräldrarna menar att det är viktigt med ett öppet klimat och att de kan känna förtroende för pedagogerna. De vill ha en inblick i sina barns vardag och känna att de kan vara med att påverka. Även pedagogerna tycker att det är betydelsefullt att ha en bra relation till föräldrarna. Det kom fram tankar om hur man ska engagera föräldrarna och få med alla i dialogen mellan hem och förskola/skola i intervjuerna. Vikten av ett positivt förhållningssätt gentemot varandra framkom under våra intervjuer.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i min upplevelse att pedagogerna på den skolan jag har vikarierat på under min lärarutbildning, satsar alla resurser på de elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Resurser läggs främst på elevernas svagheter, snarare än att främja de styrkor som våra begåvade elever har. Om vi skall kunna uppnå målet med "en skola för alla" måste vi också se till de begåvade elevernas behov av särskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de åtgärder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger på intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med från förskolan till årskurs fyra. En slutsats i min undersökning har varit att det finns svårigheter att urskilja de begåvade eleverna. Därmed blir det också svårt att tillgodose deras behov. Uppsatsen visar också hur lärarna ofta fokuserar på den begåvade elevens oroliga beteende och negativa inverkan på sin omgivning, istället för att sträva efter att tillgodose dennes behov av stimulans, något som skulle kunna förebygga ett störande beteende från den begåvade elevens sida.

Syftet med denna uppsats är att studera fyra gymnasieungdomars inställningar till skrivande och respons i skolan och på bloggar. I ämnesplanen för svenska som träder i kraft hösten 2011 står det bland annat att undervisningen i svenska ska ” stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling” samt ”syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift(…)”. I uppsatsen undersöks hur ungdomarna tycker att de motiveras till att skriva i skolan och när de skriver blogg samt vad de anser om skrivande och respons i skolan och när de skriver blogg. Ungdomarna har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Empirin har sedan analyserats med hjälp av litteratur om processorienterad skrivundervisning och bloggar, samt utifrån ett sociointeraktivt perspektiv på skrivande. I uppsatsen framkommer bland annat att ungdomarna upplever att de motiveras av att få sina texter lästa samt att få respons. Det framkommer att ungdomarna genom bloggskrivande kan öva sina förmågor att skriva mottagaranpassat eftersom de har reella mottagare till sina bloggtexter. Deras inställning till- och uppfattning om skrivande och respons är olika beroende på om skrivandet och responsen sker i skolan eller på bloggar. De delar inställningen att det inte är viktigt att skriva korrekt på bloggarna utan att de kan fokusera på att göra sina texter intressanta. När det gäller skoltexter menar de att dessa ska vara både intressanta och språkligt korrekta. Skrivandet på bloggar upplevs därmed som mindre krävande än skrivandet i skolan. Respons på bloggtext handlar för informanterna till stor del om att bli bekräftad och bekräfta andra som personer. När det gäller skoltexter tycker de att responsen ska vara konstruktiv och inte enbart positiv.

Syftet med följande arbete är att utifrån ett undervisningsförsök se vad en barnbok med matematisk perspektiv ger för pedagogiska möjligheter i arbete med matematik i årskurs 1.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om grundläggande matematik och hur man synliggör matematik i en barnbok. Med hjälp av en undervisnings försök ville jag se vilken betydelse har barnboken för elevens matematikutveckling? Och hur kan man som pedagog synliggöra matematiken i en barnbok?Sammanfattningsvis visar resultaten på att barnböcker är ett tillskott för barnets matematikinlärning. Med en barnbok som underlag får barnet erfara och utveckla matematikbegreep på ett naturligt sätt. De fem lektionerna som genomfördes visade att barnen lyssnade aktiv och arbetade koncentrerat under lektionerna. Anledningen till detta är att lektionerna utgick från barnens verklighet, innehållet lades fram på ett nytt sätt och det fanns möjlighet för verbal kommunikation. Då barnen slapp sitta vid bänken och räkna på egen hand.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida det finns en samsyn mellan elever och lärare och lärare emellan rörande begreppen mobbning och kränkande behandling och kring det preventiva arbetet som sker på skolan mot mobbning. Arbetet syftar också till att undersöka om den utvalda skolans preventiva arbete motsvarar det skolor ska göra enligt skollagen och bör göra enligt forskare på området. För att undersöka detta gjordes individuella kvalitativa intervjuer, i en utvald klass på en grundskola i Skåne. Två lärare och åtta elever deltog i undersökningen. Informanternas svar kategoriserades utifrån övergripande frågeställningar som ställdes till samtliga informanter. Resultatet visar att det finns brister i samsynen på mobbning och kränkande behandling både mellan elever och lärare och lärare emellan, samt att skolan inte uppfyller skollagens krav på preventivt arbete. Slutsatsen är att bristerna i samsynen beror på avsaknad av kunskap och en gemensam referensram på skolan.

SammanfattningMitt syfte var att undersöka elever och lärares inställning och uppfattning om utomhuspedagogik i en mångkulturell skola. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och satt mig in i forskning om utomhuspedagogik och intervjuat elever och en lärare som arbetat med utomhuspedagogik under några år om deras tankar om att lära utomhus. Både lärare och elever var väldigt positiva till utomhuspedagogik och uppfattade det som lättare att koncentrera sig och fokusera på lärandet när de var utomhus och hade lektioner. Läraren jag intervjuade betonade att det var viktigt att det fanns en röd tråd genom all undervisning och att de arbetade språkutvecklande när de var utomhus eftersom eleverna i klassen var ganska språksvaga. Eleverna önskade mer utomhuspedagogik och läraren ville ha mer stöd av kollegor i sitt arbete för en optimal utveckling av utomhuspedagogik i en mångkulturell skola.

Syftet med mitt arbete är att studera hur några lärare och elever på en skola ser på elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet är även att delge uppfattningar från en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation. Mina frågeställningar är: Hur ser Hjärups skolas elever och lärare på elevinflytande i undervisning? Hur upplever Hjärups skolas elever och lärare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fånga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar på bästa sätt. Jag har intervjuat två klasslärare och två elevgrupper med tre stycken i varje grupp i årskurs 3 och 5. Jag intervjuade även Lena Nivelius, specialpedagog och föreläsare om elevinflytande och Niklas Johansson, Sveriges Elevråds Centralorganisation. Elevinflytande i undervisningen existerar inte som ett eget uppslagsord, begreppet förklaras istället av forskarna genom olika definitioner. Elevgrupperna och deras klasslärare på Hjärups skola tycker att elevinflytandet i undervisningen bland annat handlar om att eleverna får vara med och bestämma samt påverka utformningen av undervisningen. Elevgrupperna uttrycker att de har inflytande över undervisningen på samma sätt som klasslärarna beskriver att de utövar elevinflytande i undervisningen. Det finns olika uppfattningar gällande krav och förutsättningar för elever för elevinflytande i undervisningen. Klasslärarna tycker inte att elever kan få ett större inflytande än vad de kan hantera eftersom det handlar om mognad och förutsättningar. Elevgrupperna vill inte ha ett större elevinflytande i undervisningen då de anser att det befintliga elevinflytandet i undervisningen fungerar bra. Elevgrupperna och klasslärarna är ense om att det blir stora konsekvenser i undervisningen för eleverna om en undervisning utan elevinflytande bedrivs.