I detta arbete rapporteras hur vanligt det är att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs även den hjälp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lärare bemöter dessa elever. För formulering och utvärdering av enkäterna har den inom psykiatrin använda definitionen av social fobi, DSM-IV, använts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi känner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnå kriteriet för social fobi. Social fobi är dubbelt så vanligt bland flickor som bland pojkar. Trots detta, uteblir pojkar oftare från redovisningar i skolan. Social fobi är likaså vanligare bland elever på yrkesinriktade program. Resultaten visar att social fobi är minst lika vanligt bland gymnasieelever som bland vuxna. Det finns ett stort behov, både bland lärare och elever, av kunskap för att komma tillrätta med oro och obehag vid sociala situationer i skolan.

I mitt examensarbete har jag ritat en skolbyggnad i vilken jag undersökt två ämnen - en associativ skolmiljö samt tektonik. För att sätta mig in den associativ skolmiljö har jag studerat Hans Scharouns arkitektur som betonar skolmiljöns sociala relationer och associationerna mellan individ och samhälle. Lärande sker genom successiv ökning av sociala integration där hemvisten gradvis blir mer integrerad i ett större sammanhang desto högre upp i årskurserna eleverna går. Skolan liknas ofta med staden. Därför har jag utformat skolan så att de yngre årskurserna har lättare till spring och lek och har en mer koncentrerad undervisning i periferin av skolbyggnaden. De äldre rör sig i en större del av skolans lokaler, mellan våningar och mer självständigt i de offentliga, centrala delarna av skolan. Samtidigt har jag jobbat tektoniskt och fokuserat på tegelmurning. Olika typer av murar har styrt byggnadens utformning. Måttet av en tegelsten på 250x120x62 har bestämt formen på en bärande mur eller en icke, en yttermur eller om den står invändigt. Framförallt behöver muren inte enbart vara rumsavskiljande, utan kan sittas och lekas på. / In my degree project have I designed a school building in which I studied two subjects - an associative school environment and tectonics. To learn about the associative school environment, have I studied Hans Scharoun’s architecture that emphasizes the social environment of the school and the associations between individuals and society. Learning is achieved through the gradual increase of social integration, where class rooms gradually become more integrated in a broader context, the higher the grade the students attend. The school is often likened to the city. Therefore, I have designed the school so that the younger grades have easier to run and play and have more concentrated teaching in the periphery of the school building. The older move in a larger part of the school's premises, between floors and more independently in the public, central parts of the school. At the same time, I have worked tectonically and focused on brick walling. Different types of walls have directed the design of the building. The size of a 250x120x62 brick has determined the shape of a supporting wall or a non, an outer wall or if it stands inside. Above all, the wall does not need to be space-separating, but can be seated and played on.

Mälarängsskolan      - skolverksamhet som tar dig till nya höjder  Huvudtanken med mitt projekt är att utnyttja taken för att få mer skolgårdsyta. Under studieresan i Stockholm fick jag uppfattningen att skolgården inte prioriteras, ofta är den mindre än den bör vara. Ett exempel är Lugnetsskola i Hammarbysjöstad, eleverna från två skolor delar på en skolgård som är mycket mindre än de föreskrivna 12 kvm/ barn. På Lugnetsskola leder detta till kompromisser, som att utnyttja en ekskog som inte tillhör skolan, och mycket krångel med elevernas scheman.     På Lugnetsskola har arkitekterna försökt utöka skolgårdsytan genom att anlägga en liten skolgård på taket. Detta är något jag valt att utveckla på min skola. Jag har interagerat skolgården på taket med skolgården på marken, så att de flyter samman till en skolgård. För att uppnå detta har hag jobbat med nivåskillnader. Exempelvis är delar av skolan nedgrävda, ungefär en halvmeter, för att låta skolgården på taket närma sig marknivån utan att kompromissa med takhöjden inne i skolan. Taket är ett biotoptak där barnen får leka bland växterna. Det finns även ett gångstråk som binder samman mina två byggnader med varandra och med skolgården på marken. Gångstråket är gjort av olika långa betongblock som avlutas på samma sätt som fasaden.  I min skola ligger hemvisterna för årskurs 1-4 i en egen del av byggnaden. Årskurs 5 och 6 har sina hemvistet på andra våningen och förskoleverksamheten ligger i en egen byggnad.   Hållbarhet Eftersom min skola är delvis nedgrävd på vissa ställen har jag valt att bygga den i betong.  Jämfört med exempelvis trä är betong inte ett miljövänligt material. För att minska miljöpåverkan har jag därför försökt att använda mig av så mycket trä jag ändå kunnat. Fasaden och delar av väggbeklädnaden interiört är exempelvis av trä.    Då min skola utnyttjar taket till skolgård tänker jag att det går att bygga ut skolan i framtiden utan att det skulle inkräkta på elevernas behov av skolgårdsyta. Detta gör att skolan kan växa och utvecklas vid behov. Skolan behöver då inte rivas eller kräva mer markyta än den har i dagsläget. Taket på min skola är även ett biotoptak där växter och insekter lever, på så sätt bidrar skolan till att främja den biologiska mångfalden i området. / My main goal with this project was to utilize the roof in order to get a bigger schoolyard. During our field trip in Stockholm, where we visited a number of schools to gather inspiration, I got the impression that the schoolyard is not always a priority. For an example it is often much smaller than the prescribed 12kvm/ child.    One school that we visited, Lugnets’ school in Hammarbysjöstad, has problems with its schoolyard because it is just to small. This has lead to compromises such as utilizing a oak forest nearby, which has caused a lot of wear on the forest.    In order to acquire more outdoor space for the pupils, the architects behind Lugnets’ school have created a playground on one of the roofs. This inspired me and I decided to develop this idea at my school. Mälarängs’ school has a schoolyard on the majority of its roof. This rooftop garden is integrated with the schoolyard on the ground to create a cohesive schoolyard. In order to do this I have worked with different levels. Parts of my school is buried, at most half a meter, in the ground. Sustainability  Since my school is partly buried in the ground I decided to use concrete. Compared to other materials, such as wood, concrete isn’t particularly sustainable. In order to reduce my building’s environmental impact I use wood as cladding and also in some parts of the interior.

Denna hexagon och diamantformade låg- och mellanstadie skola har 14 skolklasser(varav 2 förskoleklasser), kapacitet för ca. 400 elever och 50 anställda.Jag ville försöka skapa en korridorslös skola med mycket ljus och öppenhet inuti. Varje innervägg är icke bärande, vilket gör att man på sikt kan göra om rummen enlig behov.  Formen kommer dels ifrån att området har olika typer av huskroppar och dels ifrån att jag inte ville jobba med traditionella fyrkantiga rum. Efter arbete med teknikmodeller och undersökning av programmets olika rumsstorlekar kom jag fram till ett hexagoniskt grid (utifrån basrummens storlek på 60 m2) med ett liksidigt triangulärt grid inbakat där varje triangel är 10 m2. Detta började då likna mer ett diamantgrid, därav namnet på projektet. Varje hörn av 60 m2 hexagonerna har bärande pelare och i taket går bärandebalkar samt kl-skivor. För att leka mera med byggnadens diamantgrids former har även taken vinklats snett uppåt. Detta ger mer ljus in, via takfönster till basrummen och rum längre in i byggnaden. Hexagon och diamantgridet fortsätter ut på skolgården i placering av aktivitet och träd.På grund av höjdskillnader på tomten hoppar byggnaden 1.5 meter uppåt på norra sidan. Idrottshallen har jag valt att placera nere i tomtens södra hörn för att skapa en stor skolgård med en mindre fotbollsplan. I huvudbyggnaden finns det terasser utomhus mot norr på våning två och tre för att utöka skolgårdsytan och för att ge byggnaden fler öppningar utåt. Stora matsalens hexagonform fortsätter uppåt och är öppet alla tre våningar. Här går också byggnadens huvudtrappa som länkar alla våningar med varandra. Ovanför denna är taket glasat eftersom byggnaden är bred och detta ger in ljus till kommunikationsutrymmena på alla våningar i byggnaden.Byggnaden är helt i trä (bortsett från betong i mark och i installations golvet), har frånluft i trapphusen och möjlighet till långsiktig omformning av rum enligt behov och aktivitet. Byggnaden strävar efter att vara ekologiskt hållbar genom val av material, funktion och användning. / Denna hexagon och diamantformade låg- och mellanstadie skola har 14 skolklasser(varav 2 förskoleklasser), kapacitet för ca. 400 elever och 50 anställda.Jag ville försöka skapa en korridorslös skola med mycket ljus och öppenhet inuti. Varje innervägg är icke bärande, vilket gör att man på sikt kan göra om rummen enlig behov.  Formen kommer dels ifrån att området har olika typer av huskroppar och dels ifrån att jag inte ville jobba med traditionella fyrkantiga rum. Efter arbete med teknikmodeller och undersökning av programmets olika rumsstorlekar kom jag fram till ett hexagoniskt grid (utifrån basrummens storlek på 60 m2) med ett liksidigt triangulärt grid inbakat där varje triangel är 10 m2. Detta började då likna mer ett diamantgrid, därav namnet på projektet. Varje hörn av 60 m2 hexagonerna har bärande pelare och i taket går bärandebalkar samt kl-skivor. För att leka mera med byggnadens diamantgrids former har även taken vinklats snett uppåt. Detta ger mer ljus in, via takfönster till basrummen och rum längre in i byggnaden. Hexagon och diamantgridet fortsätter ut på skolgården i placering av aktivitet och träd.På grund av höjdskillnader på tomten hoppar byggnaden 1.5 meter uppåt på norra sidan. Idrottshallen har jag valt att placera nere i tomtens södra hörn för att skapa en stor skolgård med en mindre fotbollsplan. I huvudbyggnaden finns det terasser utomhus mot norr på våning två och tre för att utöka skolgårdsytan och för att ge byggnaden fler öppningar utåt. Stora matsalens hexagonform fortsätter uppåt och är öppet alla tre våningar. Här går också byggnadens huvudtrappa som länkar alla våningar med varandra. Ovanför denna är taket glasat eftersom byggnaden är bred och detta ger in ljus till kommunikationsutrymmena på alla våningar i byggnaden.Byggnaden är helt i trä (bortsett från betong i mark och i installations golvet), har frånluft i trapphusen och möjlighet till långsiktig omformning av rum enligt behov och aktivitet. Byggnaden strävar efter att vara ekologiskt hållbar genom val av material, funktion och användning.

I projektet att rita en F- 6 skola i Mälarängen utgick jag från den teoretiska kursen vi började med att studera. Den teori jag studerade handlade om gåturer som metod samt barnetsperspektiv i arkitektur. I den teoretiska kursen fanns ett avsnitt som berättade om att barn har en viss preferens för naturmiljöer. Jag tog fasta på detta och det fick bli en ingång i projektet. En befintlig koja på platsen inspirerade till gestaltningen. Jag undersökte i modell och försökte få en viss rytm av pelare och valv. Pelarna och valven upprepades i sekvenser. Jag undersökte även i modell möjligheten till ljusinsläpp och byggnaden fick sekvenser av genomsiktliga rum. Tanken i gestaltningen var att undersöka och försöka inspireras av upplevelsen av att gå en promenad under träden och få en upplevelse av ljus i form av en glänta. Gläntan blev ljusslitsarna där ljuset följer tiden över dagen. Byggnaden fick en cirkulärform då tanken var att ljuset skulle vandra genom byggnade likt ett solur. Förskoleklassen fick en placering på den tryggaste delen av skolgården. Förskoleklass till och med årskurs 3 har hemvisterna på entreplan. Årskurs 3 till årskur 6 har hemvister på plan 2. Mellan varje hemvist ligger ett genomsiktligt rum som kan användas till ateljé eller undervisning i annan form. Entreér ligger på båda sidor av byggnaden i anslutning till gång och cykelvägar samt till bilväg. Taket är ett parktak som har ett stort värde som mötesplats och för att främja den biologiska mångfalden. Det har även en stor kapacitet att klara av stora regnmängder och fördröjer dagvatten. Det har även betydelse för inomhusklimatet då det kyler av inomhusluften vid varmt väder och har en viss isolerande effekt vid kyla. Förhoppningsvis inspirerar projektet med den rikliga naturmiljön till lärande kring denna.Jag hoppas att det bidrar till att stimulera barnens fantasi med föränderlighet som i sin tur uppmuntrar till lek och lärande. / This project was to draw an Elementary school in Mälarängen.The starting point for me was in the theory. We started the projekt with studying a theory. I studied “ gåturer” observation tours as a method and the childsperspective in architecture. In the theoretical studies there was a conclution that children rather played  in natural environments. This conclusion became an aspect of the projekt. There was a hut at site, built by children. The hut was an inspiration to the design of the projekt. I used the modell as a method to analyse how to place colums and vaults in the building. There was a repetition of the vault in sekvenses. The light is let in through sekvenses of rooms with glass on both sides. I tested the opportunity to have the light shifting in the building throughout the day.  The light was given the possibility to shift like a sundial. I tested to put the vaults i the direction of the movement. I wanted to give an experience of a walk underneath the trees in the forest and with sekvenses of glades. The class of the F to year three have their classrooms on the groundfloor. The older students have their classrooms om the next floorplan. The classrooms for the younger students are on the safer part of the schoolyard. There are entrys on both sides off the building. The entrys are connected to the foot and bikepath, and also to the road where children arrives at mornings. The roof of the building is a greenroof. The greenroof has possibilities as a park. There are many advantages with a greenroof one of them are the contribution to biological diversity. Another advantage is the possibility of slowing down the storm water. The weather goes towards more intensive rain and sun periods due to the globalwarmingprocess. The green roof have also some effect on the indoor climat. The roof give a more comfortable indoor climat, it cools down if its hot weather, and it isolate on cold days. I hope my suggestion to school building inspires the children to learn about naturalinvironments and biodiversity. Hopfully the project contributes to stimulate the imagination and that the fluctuations in naturalinvironments encourages the children to play and learn through playing.

Fler och fler barn har en allt för stillasittande vardag, speciellt i den digitala verklighet vi lever i nu. Det är ingen nyhet att träning är bra för oss. När det gäller barn räcker så lite som fyra minuter för att det ska ge en positiv inverkan på inlärningsförmåga, läsförståelse, minne och kreativitet. Barn som tränar är också mindre stressade. Det fick mig att fundera över hur jag kunde rita en skola som uppmuntrar barn till med fysisk aktivitet, utöver mer gymnastikundervisning i schemat. Jag valde platsen i Henriksdal i kanten av Hammarby sjöstad, som karaktäriseras av den stora motorvägen mot Nacka Värmdö, närheten till vattnet och de fina parkmiljöerna. En skola på den här tomten blir som en slags entré till området och får en väldigt viktig position. Personer som rör sig på platsen idag har tydliga rörelsemönster, vilka jag ville låta byggnaden förstärka. Platsens rörelsemönster har skapat byggnadens form. Eftersom tomten är relativt liten har jag jobbat vertikalt för att ge så mycket utemiljö som möjligt till skoleleverna. Jag ville att skolbyggnaden skulle symbolisera stabilitet och ge kunskapen en slags tyngd och tydligt signalera det viktiga som den står för. Jag ville att byggnaden skulle synas tydligt från håll och stärka områdets identitet. / More and more children have a very sedentary everyday life, especially in the digital reality we live in now. Everybody knows that training is good for us. As far as children are concerned, it  takes as little as four minutes to give a positive impact on learning ability, reading comprehension, memory and creativity. Children who exercise are also less stressed. It made me wonder how I could draw a school that encourages children to physical activity, in addition to more scheduled gymnastics education. I chose the location in Henriksdal at the edge of Hammarby sjöstad, which is characterized by the major highway towards Nacka Värmdö, the vicinity of the water and the beautiful park environments. A school on this site becomes like an entrance to the area and gets a very important position. People moving on here today have clear motion patterns, which I wanted the building to strengthen. The site has created the shape of the building. Since the plot is relatively small, I have worked vertically to provide as much outdoor environment as possible for school students. I wanted the school building to symbolize stability and give knowledge weight and clearly signal the importance it stands for. I wanted the building to be clearly visible and strengthen the identity of the area.

Skolan på Mälarängen är en grundskola på en tomt i Mälarhöjden, söder om Stockholm. Tomten präglas av en trafikerad väg som tar upp trafik från den intilliggande E4an, av naturmarker med äng och skog samt omkringliggande höjder och en kulle på tomten. Skolans volymer skärmar av skolan från vägen och menar till att skapa en skolgård som blir intim då den ramas in av skolbyggnaden och de omkringliggande höjderna.   Skolan syftar till att vara en marknära byggnad som grundar sig på sin plats och tillåter elever och lärare att röra sig mellan byggnadens alla program utan att behöva ta på sig skorna. Skolbyggnaden delar upp skolgården i olika rum som anpassas efter årskursernas olika behov. När skolans program landat på tomten skapas ett samlande rum mellan dem. Det samlande rummet är skolans hjärta och har armar som sträcker sig ut mot sin omgivning och blir en kommunikation mellan skolans alla rum samt en koppling mellan byggnad och skolgård. / The School at Mälarängen is an elementary school  at a site called Mälarängen, in Mälarhöjden, a suburb south of Stockholm. The site is characterized by a road that leads the traffic from the freeway(E4an) up in Mälarhöjden, by uncultivated land with forest and a meadow and by surrounding heights and a small hill in the middle of the site. The school volumes screens of the school from the road and mean to create a schoolyard that is intimate due to being framed by the school building and the surrounding hills.   The school aims to be a ground-based building that cooperates with its location and allows students and teachers to move between the building's all programs without having to put on their shoes. The school building divides the schoolyard into different rooms adapted to the different needs of the students. When the school's programs landed on the site, a collective space is created between them. This gathering room is the heart of the school and has arms that extend out to the surroundings of the school and become a communication between the school's different functions and a link between the building and the schoolyard.

I Fatbursparken, Stockholm, bredvid Oscar den 1:s minne planeras det en byggnad för komvux med offentliga verksamheter så som theater, utställning och café. Parken är mycket urban med nära kopplingar till kommunaltrafik, vilket gör den mycket lämpad för endamålet. Verksamheten komvux skiljer sig från andra lärandemiljöer som grundskola eller gymnasium. Komvux har en mycket större spridning i ålder, erfarenhet, bakgrund, var man kommer ifrån och bor. Ofta så studerar eleven ett fåtal ämnen och det är vanligt att mycket av studierna sker på distans, från hemmet, i ett café, på tåget hem eller andra platser. Alla dessa faktorer gör att staden är mycket närvarande i komvux.  Den givna tomten i Fatbursparken kommer med några speciella tekniska förhållanden. Den är lokaliserad över Citybanan och Stambanan. Vilket ger specifika förutsättningar för de konstruktiva. Det går inte att ta ner krafter i Tunnelbanans tak, det går däremot att göra det i väggarna.  Den bärande strukturen tar ner krafter på fyra punkter. två av punkterna i tunnalbanans väggar och två av punkterna i ett ventilationsrum. Det översta våningsplanet består av en våningshög fackverkstruktur som fördelar vikten mellan de fyra punkterna. De två våningarna under hänger i fackverket. Den understa våningen bär sig själv med en spännWarmerad platta på mark. Detta gör att de olika våningsplanen också får lite olika förutsättningar. Strukturens gridskapande intervaller förhåller sig till det givna programmet. Där det minsta klassrummet var 30kvm det mellersta 60kvm och det största 90kvm. Strukturens grid består av 30kvm stora ytor, vilket gör att de kan paras ihop och skapa den efterfrågade storleken på klassrummen. I städer ligger ofta de offentliga delarna i en byggnad på bottenplan. Av den enkla anledningen att det är mer tillgängligt. Samtidigt så gör detta att bjälklaget separerar bottenplan från de övre planen och gör att dom fungerar mer självständigt och frånkopplade. Med komvux nära relation till staden så var ett program som tar in staden i byggnaden mer lämpligt. Ett program där det offentliga och komvux delar på byggnadens volym. Där dom har en nära relation till varandra men kan agera som separata verksamheter.  De offentliga delarna i byggnaden riktar sig åt olika håll och tar in olika delar av staden. Blackbox, som är en mer introvert funktion i byggnaden riktar sig mot bostäderna i den norra delen av parken, detta för att visa hänsyn mot de befintliga bostäderna. Utställningen riktar sig mot oscar den 1:s minne och tar in dess fasad, som är mycket dekorerad och tillför en känsla i utställningen. Cafét riktar sig mot parken, Den mest publica riktningen med utsikt över en urban grönyta. / In Fatbursparken, Stockholm, next to "Oscar den 1:s minne" there are plans of a building for komvux with public activities such as theater, exhibition and café. The park is very urban with close links to local traffic, making it very suitable for the purpose. The school of komvux differs from other learning environments such as primary or secondary school. Komvux has a much larger spread in age, experience, background, where you come from and live. Often the student is studying a few subjects and it is common for many of the studies to take place at a distance, from home, in a cafe, at the train home or elsewhere. All of these factors make the city very present in Komvux. The given site in Fatbursparken comes with some special technical conditions. It is located over Citybanan and the Stambanan. Which provides specific conditions for the constructive. It is not possible to take down forces the tunnel cealing, but it is possible to do it trough the walls. The supporting structure takes down forces at four points. two of the points are located in the tunnel walls and two of the points in a ventilation room. The top floor consists of a story-high fakework structure that distributes the weight between the four points. The two floors below hang in the framework. The lower floor carries itself with a tensioned plate on the ground. This makes the different floor plans slightly different. The structure's grid-creating intervals relate to the given program. Where the smallest classroom was 30sqm the middle 60sqm and the largest 90sqm. The structure grid consists of 30 sqm large areas, which allows them to pair up and create the required size of the classrooms. In cities, the public areas often lie in the ground floor of a building. For the simple reason it's more available. At the same time, the floor plan separate the bottom plane from the upper plane and make them function more independently and disconnected. With a close relationship with the city, a program that takes the city into the building was more appropriate. A program where the public and commodity share the building volume. Where they have a close relationship with each other but can act as separate activities. The public areas of the building are aimed at different directions and enter different parts of the city. Blackbox, which is a more introverted function in the building, targets the homes in the north of the park, this to reflect the existing homes. The exhibition is aimed at oscar 1's memory and takes in its facade, which is very decorated and adds a feeling to the exhibition. Cafét is aimed at the park, the most public direction overlooking an urban green area.

Byggnades utförande bygger på några enkla tankar. Ena är att jag inte ville bryta upp dom flödena som redan finns på platsen. Detta gjorde jag genom att göra “håll” i bygnaden på ett ställe där redan ett flöde gick sen fick resten av byggnaden gå i liv med flödena. Den krökta formen komre från min idé om att det är lättare att möta en mjuk form och interagera med den snarare än en plat rak form som kan upplevas som mer avisnade. Den delen som blev öppnad har på den våningen som går över öppningen admenistrationen. Detta var för att ge den en form av aktoritet, den sticker ut och lägger sig över den vägen in på skolområdet. Denna subtila gest är för att på något sätt skapa en aktoritet till skolan och en form av ordning. Idrottsalen som finns i byggnade glimtar fram lite lätt i fasnaden säd från nord nordost. Den liger nedgrävd under skolan då dom flästa idrotsalar som byggs i stockholm redan byggs ner under mark(vissa få undandtag finns). Den grävs ner för att spara på plats och föra tt den inte behöver eller ska ha direkt ljusinsläpp. Matsalen kommer ur en idé om att designen i matsalen skal försöka efterlikna en finnare resturang. Detta för att höja statusen på skolmaten. Det är en stor skilnad på hur du uplever din mat beroende på vilken miljö du sitter i. Tanken bakom byggnadens utförande är enkla. Jag ville inte bryta upp de flöden som redan fanns på platsen. Genom att göra hål i byggnaden kunde ett redan existerande flöde utnyttjas för att på så sätt få mer liv och förstärka flödena i resten av byggnaden. Den krökta formen kommer kommer från antagandet att det är mer angenämt att möta och interagera med en mjuk form är med en platt form, som gärna uppfattas som mer avvisande. Administrationen huserar på den del av våningsplanet som går över öppningen, detta för att ge en känsla av auktoritet. Idén är att genom att placera administrationen i den del som skjuter över vägen in till skolområdet så upprätthålls auktoriteten och bidrar till ordning och lugn. Idrottssalen är dolt och glimtar endast fram i fasaden sedd från nord-nordost. Den ligger nedgrävd under skolan. Detta för att spara plats och eftersom att aktiviteterna i byggnaden inte kräver direkt ljusinsläpp. Samma praxis används idag vis uppförandet av de flesta nya gymnastiksalar i Stockholm. Matsalens design är gjord för att skapa känslan av en finare restaurang. Detta för att höja statusen på skolmaten. Det är självklart att upplevelsen av en måltid skiljer sig beroende på vilken miljö man befinner sig i. / The construction's construction is based on a few simple thoughts. One thing is that I did not want to break up the flows already in place. This I did by making "a hole" in the bulding at a place where a flow went by then the rest of the building was made to go along with the flows. The curved shape comes from my idea that it is easier to meet a soft shape and interact with it rather than a flat-shape that can be perceived as more avid. The part that was opened has on the floor that goes over the opening ad administration. This was to give it a form of actoriness, it stands out and goes over that road into the school area. This subtle gesture is to somehow create an actor of school and a form of order. The sports hall that is located in the built-up glimpses emerges a bit easily in the phase grains from the north northeast. It is buried under the school when the crowded sports arena built in Stockholm is already being built underground (some exceptions exist). It is dug down to save in place and cause it does not need or should have direct light emitting. The dining room comes from an idea that the design in the dining room must try to imitate a finders resturant. This is to raise the status of school food. It is a big part of how you are living your food depending on the environment in which you are living. The idea behind the building's execution is simple. I did not want to break up the flows that were already in place. By making holes in the building, an already existing flow could be utilized in order to gain more life and strengthen the flows in the rest of the building. The curved shape comes from the assumption that it is more pleasant to meet and interact with a soft shape is with a flat shape, which is more perceived as more rejection. The administration houses the part of the floor that goes over the opening, to give a sense of authority. The idea is that by placing the administration in the part that crosses the road into the school area, the authority is maintained and contributes to order and calm. The sports hall is hidden and only appears in the facade seen from the north-northeast. It is buried under the school. This to save space and because the activities in the building do not require direct light emitting. The same practice is being used today for the construction of most new gymnasiums in Stockholm. The dining room design is made to create the feel of a finer restaurant. This is to raise the status of school food. It is obvious that the experience of a meal differs depending on the environment in which you are located.

Syftet med projektet har varit att utforma skolbyggnaderna med den tillhörande gården så att förutsättningarna för ett framgångsrikt lärande maximeras. Detta tar sig bl.a. uttryck i sambandet mellan rummen. Rummen närmast gatan är slutna och lugna för aktiviteter som kräver koncentration för att sedan gradvis bli mer öppna och ”vilda” mot gården. Alltså gradient mellan koncentration och lek. Planlösningen och rumssambanden är också uppbyggda på samma sätt, repetativt på de olika avdelningarna i syfte att skapa trygghet i igenkänningen och för att det blir lätt att orientera sig. Byggnationen/Projektet består av en lågstadiedel, en förskoledel och en publik del med matsal och sporthall. Allt präglas av småskalighet. Jag har velat skapa en intim skola, av det skälet har jag valt att bygnaderna ska var relativt låga. Jag har också valt att utnyttja tomtens närhet till naturen både rumsligt - genom att lägga gården i direkt anslutning till skogen – och genom val av material. Jag har lagt byggnaderna så nära tomtgränsen som det bara är möjligt för att kunna göra gårdsytan i mitten så stor som möjligt. Gården ytgör en gata mellan byggnaderna som innebär en naturlig möteplats för alla elever. / The purpose of the project has been to design school buildings with its courtyard so the conditions for successful learning are maximized. The relationship between the rooms are of great importance. The rooms closest to the street are closed and calm for activities that require concentration. The rooms then gradually become more open and "wild" towards the courtyard. This means it’s gradient between concentration and play. The solution for how the rooms are situated in relation to each other and the design of singles rooms are also structured in the same way, repetitively at the various departments in order to create confidence in recognition and for easy orientation.   The project consists of a low-school part, a preschool and a public part with a dining room and sports hall. Everything is characterized by small scale. I have wanted to create an intimate school and for that reason the buildings are relatively low. I have also chosen to use the proximity of the plot to nature both spatially - by laying the farm in direct connection to the forest - and by selecting materials. I have laid the buildings as close to the land boundary as it is possible to make the courtyard in the center as large as possible. The courtyard constitutes sort of a street between the buildings which provides a natural meeting place for all students.