Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken inställning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ”en skola för alla”. Undersökningen har genomförts utifrån ett lärarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger på tre olika skolor; två lärare, två specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebära för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna använder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhåller sig till en ”segregerande” respektive ”inkluderande” skola för alla. Intervjuerna resulterade i att vi kan se en generell uppfattning hos flertalet av pedagogerna, att ”inkluderande integrering” av alla elever inte är ett realistiskt mål att uppnå i nuläget, då dagens skolor inte har tillräckligt med resurser för att kunna möjliggöra detta. Några hävdar dessutom att en inkluderande skola för alla inte är den optimala skolformen för elever med AD/HD, utan att en skola för alla snarare innebär en skola som kan erbjuda anpassade skolformer för att bemöta alla elever, behov och eventuella svårigheter som till exempel diagnosen AD/HD kan medföra.

Syftet med vår studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön används på förskola och skola i ett lärandesyfte och för att se om det finns någon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men även att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön påverkar barns lärande. Vi har använt oss av åtta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av intervjuer. Resultatet av vår undersökning blev att utomhusmiljön används både på förskola och på skola i ett lärandesyfte och där var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola. Resultatet av vår undersökning blev också att samtliga pedagoger tror att utomhusmiljön påverkar barnens lärande enbart positivt. Tidigare forskningsresultat som finns att studera i bla Szczepanski, (2007), Björklid, (2005) och Dahlgren, (2007) visar på samma slutsatser som vi dragit i denna undersökning.

Syftet med vår fallstudie, är att ta reda på vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i särskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna är vår fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i både särskolan och grundskolan.I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala områden i vår undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi använt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att få en egen uppfattning om det som berättats.I resultatet redovisas alla våra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla våra respondenter är positiva till integrering i den mån det är möjligt. Det största hindret för integrering enligt vår undersökning är att eleverna växer ifrån varandra och därför blir integrering svårare ju äldre eleven blir.Handledare: Kristian LutzExaminator: Lena Lang

Syftet med följande studie är att undersöka i vilken skolform elever med Aspergers syndrom skulle kunna få en god lärandemiljö med avseende på bemötande och struktur. Detta för att möta de ökade kraven på eleverna att kunna planera och strukturera självständigt som kan vara ett problem för elever med Aspergers syndrom. Vi undersöker hur undervisningssituationen ser ut i vanlig skola och en skola anpassad för Aspergers syndrom.Rapporten inleds med en genomgång av tidigare forskning och definiering av centrala begrepp och områden. Denna genomgång ligger till grund för vår teori och vidare för vår analys.Studien belyser olika pedagogers och elevers tankar om vilken skolform som är lämpligast för elever med Aspergers syndrom. De metoder som använts i arbetet är kvalitativa intervjuer samt observationer. Intervjuer har gjorts med pedagoger vid tre olika skolor samt samtal med elever vid två utav skolorna.I resultatet presenteras intervjufrågor med efterföljande svar samt observations-anteckningar. Dessa resultat analyseras sedan utifrån våra frågeställningar i analyskapitlet. Genom våra resultat kommer vi fram till att struktur och bemötande är viktiga delar i undervisningen för elever med Aspergers syndrom.Alla intervjupersoner är positiva till vår studie och utvecklingsarbetet för elever med Aspergers syndrom.

Malmö högskolaLärarutbildningenExamensarbeteSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). Vägen mot en Hälsofrämjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att se hur skolan kan arbeta hälsofrämjande och hur de studerande på Idrott och Hälsa ser på sin profession och på hälsofrämjande arbete.Arbetet ger en överblick över gjord forskning om Hälsofrämjande arbete och en Hälsofrämjande skola. Genom intervjuer med pedagoger på Korsavadsskolan i Simrishamn samt enkäter till studerande på Idrott och Hälsa på två olika skolor har vi fått reda på hur vi som specialpedagoger tillsammans med övriga pedagoger kan arbeta för en Hälsofrämjande skola.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att en Hälsofrämjande skola är både önskvärd och fullt möjlig. Genom att öppna upp dörrar och integrera ämnena med varandra går det att skapa ett arbetssätt som fungerar som grogrund för god hälsa och välbefinnande hos eleverna långt efter att de slutat skolan.Nyckelord: Hälsofrämjande skola, kost, rörelse, skolutveckling / Malmö högskolaLärarutbildningen ExamensarbeteSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005) The road to a Health Promoting School.Schooldevelopment and leadership, specialeducation, Teachereducation at Malmö Högskola.The purpose with this work is to see how the school kan work with Health promoting and how the students in Sports and Health attatch to their profession and the Health promoting work.This work gives an overlook off earlier seience about Healht promoting work and a Health promoting school. Owning by intervjus with the teachers at the Korsavadsschool in Simrishamn and questions on paper to the students at Sports and Health on two different Schools we have found out how we as specialeducaters can work together with the remaning teachers for a health promoting School.The results by our examination showes that a Health promoting School is most wanted and possible. By open the doors between the teachers and intergrate the subjekts with each other we can work tougether and creat new ways that will work as a foundation for the student`s good health evan after that they have finish their eduqaution.Keywords: Health promoting School, food, movements, Schooldevelopment.

Hård, Anneli (2007). Kompensatoriska hjälpmedel i en skola för alla – Specialpedagogers kunskap om och inställning till tekniska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. (Adaptive and assistive technologies in a school for all- special educators knowledge of and view on technical assistant means for students in reading- and writingdifficulties ) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte är att undersöka specialpedagogers kunskap om och inställning till kompensatoriska hjälpmedel samt att i ljuset av målet ”en skola för alla” analysera användandet av dessa hjälpmedel. Studien bygger på sex halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. Litteraturgenomgången och resultatet av intervjuerna ligger till grund för analysen och diskussionen. Sammanfattningsvis visar min studie att specialpedagoger är mycket positiva till att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få använda kompensatoriska hjälpmedel. De ser att hjälpmedlen kan göra att elever i läs- och skrivsvårigheter kan inkluderas i undervisningen i klassrummet. De anser dock att de har för lite kunskap för att på ett bra sätt tillgodose elevernas behov av hjälpmedel. De efterfrågar mer fortbildning. Kompensatoriska hjälpmedel kan användas som medel för att nå målet en skola för alla detta kräver dock att undervisnings-situationerna också ses över samt att kunskapen om kompensatoriska hjälpmedel ökar.

Undersökningen syftar till att undersöka föräldrars attityder till skolan. För att göra denna undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och således av en kvalitativ intervjuform. Många menar att vi idag lever i ett postmodernt samhälle, där stora föränd-ringar har skett. Dessa förändringar har påverkat hela samhället, hemmen och sko-lan. Genom dessa förändringar har även lärarrollen blivit påverkad. Många menar att lärarrollen idag är mer mångfacetterad än förr. Detta då framförallt ett större ansvar, vad gäller de sociala bitarna, idag åligger läraren. Undersökningen visar att respondenterna överlag är positivt inställda till sitt barns skolgång, men att skolan även har vissa brister. Studien visar att om barnets skolgång fungerar väl, både socialt och kunskapsmässigt, tenderar föräldrarna att ha en mer positiv attityd till skolan. I undersökningen har vi tagit vår utgångspunkt i empirin och således låtit respondenterna utgöra grunden. För att analysera den empiriska undersökningen har vi använt oss av teorier kring det postmoderna samhället, samt undersökningar kring föräldrars attityder gjorda av Skolverket.

Denna kunskapsöversikt tar del av 8 utvalda källor för att ta reda på vad forskningen säger om de olika didaktiska metoder som används för att arbeta förebyggande mot dyslexi samt inkludera eleverna i samhällskunskapsundervisning. Resultatet av kunskapsöversikten är att genom att arbeta förebyggande med olika didaktiska metoder samt digitala hjälpmedel mot de läs och skrivsvårigheter som dyslektiker besitter, kan man motverka att elever som ligger i riskzonen för dessa läs och skrivsvårigheter utvecklar dessa förmågor, samt att elever som redan har läs och skrivsvårigheter med hjälp av de olika metoder denna kunskapsöversikten tar del av avsevärt kan förbättra sina förmågor gällande läs och skrivförståelse. Något som många källor hade gemensamt under denna studie, var att oavsett vilka didaktiska val man som lärare gör för att främja elevers läs och skrivförståelse eller vilka metoder man använder sig av för att inkludera dessa elever i ordinarie undervisning blir resultaten bättre desto tidigare man börjar.

Examensarbetet handlar om lärares tankar och uppfattningar kring deras arbete meddet sociala klimatet i skolklasser. Det innehåller lärarnas beskrivningar om vad ochhur de arbetar samt hur de definierar begreppet ”arbetet med det sociala klimatet iskolklasser”? Syftet med detta arbete är att försöka belysa hur lärare tänker kring ocharbetar med det sociala klimatet i skolklasser. Frågeställningarna är:Hur tänker lärare om arbetet med det sociala klimatet i klassen?Upplever lärare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i så fall?Varför anser sig lärarna arbeta med det sociala klimatet i klassen?Vad kan lärarna se som den bästa lösningen för att kunna skapa och upprätthålla ettgott socialt klimat i klassen, ett drömscenario?Människosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, är de teoretiskautgångspunkterna för vårt arbete. Genomförandet vid den empiriska undersökningenbestår i enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare.Undersökningsgruppen består av lärare i årskurs F-5, i två olika skolor i södraSverige. Resultaten visar att de flesta lärare anser sig arbeta med det sociala klimatet iskolklasser. Många anger att de gör det varje dag. De flesta upplever att de ägnar sigåt planerade övningar kring ämnet. Vi drar slutsatsen att många lärare inte uppleveratt arbete med det sociala klimatet innefattar det vardagliga samspelet under allaskolans lektioner. Många lärare verkar tänka på arbetet även som konflikthantering ivardagen.

Syftet med vår fenomenografiska undersökning om stress i skolan är att utifrån ett elev– och åldersperspektiv få en bild av om och i så fall vad som kan stressa elever i skolan, hur de då känner sig och om de har egna åtgärder och strategier för att i så fall förändra situationen. Vår övergripande frågeställning i undersökningen är hur elever i olika årskurser förstår och upplever fenomenet stress i skolan. Det empiriska underlaget för vår kvalitativa undersökning baseras på enkäter med tre öppna frågeställningar. Undersökningen omfattar 125 enkätsvar av elever från årskurserna två, fyra, sex, sju, nio och andra året på gymnasiet. Underlaget redovisas med hjälp av citat från enkäterna i en empirinära tematisk analys. Undersökningens teoretiserande analys visar ett resultat där tid, krav och skolmiljö är situationer som upplevs stressande av elever i skolan. Elevernas generella tankar oavsett ålder beskriver känslan av stress som något negativt. Stressymtom som uppvisas är negativa känslor rent allmänt och i samband med tid samt känslor av psykosomatisk karaktär. Eleverna ger förslag på förändringar för att minska stress i skolan i form av åtgärder och strategier på individ– grupp– och organisationsnivå. Resultatet av vår undersökning om fenomenet stress i skolan uppvisar generellt stora likheter med tidigare forskning. Ett intressant resultat av undersökningen, är de skillnader vi ser mellan yngre och äldre elevers förslag gällande åtgärder och strategier, för att minska stress i skolan.