Sweden is a country which has a diverse and multicultural population, stemming from a high immigration to the country. This diverse population is reflected in the student bodies of classrooms around the country and provide an arena for different cultures to interact. Classes are usually grounded in textbooks and therefore it becomes vital to use inclusive textbooks that further intercultural understanding. This study aims to study social science textbooks from 1960-2011 and study how they define Swedishness and handle different cultures. It also aims to answer how the books relate to their respective curricula with a focus on intercultural learning. The study is based on discourse analysis and analyses the textbooks with relation to intercultural learning, Said’s theory of orientalism and Fanon’s theory of otherness. The books chosen for the study are a grade 7-8 book from 1967, the rest are high school books from 1967, 2004 and 2011. They were chosen due to being used during different curricula and therefore give a historic perspective on social science textbooks contents. The study found that the two older books defined Swedishness in a very static way based on skin color, language, etc, whilst the two newer books had a more fluid definition of Swedishness and how it is ever changing depending on the Swedish population. The two older books only had a small portion dedicated to dealing with international problems and other cultures and gave a shallower description lacking larger context compared to the newer ones. This was further reflected in their respective curricula with the newer having a larger focus on creating understanding between groups.

Bakgrund:  Tidigt i livet socialiseras barn in i tankar och normer kring mat och måltider och dess betydelse för hälsan, dessa följer med dem under hela livet. Köttproduktionen i Sverige har negativ påverkan på miljön och vår köttkonsumtion har ökat med 40% sedan 90-talet. En samhällsomställning måste ske där fler börjar äta vegetarisk mat. Lärare, föräldrar och samhället i övrigt har ett gemensamt ansvar för att undervisa och inspirera barn och unga till att testa vegetarisk mat.        Syfte:  Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar resonerar kring vegetarisk mat. Vi utgick från frågeställningarna: Hur resonerar ungdomar kring vegetarisk mat där köttet ersatts med ersättningsprodukter till kött, vad är avgörande för ungdomar när det kommer till att testa nya livsmedel samt vad påverkar ungdomars syn på vegetarisk mat?   Metod:  Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie baserad på fokusgruppsinterjuver med ungdomar som gick i årskurs 9 vid två skolor i Mellansverige. Totalt intervjuades 21 respondenter fördelade på sju grupper. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyserades genom en innehållsanalys.                            Resultat:  Analysen av den insamlade datan resulterade i fyra huvudkategorier: Om ungdomar vill testa ny mat avgörs av flera olika faktorer, Ungdomars inställning till vegetarisk mat, Ungdomars erfarenheter kring vegetarisk mat förvärvas till största del i skolan eller hemmet samt Ungdomars åsikter kring vegetarisk mat varierar. Ungdomars inställning till ny mat avgjordes av olika faktorer så som matens uppläggning, smak och utseende. Även influensers, kompisar och närståendes inställning till vegetarisk mat kunde till viss del påverka ungdomarna. Ungdomars åsikter kring vegetarisk mat varierade.    Slutsats:  Studiens resultat tyder på att ungdomar som ska äta vegetarisk mat föredrar den vegetariska maten som består av grönsaker framför den vegetariska maten som består av ersättningsprodukter till kött. Ungdomarna i studien upplever det svårt att testa nya livsmedel och maträtter eftersom de är ovana och osäkra på hur det kommer att smaka. Studien visar att personer i ungdomars omgivning samt egen inre motivation är avgörande för att ungdomar ska testa ny mat. En slutsats man skulle kunna dra av studien är att hem och skola tillsammans spelar en viktig roll för att öka konsumtionen av vegetarisk mat. / Background: Early in life, children are socialized into thoughts and norms about food and meals and their significance for health, which stay with them throughout their lives. Meat production in Sweden has a negative impact on the environment, and our meat consumption has increased by 40% since the 1990s. A societal change must occur where more people start eating vegetarian food. Teachers, parents, and society have a shared responsibility to educate and inspire children and young people to try vegetarian food.   Objective: The aim of the study was to investigate how youths' reason around vegetarian food. We started from the research questions: How do youths' reason around vegetarian food where the meat has been replaced with substitute products for meat, what is crucial for youths when it comes to testing new foods and dishes and also what influences youths’ views on vegetarian food?   Method(s): The study was conducted with the help of a qualitative interview study based on focus groups interviews with youths in year 9 at two schools in the middle of Sweden. In total 21 participants were interviewed divided into seven groups. Interviews were recorded to be transcribed and analyzed with content analysis.     Results   The analysis of the collected data resulted in four main categories: Factors influencing adolescents' willingness to try new food, Adolescents' attitudes towards vegetarian food, Adolescents' acquisition of experiences with vegetarian food primarily in school or at home, and Variations in adolescents' opinions about vegetarian food. Adolescents' attitudes towards trying new food were determined by various factors such as the presentation, taste, and appearance of the food. The attitudes of influencers, friends, and family members towards vegetarian food could also partially influence adolescents. Adolescents' opinions about vegetarian food varied.  Conclusion: The results of the study suggest that adolescents who are supposed to eat vegetarian food prefer the vegetarian food consisting of vegetables over the vegetarian food made with meat substitutes. The adolescents in the study find it difficult to try new food and dishes because they are unfamiliar with them and unsure of how they will taste. The study indicates that people in the adolescents' environment, as well as their own internal motivation, are crucial factors in determining whether they will try new food. One conclusion that can be drawn from the study is that both home and school play important roles in increasing the consumption of vegetarian food.

Syftet med studien är att studera hur gymnasielärare i Sverige förhåller sig till sin anmälningsskyldighet i Socialtjänstlagen 14:1 när de får kännedom eller misstänker att ett barn upp till 18 år far illa. En kvalitativ metod tillämpades med fyra semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en tematisk analys och hade sin teoretiska utgångspunkt i rollteorin samt från det teoretiska begreppet handlingsutrymme.  Resultaten visar att gymnasielärare inte alltid gör orosanmälningar direkt vid kännedom och allt mindre vid misstanke. De gör sällan egna orosanmälningar i sitt yrke utan förhåller sig till skolans rutiner av att kontakta rektorn vid oro för en ungdom. Utöver detta samlar de in information genom andra på skolan och har även individuella uppfattningar om vad som krävs för att göra en orosanmälan i form av egna bedömningskriterier. Ett annat framträdande resultat är att gymnasielärare inte vet det exakta innehållet och formuleringen i Socialtjänstlagen 14:1. Slutsatserna i studien visar att gymnasielärare saknar kunskap om anmälningsskyldigheten. De gör bland annat egna utredningar innan en eventuell orosanmälan trots att anmälningsskyldigheten är absolut, samtidigt som de delegerar sitt individuella ansvar till bland annat rektorn utifrån skolans rutiner. Det finns därmed ett behov av att se över rutinerna och gymnasielärares kunskaper om anmälningsskyldigheten, då dessa faktorer påverkar gymnasielärares förhållningssätt till den. Detta kan i sin tur ha en avgörande betydelse för ungdomars välbefinnande och säkerhet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om de faktorer som skapar framgång ilärares och specialpedagogers samarbete kring elever. Studiens frågeställningar är: “Vadanser specialpedagoger och lärare främjar sitt samarbete kring elever?” och “Hur förstårspecialpedagoger och lärare sitt och den andra partens ansvar för det specialpedagogiskasamarbetet?”. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Trots att skollagen ochläroplaner skriver fram samarbete mellan skolprofessionella som en förutsättning för attfrämja elevers lärande, utveckling och hälsa, påvisar flera rapporter brister i samarbetet.Forskning visar att specialpedagogens mandat och uppdrag kan skilja sig relativt mycketmellan olika skolor, vilket kan leda till dragkamp mellan lärare och specialpedagoger omansvarsfördelningen. Den visar också att god relationskompetens hos lärare ochspecialpedagoger främjar samarbetet och att andra viktiga faktorer är en öppenkommunikation, professionernas inställning, engagemang, respekt, tillit, lika synsätt,gemensamt mål och att man stöttar varandra. Examensarbetet utgår från ett systemteoretisktsynsätt på lärares och specialpedagogers samarbete som ett socialt delsystem i det störresystemet skolan. Genom att undersöka gränssnittet mellan de båda nivåerna lärare ochspecialpedagoger samt tre av delsystemets viktiga relationer har åtta konstanter, som ocksåfungerar som delsystemets framgångsfaktorer, synliggjorts. Dessa handlar om tid,förväntningar, kompetens, flexibilitet, bemötande, engagemang, struktur och närvaro ellertillgänglighet. I diskussionen problematiseras vikten av att specialpedagogens uppdragkonkretiseras och kommuniceras för att ansvar och arbetsuppgifter i det gemensamma arbetetska bli tydliga. Vidare lyfts betydelsen av att de olika logiska nivåerna, specialpedagog ochlärare, har tillräcklig kompetens för att samarbetet ska fungera framgångsrikt. Skolansorganisation för lärares och specialpedagogers samarbete behöver vara välstrukturerad, menmed plats för en inbyggd flexibilitet där jämbördiga möten mellan lärare och specialpedagogkan medverka till ömsesidiga kunskapsutbyten och främja inkludering.

I detta examensarbete undersöker vi hur fritidslärare i fritidshemmets verksamhet arbetar med psykisk hälsa och välbefinnande samt vilka faktorer som kan stödja i arbetet. Under de senaste 30 åren har antalet elever med självrapporterad dålig psykisk hälsa ökat. Forskningom hur fritidshem kan arbeta för att förebygga trenden finns det dock ingen av. Vi utgårifrån tre frågeställningar i det här examensarbetet. Det vi vill få svar på är hur fritidslärare ger uttryck för hur de arbetar med psykisk hälsa och välbefinnande, vilka faktorer som kan stödja i arbetet och hur samverkan med andra parter ser ut. Dessa frågeställningar studerar vi i koppling till Bronfenbrenners systemteori och Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie för att få vårt resultat. De slutsatser som kunde dras utifrån vårt resultat är att fritidslärarna har en brist på kunskap om psykisk hälsa och att det blir svårt att arbeta kring området utan kunskap samt får de inte mycket stöd från elevhälsan.

Huvudsyftet med studien är att belysa elevernas perspektiv på konflikter och konflikthantering. Detta ligger till grund för våra upplevelser och erfarenheter från tidigare VFU och VI-dagar där vi har uppmärksammat att elever på fritidshemmen har svårigheter beträffande konflikter och konflikthantering. I studien har vi strävat efter att fördjupa oss mer kring elevernas syn på konflikter men även hur de anser inställningen till delaktighet och självständighet i konflikthantering kan öka. Vi utgår ifrån teoretiska begrepp bestående av barns perspektiv, kommunikation, delaktighet, kamratrelationer samt kamratmedling. Begreppen används för att analysera resultatet som har framkommit genom gruppintervjuer. Intervjuerna har genomförts med sammanlagt tolv elever, varav två i varje intervju på två olika fritidshemsavdelningar i sydöstra Sverige. I metodkapitlet diskuteras styrkor och svagheter med gruppintervjuer som val av metod. Resultatet består av elevernas tankar om konflikter, konflikter i kamratrelationer, elevernas hantering av konflikter, rädsla och osäkerhet, lärares roll i konflikthantering men även elevernas åsikter för ökad delaktighet och självständighet i konflikthantering. Resultatet tyder på att elever ofta hamnar i konflikter där relationsbaserade anledningar är av betydande roll för konflikters grund. Det framkommer även att elever upplever konflikter som svårhanterade och lyfter därmed fram vikten av lärares roll i konflikthantering. Diskussionen omfattas av elevernas synvinklar gällande vad konflikter innebär och dess faktorer för varför elever hamnar i konflikter. Även elevernas perspektiv på ökad delaktighet för hur konflikter kan hanteras självständigt diskuteras. Delar av tidigare forskning och relevant litteratur kopplas samman i diskussionen med analytisk kontext till resultatet som har framkommit genom intervjuerna.

Studien visar att autistiska barn behöver hjälp med att förstå sin värld och bli förstådda därför är pedagogers arbete och förhållningsätt grundläggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, här har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tålamod när man arbetar. Pedagogerna och skolledaren är ense om att skolan är en möte plats för alla samt att varje barn har rätt till att påverka sin undervisning och känna gemenskap i skolan.

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa begreppet estetiska lärprocesser och ta reda på hur bekant verksamma lärare i grundskolans tidigare år är med detta begrepp. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser är synlig i klassrummen. Litteratur som jag använt mig avbehandlar tidigare forskning kring ämnena estetik i skolan, skapandelust, kultur ochBarn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har så mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska läroprocesser. Även om viljan finns där så saknas modet att gå utanför det traditionella och kunskapen som krävs. Enligt respondenternas uttalanden så saknas även tid och stöd från föräldrar som helst vill se resultat på svart och vitt. / The purpose of this study is to try to illustrate the concept of aesthetic learning processes and to find out how familiar practicing teachers in primary education is with this concept. The study also aims to catch sight of the aesthetic learning processes are visible in the classrooms. The literature that I have used dealing with previous research on topics in aesthetics school, creative pleasure, culture and Child and Adolescent Psychology Psychology. The survey shows that respondents do not have much experience in working with aesthetic learning processes. Even if the will is there, they lack the courage to go beyond the traditional and knowledge required. According to the respondents' statements, they lack even the time and support from parents who would prefer to see results in black and white.

Syftet med detta arbete är att utforma ett material där matematikundervisningens mål och arbetssätt tydliggörs för föräldrarna; detta för att föräldrarna ska bli mer positiva till undervisningen och därmed påverka sina barn positivt. Vi har på två skolor i södra Sverige genomfört en enkätundersökning med 49 elever i skolår 4 och deras föräldrar. Undersökningen visar att föräldrar inte är insatta i matematikundervisningen, att de vill ha mer information om undervisningens mål och arbetssätt samt hur de kan hjälpa sina barns matematik-inlärning. Denna information vill de ha i form av brev och träffar. Vi har utformat ett material för hur informationsträff och –brev kan läggas upp och vad de kan innehålla. Med detta material kan skolan tydliggöra den information som föräldrarna behöver för att bättre kunna hjälpa sina barn med matematiken.

Bauer, Martina & Zielniski, Jennie (2013) Specialpedagogers tankar om inkludering. (Special educators thoughts on inclusion). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeInkludering är ett begrepp som används ofta i skolan. Eleverna i klassrummen har olika behov och många behöver extra stöd. Pedagogerna upplever att de inte har tid att individanpassa och ge eleverna det stöd de behöver samt resurser för att utföra det arbete som krävs av dem. Frågan vi ställer oss är, hur kan vi som specialpedagoger vara ett stöd för elever och pedagoger?SyfteVi vill i vårt examensarbete, undersöka och tillägna oss kunskap om hur specialpedagoger arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Vi vill även undersöka hur specialpedagoger på olika skolor ser på begreppet inkludering.Teoretisk ramVi kommer att använda oss av systemteorin som vetenskaplig utgångspunkt. Systemteorin ger oss ett förhållningssätt som gör att vi inte ser till en enskild orsak utan vi öppnar upp för ett synsätt där många delar är med och påverkar.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer i vår studie. Syftet var att kunna tolka och förstå de resultat och sammanhang som kom fram i våra intervjuer. Vi har valt att utgå ifrån en narrativ ansats eftersom vi var nyfikna på och vill gå på djupet i specialpedagogernas berättelser.Resultat med analysVi kan utläsa av våra intervjuer att arbetsuppgifterna för en specialpedagog kan se olika ut. Vi har kommit fram till att specialpedagogerna ser på begreppet inkludering ungefär på samma sätt. Specialpedagogerna beskriver inkludering med att eleven skall känna sigsocialt accepterad i klassen. Studien visar på att specialpedagogerna anser att inkludering handlar om anpassning av undervisning för varje elev. De anser att hinder för inkludering i de flesta fall är pedagogernas attityder, förhållningssätt samt brist på resurser.KonklusionI vår studie kom vi fram till att specialpedagogen har en viktig uppgift ute på skolorna när det gäller att uppnå visionen en skola för alla. Vi kan utläsa av våra intervjuer att alla specialpedagoger har liknande synsätt och förhållningssätt, men att deras arbetssituation påverkar dem i deras sätt att arbeta och vilka arbetsuppgifter de har. Flertalet av specialpedagogerna uttalar sig och tänker utifrån ett relationellt perspektiv men har sedan en arbetssituation som gör att de arbetar utifrån ett kategoriskt perspektiv. Specialpedagogerna var samstämmiga när de berättade om sina tankar kring begreppen inkludering och en skola för alla men deras sätt att implementera begreppen till verklighet, i form av arbetsformer skiljer sig åt.ImplementeringVi anser att våra framtida insatser som specialpedagoger kommer att bli lika viktiga för de enskilda barnen som för skolan som helhet. Det åligger oss som specialpedagoger att hitta arbetssätt som passar bäst för skolans organisation och struktur och utveckla den tillsammans med pedagogerna. Vi ska tillsammans med all personal på skolan ge eleverna möjligheter att utvecklas positivt då vi har en fördjupad förståelse för alla elever och medarbetare och att lärandemiljön på skolan påverkar elevens möjligheter till lärande.