El Sistema - Centrum för informellt lärande är en pedagogisk miljö som syftar till språkutveckling och integrering av människor som kommer nyanlända till Sverige. Sverige har ett stort mottagande av människor på flykt från krig och konflikter vilket ställer stora krav på att skapa en trygg och välkomnande stad. Musik är något som återfinns på alla platser i världen, något allmänmänskligt. Det finns studier som visar att samtidig musikalisk och språklig inlärning ökar inlärningstakten, därför är den huvudsakliga aktivitet människor möts över i byggnaden just musik. Byggnaden består av ett yttre skal med en kärna av ljudisolerade rum som lämpar sig bra för musikundervisning. De ljudisolerade rummen är konstruerade som lådor med en fönstersida som riktar sig mot byggnadens entréhall. Entréhallen har full takhöjd och musikrummens liv spelar upp sig som levande tavlor mot entrehallen. På andra sidan av byggnaden från entréhallen sett delas byggnaden upp i tre våningar med kommunikationsytor och andra funktioner likt mötesrum och toaletter. Byggnaden följer genomgående en färgskala som är inspirerad av hus i Venezuela. Färgskalan bidrar till byggnadens uttryck på ett levande och lekfullt sätt. / El Sistema - Centre for informal learning is an educational environment aimed at language development and integration of to Sweden newly arrived immigrants. Sweden has a large reception of people fleeing from wars and conflicts, which places great demands on creating a safe and welcoming city. Music is something that you can find all around the world, something universal. There are studies that show that simultaneous musical and linguistic learning increases the learning rate, therefore is the main activity in the building music. The building consists of an outer shell with a core of soundproof rooms that are well suited for music education. The soundproofed rooms are designed as boxes with a window side directed toward the building's entrance hall. The entrance hall has full ceiling height and the life of the music room is displayed like living paintings towards the entrance hall. On the other side of the building from the entrance hall the building is divided in three floors with communication areas and other features like meeting rooms and toilets. The whole building has a color scheme that is inspired by houses in Venezuela. The color scheme contributes to the building's expression in a lively and playful way.

Projektet handlar om en kulturskola i Älvsjö i södra Stockholm. Kulturskolan är en kommunal verksamhet för barn 6-22 år i Stockholm. I projektet har undersökts hur man kan utforma en byggnad som marknadsför och kommunicerar verksamheten utåt utan att ge vika för användandet av den och brukarnas integritet. / The project involves an arts school in Älvsjö south of Stockholm. The Arts School is a municipal activity for children 6-22 years in Stockholm. The project has studied how to design a building that markets and communicate the activities in the building  without giving way to the use of it and the users' privacy.

Elevperspektivet kring normkritisk litteratur och läsning av normkritisk litteratur i mellanstadiets senare år är i forskningssammanhang föga undersökt. Vi ville genom vår studie undersöka hur elever upplever att de har tillgång till normkritisk litteratur, om de läser normkritisk litteratur och om de upplever att lärarna väljer denna typ av litteratur. Vi tar även reda på om eleverna anser att deras lärare arbetar med normkritisk litteratur som utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Eleverna har fått besvara en enkätundersökning vilken omfattade 10 frågor och fullföljdes av 211 respondenter vid fem olika skolor i Mellansverige. Det visade sig att eleverna i genomsnitt endast läste cirka sex minuter per dag i skolan. De anser att det är bra och viktigt att ha tillgång till normkritisk litteratur. Undersökningen visar även att eleverna inte anser att lärarna använder normkritisk litteratur som grund för diskussioner eller till värdegrundsarbetet i skolan. Denna undersökning visar att det är viktigt att jobba med litteratur som bryter mot normen där elever kan relatera till litteraturen och även belyser barns syn på likvärdighet.

Projektet handlar om en ombyggnad av en befintlig lokal i Alby. Den nya lokalen ska innehålla all Cirkus Cirkörs verksamhet. Projektet handlar om att skapa en väl fungerande miljö för alla byggnadens användare såväl som för de boende i Alby. Projektet syftar till att göra kopplingen mellan Cirkus Cirkör och Alby starkare. “Where we do not reflect on Myth but truly live in it, there is no cleftbetween the actual reality of perception and the world of mythical fantasy.” -Ernst Cassirer, The Philosophy of Symbolic Forms Vår verklighet är uppbyggd av flera världar som överlappar varandra. Myter, sagor, digitala världar, oupptäckta världar. En annan värld än den verklighet de flesta av oss lever i är cirkusen som tycks lyda under helt andra naturlagar och fenomen än de vi är vana vid. Cirkusen är en värld där allt är möjligt! För att ta till vara på de olika världar som kolliderar på denna plats i Alby har jag velat skapa en byggnad som både förstärker de olika världarnas karraktärer, samtidigt som den låter dem mötas där det är lämpligt. Utanför byggnaden finns en park med kullar och växtlighet, en plats att mötas i leken. Parken som är i söderläge borde vara attraktiv för såväl lek som picknickplats.Platsen utanför fortsätter in i foajén som även den är en plats för alla. Denröda gummimattan från parken utanför bildar en backe upp till våning två och gräset övergår stegvis till betongplattor. Här finns ett café och plats att sitta. På en del av fasaden finns en klättervägg av glas där man kan klättra ikapp, inne och ute. På en annan del av fasaden visas ett skuggspel av rörelser från aktiviteterna inne i träningshallen.Träning kräver ljus och säkerhet och upptar större delen av byggnadens volym. Den stora salen bländar med kanalplasten effektivt av solen samtidigt som den berättar en historia för omvärlden. En del av fasaden ut mot parken går att öppna upp för att kunna använda uterummet som en del av träningshallen. Även väggen mot foajén är öppningsbar, med enklare föreställningar i åtanke. Föreställningens värld existerar på samma yta men under andra tider och förhållandenän träningens. Hela hallen går att mörklägga och publik kan placeras ute (med öppen fasad), i foajén och/eller på gradänger längs östra fasaden.Kontoren och mötesrummen på plan två riktar sig med glasväggar mot antingenträningshallen eller foajén. Umgängesytor är placerade så långt borta frånträningen som möjligt och vänder sig bortåt och utåt för att koppla bort träningoch kontorsarbete så mycket som möjligt. Längst in i byggnadens mitt ligger de meditativa rum som behövs för mental träning. Rummen vänder sig inåt medfönster mot himlens abstrakta yta. De meditativa rummen fungerar också som vilrum och rum för privata samtal.

I denna uppsats undersöker vi hur begreppet historiemedvetande tolkas och används av lärare på lågstadiet, oavsett hur lärarna definierar begreppets innebörd. Vi vill ta reda på hur lärare på lågstadiet definierar begreppet historiemedvetande samt om det spelar någon roll vilken läroplanen som gällde när de deltagande lärarna utbildade sig. Det tillvägagångssätt som vi använt oss av för att samla in underlag för studien är enkäter. Studiens resultat visar att endast 27% av de medverkande lärarna ger en definition av begreppet som överensstämmer med Skolverkets definition. Vi kunde även dra slutsatsen att det inte finns något samband mellan lärarnas utbildningsår och deras förståelse för begreppet.

Studiens syfte är att undersöka icke talande elevers upplevelse av delaktighet i undervisningssituationen. Jag ville ta reda på vad som kan främja delaktighet och vad som kan vara hinder. Två elever som saknar tal och använder sig av GAKK (grafisk alternativ och kompletterande kommunikation) har intervjuats utifrån delaktighetsaspekterna: tillhörighet, tillgänglighet, erkännande, engagemang, samhandling och autonomi. Eleverna går på ett Riksgymnasium för rörelsehindrade och undervisas i små grupper tillsammans med andra rörelsehindrade elever. Dessutom har en grupp lärare som arbetar på skolan medverkat i en fokusgruppsintervju. Resultatet av undersökningen visar att man gör mycket på skolan för att främja elevernas delaktighet men att det också finns en hel del som kan utvecklas och förbättras. Eleverna menar att det material de får i skolan inte alltid är tillgängligt samt att samarbetet med de övriga eleverna i klassen kan utvecklas. Lärarna anser att eleverna utan tal inte alltid accepteras av övriga elever. Även lärarna tycker att de kan göra mer för att alla elever ska få möjlighet att samarbeta med andra elever. Som en av lärarna uttrycker det: Vi kan nog snäppa upp!

Syftet med studien är att undersöka lärares och politikers attityder kring disciplinär bedömning i skolan, samt hur de ser på ett eventuellt införande av ordningsbetyg. Foucaults teorier om makt och kunskap ligger som utgångspunkt för studien och den undersökningsmetod som använts är semistrukturerade personliga intervjuer. Sju aktiva lärare från de årskurser då betyg ska sättas, det vill säga årskurs sex på grundskolan till sista året på gymnasieskolan, har intervjuats. Även en diskursanalys görs av politiska dokument, i form av motioner samt av materialet från intervjuerna. De forskningsfrågor vi utgick från är följande:   – Hur behandlas frågan om ordning och uppförande i de politiska motionerna? – Hur ser aktiva lärare på ordning och uppförande i skolan? – Hur ställer sig aktiva lärare till ett eventuellt införande av ordningsomdöme och betyg i ordning och uppförande?   Samtliga politiker i de motioner som granskats är överens om att problem angående ordning och uppförande finns i skolan, vilket även stödjs av tidigare forskning och respondenterna. Synen på hur problemen med ordning i skolan ska hanteras skiljer sig mellan olika politiska partier men även mellan politiker och lärare. Olika förslag på hur ordning ska hanteras lyfts fram både bland politiker och lärare. Den attityd som är mest påtaglig hos lärarna är att de inte vill ha ett ordningsbetyg, utan påpekar att det personliga mötet och relationen med eleven är viktigast för att skapa ordning och trivsel i skolan.

Syftet med min undersökning är att få kunskap om hur arbetet med autistiska barn i grundskolan, årskurs fyra till sex, går till och hur pedagogen kan tillgodose deras behov på bästa sätt. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om autism. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda på följande: Hur anser de intervjuade personerna att man ska arbete med barn med autism? Vad anser de intervjuade personerna att man ska tänka på som pedagog när man bemöter barn med autism? Utifrån det insamlade materialet som jag fick har jag analyserat det och resultatet pekar på att det finns ingen renodlad metod, utan pedagogerna plockar olika arbetssätt från olika metoder. Det framkommer också att pedagogerna bland annat använder sig av bilder samt att man har olika scheman när man arbetar med barn med autism för att göra det så tydligt som möjligt. Något annat som är viktigt som pedagog är att man individanpassar metoden till varje enskilt barn. En annan sak som resultatet pekar på är att det är viktigt att föräldrarna är delaktiga i undervisningen så att det som barnet med autism lär sig i skolan även kan förstärkas hemma också. Det framkommer även i resultatet att det finns en massa olika fördomar om autism. I resultatdelen framhåller jag även att det kan vara lätt att känna sig osäker när man är nyutbildad pedagog men då gäller det att visa en bestämd sida utåt. Det är även viktigt att tänka på sitt kroppsspråk när man arbetar med barn med autism. Det gäller att se glad ut när man verkligen är det för annars kan ett barn med autism misstolka uttrycket. I resultatdelen framhålls även att datorn och Ipad kan vara ett bra hjälpmedel för att arbeta med barn med autism. Det kan framkomma färdigheter som inte pedagogen har vetat om tidigare samt att datorn kan även öka kommunikationen mellan pedagog och barnet med autism när pedagogen sitter med.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 tolkar och bedömer kunskapskravet ”eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss/relativt god/god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler” (Skolverket, 2011, s.51) samt vad lärarna upplever påverkar sina möjligheter att behandla kunskapskravet. Studiens frågeställningar är: Hur tolkar lärarna kunskapskravet? Hur arbetar lärarna med att bedöma kunskapskravet? Vilka faktorer upplever lärarna påverkar deras möjligheter att arbeta med kunskapskravet? Metod Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Bekvämlighetsurval följt av kedjeurval gav ett underlag på åtta legitimerade lärare i idrott och hälsa. Intervjuerna utfördes genom videosamtal i Zoom eller e-post. Data transkriberades och kodades sedan utifrån teman kopplat till studiens frågeställningar. I studien används läroplansteori och ramfaktorteori som teoretiskt ramverk. Resultat Lärarna i studien visar liknande tolkning av kunskapskravet och då att eleverna ska planera och utföra aktiviteter i naturmiljö med anpassning till olika väder/årstider, platser och allemansrätten. Tolkningen av vad eleverna ska kunna utifrån de olika betygsnivåerna skiljer sig. Lärarna uppger skilda arbetssätt i att bedöma kunskapskravet. De intervjuade lärarna upplever att det är främst yttre faktorer som påverkar deras möjligheter att behandla kunskapskravet i sin undervisning. Slutsats:  Slutsatser från studien är att lärarna är viktiga aktörer i transformerings- och realiseringsarenan och då i hur det aktuella kunskapskravet tolkas och bedöms. Hur lärarna tolkar och hur de bedömer kunskapskravet påverkas i stor utsträckning av ramfaktorer som både kan möjliggöra och begränsa deras handlingsutrymme. / Aim The aim of the study is to gain a deeper understanding of how teachers in physical education and health (PEH) in grades 7-9 interpret and assess the knowledge requirement “The student plans and carries out outdoor activities with some/relatively good/good adaptation to different conditions, environments and rules'' (Skolverket, 2011, s.51) and what teachers experience affects their ability to process the knowledge requirement. The study's questions are: How do the teachers interpret the knowledge requirement? How do the teachers work to assess the knowledge requirement? What factors do the teachers experience affect their ability to work with the knowledge requirement? Method This study is based on qualitative semi-structured interviews. Convenience sampling followed by a chain sampling provided a basis for eight licensed teachers in PEH. Interviews were conducted through video calls in Zoom or email. Data was transcribed and then coded based on themes linked to the study’s questions. The study uses curriculum theory and frame factor theory as a theoretical framework.  Results The teachers in the study show a similar interpretation of the knowledge requirement. Students should plan and implement activities in nature with adaptation to different weather/seasons, places and the right of public access. The interpretation of what the students should be able to do is based on the different grade levels differs. The teachers state different working methods in assessing the knowledge requirement. The interviewed teachers feel that it is mainly external factors that affect their ability to process the knowledge requirement in their teaching. Conclusions Conclusions from the study are that teachers are important actors in the transformation- and realization arena and then in how the knowledge requirement is interpreted and realized. How teachers interpret and how they assess the knowledge requirement are greatly affected by frame factors that can both enable and limit their room to maneuver.

No description available.