SAMMANFATTNING Bakgrund. Födoämnesallergierna i Sveriges skolor ökar och allergiska reaktioner förekommer, men trots det saknas nationella riktlinjer om rutiner för hur insamling och kommunikation om elevernas födoämnesallergier ska skötas i kommunerna. Den ökade mängden specialkoster gör skolmåltiden dyr och många kommuner kräver därför läkarintyg trots att skolan skall servera näringsrik kost till alla och vara kostnadsfri enligt lag.  Syfte. Att utforska olika kommuners kommunikationsrutiner mellan berörda parter inom skolorganisationen angående elevers födoämnesallergier, vilka riktlinjer som finns och om skolornas kommunikationsrutiner motsvarar de önskemål myndigheterna har.  Metod. I denna studie genomfördes 30 semistruktuerade kvalitativa intervjuer i tolv skolor i nio kommuner av olika storlek. För att få ett så brett underlag som möjligt hade de stor socioekonomisk spridning och var väl fördelade i Sverige. Datamaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat. Studien visar på stor spridning av kommunernas kommunikationsrutiner och att enhetliga rutiner för kommunikationen inte fanns inom de undersökta skolorganisationerna. Vid de tillfällen det fanns allvarliga allergier bland eleverna fanns det tydliga rutiner för hur dessa skulle hanteras. Vid mindre allvarliga allergier saknades ofta fungerande kommunikationsrutiner vilket gjorde att det faktum att födoämnesallergier omfattas av sekretessregler utgjorde ett hinder för att kunna säkerställa de födoämnesallergiska elevernas säkerhet.  Slutsats. Det behövs nationella riktlinjer för kommunikationsrutiner mellan berörda parter inom skolorganisationen angående elevers födoämnesallergier. I dessa riktlinjer bör det framgå vem som ansvarar för det lokala informationsflödet och hur det ska fungera. Det bör även framgå om läkarintyg skall uppvisas och att kostnaden för läkarintyg i så fall inte skall läggas på individen. Dessutom bör ett ställningstagande göras om huruvida födoämnesallergier skall undantas från sekretessreglerna inom skolorganisationen.

Death can take place anytime and anywhere. When a student dies, a teacher or other pedagogue at the school, may need a crisis management plan in order to know how to relate to a mourning child. The purpose of this study has been to contribute to an in-depth knowledge of coping with grief and crisis in school, with focus on death. From a pedagogic point of view, we have compared three Swedish crisis plans and three Danish grief plans to see what the preparedness in these schools are showing, focusing on the role of the teacher. To answer the study's purpose and questions, we have analyzed and compared the empirical material with the help of Cullberg's (2006) crisis and crisis-therapy, and Raundalen and Schultz's (2007) crisis-pedagogy, based on a document analysis. The results found were mainly fundamental similarities that appeared in both the structure and the content of the crisis management plans section, but nevertheless the Swedish and Danish crisis management plans showed differences. The Danish grief plans were much longer and more extensive, which differed from the Swedish plans which only presented short sections regarding deaths in a few individual sections. The results of the survey finally showed that there are more conditions for Danish teachers than Swedish to help a mourning child, as there are more tools for Danish teachers to relate to in their grief plans. / Döden kan ske när som helst och var som helst. Vid en förlust av en elev kan man som lärare eller övrig pedagog på skolan behöva ta hjälp av en krishanteringsplan för att veta hur man bör förhålla sig till ett barn i sorg. Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om kommunala kris- och sorgplaner för grundskolan. Ytterligare ett syfte har varit att jämföra eventuella skillnader mellan danska och svenska planer, speciellt vad avser insatser inför, under och efter kriser. Utifrån en pedagogisk synvinkel har vi jämfört tre svenska krisplaner och tre danska sorgplaner för att se vilken beredskap dessa skolor visar på, med fokus på lärarens roll. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utifrån en dokumentationsanalys analyserat och jämfört det empiriska materialet med hjälp av vårt teoretiska ramverk, kris, kristerapi (Cullberg, 2006) och krispedagogik (Raundalen & Schultz, 2007). Resultatet visade främst på de grundläggande likheterna i både strukturen och innehållet av kris- och sorgplanerna, men trots detta skiljde sig de svenska och danska planerna åt. De danska sorgplanerna var betydligt längre och mer omfattande, vilket skiljde sig från de svenska planerna som endast presenterade korta delar gällande dödsfall i några enstaka avsnitt. Undersökningens resultat visade avslutningsvis på att det finns fler förutsättningar för danska lärare i sina sorgplaner att agera utifrån, än de svenska lärarna. Detta eftersom det finns fler verktyg för danska lärare att förhålla sig till i sina sorgplaner.

Syftet med den här studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilka aktiviteter fjärdeklasseleverna gör på rasterna och deras upplevda koncentration och minne i skolan. Metoden som användes var frågeformulär via datorn. Resultatet visade att det finns positiva samband mellan stillasittande och fysiska krävande aktiviteter och elever upplevda koncentration och minne.

Denna studie syftar till att undersöka hur fritidslärares arbetsuppgifter och yrkesroll under den obligatoriska skoldagen påverkas av samverkan och skolans organisation. För att svara på studiens syfte gjordes en kvalitativ intervjustudie med följande frågeställningar: Hur både fritidslärare och klasslärare beskriver fritidslärares arbetsuppgifter och yrkesroll, samt hur samverkan beskrivs mellan skola och fritidshem och hur samverkan beskrivs i skolans organisation. För att få nyanserade svar användes en semistrukturerad kvalitativ intervjumetod och den insamlade empiriska datan bearbetades med hjälp utav en tematisk analysmetod. Med utgångspunkt i institutionellt och nyinstitutionellt teoretiskt perspektiv har informanternas svar analyserats för att sedan diskuterats med hjälp av tidigare forskning. I resultatet redogörs hur deltagarna själva väljer att definiera innebörd av fritidslärarens arbetsuppgifter, yrkesroll, samverkan mellan de olika yrkeskategorierna samt samverkan i organisationen. Detta för att kunna synliggöra skillnader och likheter som skulle kunna peka på hur fritidslärarens arbetsuppgifter och profession påverkas av kulturella regler och strukturer. Slutsatsen visar på att begreppet samverkan är odefinierat och att det är fritt fram för varje skola att tolka begreppet efter egna referensramar samt att ledningen i varierande grad påverkar den rådande definitionen. Det framgår även att skolan i varierande grad lyckas ta till vara på fritidlärarnas kompetenser, men att de riskerar att tvingas in i rollen som “alliallo” och även detta verkar kunna härledas till skolans organisationsstruktur. Vi belyser även yrkesgruppernas utbildningar samt att det kan framstå finnas en ekonomisk vinning i att använda fritidslärarna som hjälplärare istället för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshemmet.

Syftet med studien är att studera och analysera socialpedagogiska handlingar såsom det kommer till uttryck hos socialpedagoger verksamma i skolans kontext, samt undersöka vilka möjligheter och begränsningar som påverkar, och koppla detta till arbetet med sociala relationer och gemenskap. I studien intervjuades tre examinerade socialpedagoger och en rektor som arbetar inom skolan. Även en skuggning av en socialpedagog har genomförts. Materialet har analyserats med fokus på de teoretiska begreppen socialpedagogisk handling, sociala relationer samt gemenskap, och bearbetningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet visar att de intervjuade socialpedagogerna inte har någon arbetsbeskrivning, men att arbetet de genomför lever upp till den intervjuade rektorns förväntningar. Vidare visar studien att socialpedagogerna arbetar utifrån sina kompetenser med behoven som finns i skolan. Fokus ligger på ett "helhetstänk" kring eleven, sociala relationer och gemenskap där lösningar kan ligga utanför de traditionella ramarna. Möjligheter eller begränsningar för detta individcentrerade arbete är grundade i frågor kring organisation och samverkan. Studiens slutsats är att det inte går att särskilja elevens hem-, fritid- och skolmiljö. Många elever har otrygga hemförhållanden och socioekonomiska problem, och deltar inte i aktiviteter utanför skolan. Skolan är den enda arenan där barn enligt lag måste infinna sig, och det är där möten med socialpedagoger kan göra skillnad. I en skola kan socialpedagogers kompetens komplettera lärare och elevhälsoteam och möta elevers ökade behov av stöd. Studiens diskussion belyser vikten av socialpedagoger i skolans kontext, och förvånas över hur få som faktiskt är anställda i det studerade geografiska området.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med elever samt elevgrupper med NPF i den ordinarie undervisningen och hur detta fungerar i praktiken. De centrala frågorna är: hur arbetar idrottslärare med elever med NPF? och hur upplever idrottslärare att arbetet med elever med NPF i ordinarie undervisningsgrupper fungerar i praktiken?  Metod Med utgångspunkt från frågeställningen utgick studien från ett kvalitativt tillvägagångsätt där intervjuer gjordes på sex stycken idrottslärare från grundskolan. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån Byrmans tematiska analysmetod.  Resultat Genom denna analysmetod strukturerades tre olika teman upp; lärarens attityder, lärarens pedagogiska val samt skola som organisation. Dessa teman påvisade att lärare som blir framgångsrika i arbetet med NPF elever när de som har en positiv attityd till olikheter. Attityden är faktorn som sätter igång förändringsprocessen av att se idrott och hälsa som ett ämne ämnat för alla. Alla elever gynnas av anpassningarna då de är mer strukturerade, förberedda och tydliga i sin undervisning. De faktorer som är avgörande är att man är personlig, skapar relationer och en trygg miljö för att kunna nå dessa elever. Samtidigt menar lärarna att skolan som organisation inte kan åsidosättas då de i slutändan är starkt målstyrda, ekonomiskt bakbundna och strukturellt hindrade i arbetet. Slutsats De faktorer som är avgörande är att man är personlig, skapar relationer och en trygg miljö för att kunna nå dessa elever. Samtidigt menar lärarna att skolan som organisation inte kan åsidosättas då de i slutändan är starkt målstyrda, ekonomiskt bakbundna och strukturellt hindrade i arbetet. Dessa förutsättningar är inte alltid gynnsamma för dessa elever utan behöver ses över i ett högre skikt.

Björk, Marcus (2021). En skola för alla en intervjustudie om tolkningar och svårigheter med implementering av policydirektiv i lärarprofessionen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Kunskapsbidraget är att pedagoger som tar del av denna studie ska kunna se goda exempel och möjligheter istället för hinder i arbetet mot en inkluderande skola.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få en uppfattning om vad en rektor, två specialpedagoger och fyra lärare i en kommunal grundskola anser att uttrycket ”en skola för alla” innebär och hur skolan arbetar med begreppet för att inkludera alla elever. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Rektorers, specialpedagogers och lärares perspektiv och beskrivningar av: • Inkludering Strategier för stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd. Hur beskriver rektor, specialpedagog och lärare ”en skola för alla”? Vad har det för betydelser och innebörder? Vilka möjligheter, hinder, svårigheter och motstånd finns det?   Teori Studien utgår ifrån tillgänglighetsmodellen. Modellen innebär att relationen mellan de olika delarna i samspelet förändras över tid. Samspelet påverkar hur långt individen kan nå i sin utveckling och sitt lärande. Utifrån elevens behov och förutsättningar bildar de fyra delarna en helhet (www.spsm.se). Studien utgår också ifrån det specialpedagogiska perspektivet.   Metod Studien utgår från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var intervju av sex informanter. En innehållsanalys användes vid analys och bearbetning av intervjuerna, där mönster och teman strukturerat kom fram.   3   Resultat Studiens resultat skildrade att ambitionen om ”en skola för alla” är svår att uppnå. Svårigheter med inkludering ansågs vara bland annat brist på kompetens och lokalernas begränsningar.   Specialpedagogiska implikationer Det behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydlig pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras. Här ska specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring inkludering och bemötande av elever i ”en skola för alla”.   Ambitionen att se elevernas olikheter och anpassa undervisningen till elevens varierade behov är utmärkande för inkludering som grund. Inkludering handlar inte bara om utbildning utan också hur vi vill att samhället ska se ut i framtiden (Persson & Persson, 2012).

Denna studie undersöker hur rektorer och specialpedagoger resonerar kring hanteringen av pandemin i grundskolan, där vi avser vidga kunskapen om pandemin i svensk skolkontext. Rektorn styr samt leder skolan och är central för hur specialpedagogens roll utformas, vilket gör bägge perspektiv relevanta för vår specialpedagogiska forskning. Studien utgår från en induktiv kvalitativ metodansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Intervjuerna har kodats och tematiserats utifrån tematisk analys. Resultatet visar att pandemin påverkat skolan på flera sätt och det framkommer olikheter i hur skolan har hanterat smittspridningen beroende på skolans kontext samt huvudman. Rektors ledning av skolan har haft betydelse för hur pandemin hanterats i skolan och rektorsrollen har förändrats utifrån hur nya riktlinjer hanterats. Situationen har bidragit till en större digitalisering både inom och bortom skolan. En professionalisering av specialpedagogens roll har blivit synliggjord i och med pandemin, då rollen har effektiviserats. Studien visar på hur autonomin i specialpedagogrollen är närvarande, vilket varit en framgångsfaktor under pandemin. Samverkansformer fick formuleras om, både inom och bortom skolan, där olika förutsättningar påverkade hur de praktiserades. Det framkommer att elever fått anpassa sig utifrån skolans hantering, men elever är likväl till viss del medaktörer och inverkar på hur pandemin hanterats i skolan.

The aim with this study was to develop a greater understanding of how the collaboration process between school and social services takes place with the purpose to enable the students chances for a good education, as well as a better understanding regarding how each participant sees the collaboration. To study this a qualitative method has been used when we interviewed four workers from the schools “elevhälsa” and four professionelles from the social services. The empiricism has been interpreted from a hermeneutics perspective and in the analyses linked with Malcolm Paynes systems theory. In the discussion the result has been compared with previous studies. Our results show that the respondents believes that a collaboration between social services and school is important and necessary in the process of helping a student with its problematic schooling. It also appears that a collaboration process is not always easy and can have some complications. The results show that the factors that affect a collaboration the most are each participants scope for action as well as the communication between the participants during the process.

Jämställdhetsarbetet har idag medfört en formell jämställhet där kvinnor och män i teorin har samma rättigheter, detta kan ifrågasättas i praktiken. Vi ser en trend där bland annat populärkulturen, med exempelvis normbrytande filmer och böcker, ofta handlar om ett kvinnligt normbrytande som antar manliga attribut. Vi har utifrån detta intresserat oss för att undersöka läromedels roll i detta och genomfört en läromedelsanalys utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien har därmed varit att förstå om och i så fall hur läromedel är med och reproducerar normer och strukturer kopplat till genussystemet eller om det är så att läromedlen ifrågasätter eller utmanar dessa normer och strukturer. Detta har undersökts med hjälp av frågeställningarna:• Hur ser fördelningen mellan manliga och kvinnliga personer ut i bild och text i samhällsorienterande läromedel?• Vilka genusnormer förmedlas till eleverna genom samhällsorienterande läromedel och hur kommuniceras dessa.Studiens resultat har visat en överrepresentation av män i många läromedel. Fortsättningsvis förmedlar många läromedel en bild av manliga egenskaper och intressen som på olika sätt lyfts upp som det centrala, detta medför en manlig norm. I vår studie har vi funnit ett normbrytande där kvinnan är den som bryter normer och tillägnar sig de mer manliga attributen. Vi har med detta dragit slutsatsen att det finns en tydlig manlig norm och överrepresentation av pojkar/män vilket bidrar till en avsaknad av kvinnliga förebilder och en kvinnlig underordning. Däremot har vi under vår analys stött på ett fåtal situationer där normbrytandet sker både från manligt och kvinnligt håll. Detta skapar ett innehåll som både flickor och pojkar kan relatera till och ett innehåll där inget värderas högre än det andra. Vi ser därmed ett behov av fler läromedel som inkluderar ett jämställt normbrytande som sker från både flickor/kvinnor och pojkar/män.