Syfte med studien är att undersöka förutsättningar för den skolpersonal som har i uppdrag att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande mot elevers alkohol- och narkotikaanvändning och vilka resurser som behövs i det förebyggande arbetet på högstadieskolor. Den metodologiska utgångspunkten är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats och gjord med semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes med skolpersonal som arbetar förebyggande mot alkohol- och narkotikaanvändning bland elever. I studien använde vi oss av sociokulturell teori utifrån Säljö (2000) och Vygotskij (1999). Resultatet påvisar att skolan har flera olika förutsättningar att arbeta förebyggande och skolpersonalens önskan om hur det ideala förebyggande arbete ska se ut. Studien visar att det finns bristfällig samverkan, bristfällig kunskap om förebyggande arbete bland skolpersonal och att skolpersonal arbetar mer åtgärdande än förebyggande mot alkohol- och narkotikaanvändning bland elever.

Upplevelser som vi erfarit under vår tid som lärarstudenter fångade vårt intresse för andraspråkselevers möjligheter till språk- och kunskapsutveckling i en förstaspråkskontext. Syftet med studien blev således att undersöka vilka arbetssätt lärare inom de samhällsorienterande ämnena uppfattar som stödjande för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Vårt fokus riktades mot lärare och lärarstudenter som är intresserade och vill fördjupa sina kunskaper i att utforma den samhällsorienterande undervisningen utifrån ett likvärdighetsperspektiv i en första- såväl som en andraspråkskontext. Empirin till studien samlades in genom kvalitativ undersökningsmetod, semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes tillsammans med fem mellanstadielärare på tre olika skolor. Lärarna är legitimerade i de samhällsorienterande ämnena och har varit undervisade lärare i varierande antal år. Lärarnas erfarenheter och kunskaper synliggörs och ligger till grund för resultatet. Den insamlade empirin har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande, transspråkande samt Cummins modell för språkutvecklande arbetssätt. I resultatet synliggörs lärarnas perspektiv på syftet samt olika gynnsamma arbetssätt för språk- och kunskapsutveckling. Lärarna framhåller att förstaspråkselever respektive andraspråkselever har skilda förutsättningar att nå språk- och kunskapsutveckling. De skilda förutsättningar ställer krav på undervisande lärare att skapa möjligheter utifrån elevernas förutsättningar i strävan mot en likvärdig skola. Interaktionens betydelse för språk- och kunskapsutveckling är en central del av resultatet och ett arbetssätt som informanter lyfter vid flertal tillfälle. Resultatet påvisar även att eleverna gynnas av en varierad undervisning med tillgång till stöttning på flera sätt. Slutligen beskrivs även resursfrågan i resultatet. Lärarna anser att de använder alla tillgängliga verktyg för att stödja sina elever men att skolans resurser brister, såväl ekonomiska som sociala.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever ämnet när undervisningen tvingats genomföras på distans med digitala hjälpmedel. Studien syfte är även att kartlägga hur lärarna uppfattar möjligheten till att realisera läroplanen i en sådan miljö. Frågeställningarna har varit: Vilka för- respektive nackdelar upplever lärare med en digitaliserad distansundervisning i ämnet idrott och hälsa? och Hur upplever lärare möjligheten till att kunna realisera kursplanen för idrott och hälsa på distans? Studien är utförd med en kvalitativ ansats där fem olika lärare i Nordvästra Skåne intervjuades. Intervjuerna hade en semistrukturerad form och urvalet av lärare gjordes inledningsvis med hjälp av bekvämlighetsurval för att sedan gå över till ett så kallat snöbollsurval. Intervjuerna transkriberades och den empiriska data som samlats analyserades med hjälp av en teoritriangulering. Teorierna som studien använder sig av är ramfaktorteorin, läroplansteori och Bernsteins (2003) klassifikation och inramning. Resultatet visade på tre olika teman där lärarna (1) presenterade olika fördelar med distansundervisning (2) presenterade olika nackdelar med distansundervisning (3) gav sin syn på möjligheten att realisera kursplanen i en digital miljö. Slutsatsen av studien är att lärares upplevelser av distansundervisning till övervägande del var negativa. Detta går i linje med tidigare forskning som också kunnat påvisa lärares upplevda problem och hinder i samband med distansundervisning. Det framkommer också i denna studie att en realisering av kursplanen upplevdes som mycket utmanande eller rent av omöjlig om undervisning tvingas genomföras på distans under längre perioder.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers upplevelser av framgångsfaktorer i arbetet med elever med AST (autismspektrumtillstånd). Detta genomfördes utifrån ett relationellt perspektiv, med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer. Slutsatser som kan dras av studien är att alla elever har olika behov, som behöver hanteras individuellt. Det finns således ingen mall för hur elever med AST ska bemötas eller vilka insatser som ska implementeras. Dock är ett relationellt förhållningssätt och goda relationer, som bygger på ömsesidig respekt, att föredra i arbetet med målgruppen. I den goda relationen bör pedagogen hitta elevernas styrkor, svårigheter, behov och specialintressen. Utifrån dessa kan lämpliga insatser och individuella arbetssätt implementeras, i syfte att eleverna ska lyckas i skolan och uppnå välmående. I den goda relationen kan pedagogen lättare känna av elevernas dagliga status och anpassa kraven som ställs på eleven, utefter det. En annan slutsats är att pedagogerna kan använda elevernas specialintressen som ett återkommande tema i undervisning och samtalsämne, för att öka elevernas delaktighet och motivation. Slutligen framhöll pedagogerna att preventionsarbete för välmående också är av stor vikt. Detta kan implementeras genom att skapa en struktur, tydlighet och förutsägbarhet för eleverna.

In 2011 it became statutory in Sweden that all pupils should have access to a school library. However, the law does not state what the school library should look like or what function it should have, which means that the law is open to interpretation by school authority. This means that the libraries’ are different in different schools and that the pupils get unequal access to the school library, which in turn can affect the school’s work towards becoming an equal school. The aim of this essay was to examine how different elementary school libraries in one municipality look like regarding the school library’s pedagogical role and conditions, and to examine what the school library’s role means for the work towards becoming an equal school. The study was performed using a qualitative method, in the form of semi-structured interviews that was analyzed using Loertscher’s taxonomy for school libraries. The result showed that the school libraries’ pedagogical roles were different in all the schools and that the school librarians had different possibilities to perform their work.

Kunskapsöversikten undersöker olika aspekter av utomhuspedagogik. Frågeställningen utgår från ett lärarperspektiv och hur man kan arbeta med utomhuspedagogik för att öka elevers intresse och motivation i ämnet bbiologi. Vi ville ta reda på vad utomhuspedagogik kan innebära för inlärning och bibehållandet av kunskap. För att besvara de frågor har vi samlat forskningsartiklar från databaserna LibSearch, Lubsearch och ERIC. sökord som är kopplade till frågorna om utomhuspedagogik och dess effekter och mökligheter används för att hitta relevanta artiklar. Sammanlagt valdes 11 källor som underlag. De källor sammanställer vad forskning säger om strukturer och arbetssätt kring utomhuspedagogik samt om hur elevers motivation, intresse, inlärning och minne påverkas av undervisning utomhus.  Resultatet visar att lärare använder sig av mycket lek i naturen och att det är viktigt med struktur och tydliga lärandemål för att inte leken ska ta över från inlärningen. Positiva upplevelser av att vara i naturen bidrar till att elevers intresse för biologiämnet ökar oh motivationen att vilja klara uppgifter. Flera av studierna visade att utomhuspedagogik, om det lades upp på rätt sätt, ökade elevers förmåga att komma ihåg både hela upplevelsen och kunskapen som hörde där till.

Elevernas skolprestationer påverkar deras chanser till framtida högre utbildningar. Syftet med denna studie Ökad prestation med rätt stöd är att bidra med kunskap om lärares uppfattningar om likheter och skillnader i skolprestation mellan könen. Särskilt avseende vanligt undervisningsmaterial och undervisning med stöd av digitaliserat material. Åtta erfarna lärare har svarat på strukturerade intervjuer, som sedan bearbetades av kvalitativ dataanalys. Det gäller likheter och skillnader i skolprestation mellan könen samt om de uppfattar digitaliserat material som ett verktyg för att minska skillnader. I stort sett är lärarna positiva till de digitaliserade materialen och uppfattar det som fungerande verktyg för att minska skillnader och främja elever som har inlärningssvårigheter. De anser också att pojkar blir mer intresserade och motiverade när de använder digitaliserat material. Lärarna anser att samhällets och skolans organisation påverkar vårt sätt att bemöta eleverna efter deras könstillhörighet. Lärarna har högre förväntningar på flickor än pojkar. Slutligen anser lärarna att kompetensutveckling behövs för att behärska arbetet med digitaliserat material.

Syftet med studien är att undersöka hur Jesus skildras i svenska läroböcker i religionskunskap mellan 1860–2020 samt diskutera varför det finns skillnader över tid med stöd av Selanders sekulariseringstes och Sørensen historiska analys. Metoden som använts är kvalitativ textanalys och materialet tio läroböcker mellan ovan angivna år. Resultatet var både väntat och oväntat, men i huvudsak hade läroböckerna från 1800- och tidigt 1900-tal ett konfessionellt och religiöst perspektiv på Jesus, medan studiens senare läroböcker från 1970- och 2010/2020-talet hade ett mer källkritiskt och öppensinnat perspektiv. I analysen diskuteras och analyseras resultatet utifrån de valda teorierna och det dras en hel del slutsatser, däribland kristendomen haft en särställning i svenska skolan historiskt sett men även att Sverige i nutid är ett postkristet land vilket fortfarande avspeglar sig i skolan, inte minst i Skolverkets styrdokument för ämnet religionskunskap.

I den här studien har vi valt att undersöka hur verksamma samhällskunskapslärare uppfattar en likvärdig skola och vilka arbetssätt som de anser främjar likvärdighet inom ämnet samhällskunskap. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre verksamma samhällskunskapslärare på tre olika skolor. Tidigare forskning visar att likvärdighet som begrepp tenderar till att ha olika betydelser beroende på sammanhang. Vårt resultat pekar på att likvärdighet är en viktig och fundamental beståndsdel för den svenska skolan som dock är svårt att genomföra i praktiken. Arbetssätten som delges i resultatet pekar på en språkinriktad undervisning samt en interaktion mellan ansvarig lärare och elevgrupp. Vi vill poängtera att det behövs mer forskning kring likvärdighet eftersom det är ett välanvänt och viktigt begrepp som behövs lyftas och problematiseras. Vår studie har varit tidsbegränsad men vi har dock dragit en slutsats utifrån vårt sammanställda resultatet och därefter diskuterat resultatet i ett bredare perspektiv.

Elevmotivationen i dem teoretiska ämnena tenderar till att vara. Motivation är en viktig faktor för elevers lärande eftersom det driver till ett mänsklig agerande, produktivitet och värderande. Studiens syfte är därför att undersöka vad eleverna tycker om samhällskunskap samt vilka faktorer som driver till en ökad motivation hos dem. För att förklara hur man motiverar elever valdes dessa två teorier: Self determination theory och variationsteorin. Self determination theory förklarar olika typer av motivation och hur man framkallar den inre motivationen hos eleverna. Motivationsforskning har påvisat att en varierad undervisning är ett sätt för att motivera elever. Därmed valdes variationsteorin för att förklara den som en strategi för en ökad elevmotivation. Metod delen består av fokusgrupper där urvalet är fyra elever från årskurs 7 respektive årskurs 9. Fokusgrupper fungerar genom större diskussioner, vilket studien eftersträvade. Intervjudeltagarnas diskussion belyser tre viktiga faktorer för en ökad elevmotivation i samhällskunskap. Resultatet från studien blir därför; elever delaktighet i undervisning, en varierad undervisning och relationen mellan lärare och eleven.