I Sverige har vi skolplikt, trots detta är det 2000 barn och ungdomar som har sammanhängande ogiltig frånvaro. Dessa elever kallas för hemmasittare. Syftet med vår studie är att undersöka om och hur samverkan i skola, socialtjänst och BUP ser ut kring arbetet med hemmasittare samt hur de yrkesverksamma beskriver problemet hemmasittare. Vi har använt oss av en kvalitativ intervju-studie. Informanterna i studien bestod av lärare, skolkurator, rektor, social-sekreterare, kuratorer från BUP samt ett samverkansteam. För att få en djupare förståelse för fenomenet hemmasittare samt samverkan kring dessa elever analyserades empirin med hjälp av Danermarks samverkansteori och Paynes systemteori. Studien visar att samverkan finns, dock i varierande grad och kvalité. Resultatet visar även att om samverkan ska fungera krävs det tydliga ramar för hur den ska se ut och slutligen visar studien att vem man möter i skola, socialtjänst och BUP påverkar hur samverkan ser ut. / In Sweden we have compulsory school attendance, still there are 2000 children and young adolescents who have coherent absence. The aim of our study is to research if and how the collaboration between school, social services and health care professional works and how the professionals describe the problem with school refusal behaviour. We have used qualitative semi structured interviews as our method and interviewed teachers, school counsellor, principal, counsellors within health care and an collaboration team. To analyse our material we used Danermarks collaboration theory and Paynes system theory. Our study shows that collaboration exist although in varying degrees and quality. The study also shows that for collaboration to be successful there need to be a clear framework on how the collaboration should take place and look like, finally the study shows that who you meet in school, social service and health care influence how the collaboration works.Keywords: Collaboration, school, school attendance, school refusal behaviour, social service, youth health care.

Socialpedagogernas roll i skolan är ett relativt outforskat område, inte minst deras funktion i relation till situationer där mobbning förekommer. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur socialpedagoger i skolan samarbetar med föräldrar i mobbningssituationer och hur det kan förstås utifrån ett bildningsperspektiv. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. För att samla in data genomfördes tre enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju. Totalt deltog sex socialpedagoger verksamma inom skolan i en medelstor kommun. De intervjuade socialpedagogerna hade varierande erfarenhet av att arbeta i skolan men samtliga hade en utbildning i socialt arbete och socialpedagogik. För att analysera intervjuerna användes tematisk analys. Begreppen möte, kommunikativ handling och delaktighet användes vid analysarbetet i relation till bildningsperspektivet och tidigare forskning. Identifierade huvudteman var det förebyggande arbetet, kommunikationen med föräldrar och relationernas betydelse som möjliggörare för att samarbeta med föräldrar. Resultatet visade på vikten av att informera, återkoppla, mötas i olika kontexter samt att skapa goda relationer till såväl föräldrar som elever. Svårigheter som identifierades var socialpedagogernas erfarenheter av kontakt med föräldrar som inte kunde se sitt eget barns delaktighet i en mobbningssituation och hur man kommunicerade med dessa föräldrar. Studien visade däremot inte på några handfasta sätt att arbeta för att stärka socialpedagogernas samarbete med föräldrar i mobbningssituationer, snarare sätt att upprätthålla en god kontakt. Sammanfattningsvis finns behov av socialpedagoger i skolan som kan skapa förutsättningar för ett bra samarbete med hemmet i mobbningssituationer.

Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka olika strategier och tillvägagångssätt utifrån forsk- ning om hur lärare kan bemöta extremistiska elever utan att samtidigt inskränka på deras åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Metoden är grundad i en informationsinsamling utifrån databa- serna ERC, ERIC och SwePub. Källorna som använts kommer både från utlandet och från Sverige vilket bidrar till olika perspektiv samtidigt som vi ser hur det svenska sättet att tackla extremism influerats av internationell forskning. Även viktiga begrepp såsom extremism, Pre- vent Violent Extremism (PVE) och samtalskompassen har förtydligats. Där har det visats att särskilt extremism-begreppet kan vara tvetydigt utifrån sättet som de tre olika extremistmiljö- erna sammanställs i ett paraplybegrepp vilket kan kritiseras. Resultatet visar att det finns en konflikt mellan ett förebyggande arbete i form av informationsinsamling om elever i riskzoner och ett fritt diskussionsklimat där åsikter nöts mot varandra. Det visas på en omfattande kritik kring hur den brittiska PVE-planen hämmat lärarnas möjlighet att bemöta extremistiska elever genom den fria klassrumsdiskussionen. Resultatet tydliggör även hur stark elevers yttrandefri- het är i skolan vilket manifesteras i samtalskompassens misslyckade försök till etablering. Slut- satsen blir att PVE och samtalskompassen har goda ambitioner att stävja extremism. Vi ser dock att de i praktiken bidrog till tystade klassrum och en distans mellan lärare och elever. Istället har vi funnit att klassrumsdiskussioner där möjligt extremistiska samtal förekommer men bemöts och plockas isär kan vara till godo. Att ge elever verktyg i form av att kunna ställa åsikter mot varandra verkar kunna stävja extremism bättre än den säkerhetspolitiska linje som ses i PVE.

Tidigare forskning visar att en stor mängd barn i missgynnande situationer inte uppmärksammas i skolan samt att lärare inte fullföljer sin anmälningsplikt. Det finns dock relativt lite forskning om orosanmälan från ett lärarperspektiv för barn i högstadie- och gymnasieålder. Föreliggande studie syftade till att undersöka och belysa faktorer om upptäckt och rapportering av elever som misstänks fara illa. Specifikt undersöktes hinder som högstadie- och gymnasiepedagoger upplever kring upptäckt och rapportering till Socialtjänst gällande oro och misstanke om att en elev kan fara illa. Femton lärare vid en högstadieskola samt två gymnasieskolor besvarade en enkät med kvantitativa och kvalitativa frågor om hinder och svårigheter att fullfölja sin anmälningsplikt. Resultaten visar att det största hindret till att inte anmäla sina misstankar var rädslan av att ha fel. Ett annat hinder i processen är en stor förtroendekonflikt mellan verksamheterna skola/socialtjänst. Skolans lärare har hög misstro mot socialtjänstens effektivitet för att hjälpa barnet. Tio av femton lärare i undersökningen beskrev en misstro inför att situationen skulle förbättras för barnet och familjen om de lämnade in en orosanmälan. Resultaten diskuteras utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och jämförs med åskådareffekt och moralteorier. Studiens resultat breddar nuvarande kunskap om lärares perspektiv av hinder, svårigheter och upplevda risker om orosanmälan för barn i högre ålder.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och analysera hur elevhälsa tillämpas iskolan. Hur tolkar rektorer elevhälsouppdraget? Hur beskriver rektorerna att elevhälsoarbetesker i praktiken? Vilka problem och möjligheter ser rektorerna gällande elevhälsoarbete irelation till de olika professionerna på skolan? Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats. Materialet till studien samlades in genomintervjuer via telefon eller videosamtal med fyra rektorer och två biträdande rektorer som allavar ansvariga för elevhälsan på skolan. Intervjuerna analyserades utifrån teoriledd tematiskanalys, med Antonovskys teori om salutogenes och patogenes samt systemteoretiska begreppsom utgångspunkter. Resultat: Rektorerna tolkar att elevhälsa är allas ansvar och en del av allt som görs på skolansamt att man inte kan särskilja hälsa och lärande från varandra. Rektorerna beskriver främst attde arbetar förebyggande och hälsofrämjande i praktiken genom att skapa trygghet och ett braklimat på skolan, samt arbeta med kompetensutveckling och struktur. Vid särskilda insatser påindividnivå hanteras elevens svårigheter främst genom att man ger pedagogiskt stöd ochhandledning till lärarna. I relation till skolans olika professioner beskriver flera rektorer att detär viktigt med en enad kultur kring elevhälsoarbetet, men att det kan vara problematiskt ipraktiken på grund av misstänksamhet mellan professionerna. För att systemet ska utvecklassom helhet, behöver professionernas kompetens användas så klokt och effektivt som möjligt. Slutsats: De studerade rektorernas skolor arbetar främst hälsofrämjande och förebyggande,enligt rektorerna själva. Vi ser även ett skifte från det patogena till det salutogena perspektivet,där de aspekter som skapar hälsa är mer närvarande och elevens svårigheter sätts i sin kontext.Studien visar att skolorna arbetar aktivt med och satsar på elevhälsa, samt att rektorerna är välinsatta i området, vilket är en viktig förutsättning för att tillämpa elevhälsa i skolan på ett brasätt. / Aim: The purpose is to investigate and analyze how student health is applied in school. Howdo principals interpret the student health assignment? How do the principals describe that the work with student health takes place in practice? What problems and opportunities do the principals see regarding the work with student health in relation to the various professions at the school? Method: The study is based on a qualitative approach. The material for the study was collected through telephone interviews or video calls with four principals and two assistant principals, all of whom were responsible for student health at the school. The interviews were analyzed on the basis of theory-led thematic analysis, using Antonovsky's theory of salutogenesis and pathogenesis as well as systems theory concepts. Results: The principals interpret that student health is everyone's responsibility and part ofeverything at school, one cannot distinguish health and learning from each other. The principals mainly describe that they work preventive and health-promoting in practice by creating securityand a good climate at the school, as well as working with competence development and structure. In the case of particular insertion on an individual level, the student's difficulties aremainly handled by providing pedagogical support and guidance for the teachers. In relation to the school's different professions, several principals described that it is important to have aunified culture around student health, but that it can be problematic in practice due to suspicion between the professions. In order for the system to be developed as a whole, the skills of the professionals need to be used as wisely and efficiently as possible. Conclusions: The studied principals schools work mainly with health promotion and prevention, according to the principals themselves. We can also see a shift from the pathogenicto the salutogenic perspective, where the aspects that create health are more present and the student's difficulties are put in context. The study shows that the schools work actively with and invest in student health, and that the principals are well versed in the area, which is an important prerequisite for applying student health in the school in a good way.

Under 2010-talet har matematikämnet likväl som riktlinjerna för skolans kompensatoriska uppdrag genomgått stora förändringar (Skolverket, 2017). Bakgrunden till detta återfinns i att svenska elevers kunskapsresultat, särskilt i matematik, mellan 2003 och 2012 försämrades både i nationella och internationella mätningar (Skolverket, 2013). Forskning visar att det inom det matematikdidaktiska kunskapsfältet finns stora utmaningar gällande stöd av elever i matematiksvårigheter (Lunde, 2011). Mot denna bakgrund är syftet att bilda kunskap om hur matematiklärare upplever sina förutsättningar och behov i relation till att stödja elever i matematiksvårigheter. Erfarenheter från sju mellanstadielärare i matematik har genom semistrukturerade intervjuer samlats in och analyserats. Den tematiska innehållsanalysen av data visar att lärarnas möjligheter att stödja elever i matematiksvårigheter förefaller vara tätt förknippade med förutsättningar likt ramfaktorer, stödstruktur och lärarens kompetens. Analysen visar även att det hos lärarna finns ett behov av kollegialt lärande, ökad tillgång till speciallärare i matematik samt funktionella digitala verktyg. Relationen mellan dessa förutsättningar samt behov diskuteras utifrån tre dimensioner av begreppet kompetens: (1) kompetens inom specialpedagogik och matematik, (2) relationell kompetens samt (3) matematiklärarens professionella kompetens. En slutsats som dras är att lärarens yrkesroll styrs av förutsättningar i både policy och på skolorna likväl som av lärarnas olika kompetenser och möjlighet att få både sina egna och elevernas behov tillgodosedda. En annan att det behövs ytterligare forskning på både läromedel och metoder samt digitala verktyg i matematik med särskilt fokus på stöd av elever i matematiksvårigheter.

Ableism is based on the belief that it is better to not have a disability than to have one and that it is preferable to function in society the way nondisabled people do. In this thesis, the theory of ableism is applied to the field of special education. Two different perspectives on dis/ability are explored and how they, in turn, relate to ableism specifically in terms of autistic pupils. The medical perspective, where diagnoses are used to correct abnormalities, is set against the relational perspective, in which the environment is seen as the cause of disabilities. The thesis argues that autistic social impairment is a “double empathy problem”, rather than stemming from a more medicalized understanding of autistic impairment.  Through a systematic literature review, previous research concerning autistic pupils in special education is analyzed to explore whether it shows indications of ableism, and if so, how. The review, conducted through Swepub and ERIC, included peer-reviewed scientific articles published 2010-2020 based on research conducted in school environments with autistic pupils (ages 6-18) within special education. The thesis identifies four themes of ableism within previous research: (1) the aim of “fixing” autistic individuals; (2) viewing autistic individuals as impaired; (3) the absence of autistic agency; and (4) the use of “with autism” instead of “autistic”. All the analyzed research contained at least one of the four identified themes. As such, the analysis indicates that all examined studies contain some form of ableism, where the use of “with autism” was the most commonly found, closely followed by the goal of fixing the autistic individual. Additionally, the autistic pupils rarely had agency in the previous research, which is problematic as autistic individuals can be more difficult to interpret via observation. In turn, this affects both the reliability of the research results and the types of interventions and adaptations implemented to improve autistic pupils’ school situation. However, a few of the analyzed studies did discuss and share this view on agency. In addition, some of the previous research analyzed in this thesis also incorporated clear non-ableistic views, which shows a possible path forward for future research as well as for the design of special education programs. The thesis concludes that autistic phenomenal expertise could play a role in better understanding which adaptations are effective for autistic pupils in school.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HDV) kan uppstå när en familj eller släkt känner behov av att bevara eller återupprätta familjens heder. HDV syftar till att familjemedlemmar lever enligt en viss norm som riktas mot att bevara släktens heder. Rädslan och barnens pliktkänsla att skydda familjen kan göra det svårt att erbjuda hjälp. Skolsköterskor är en av flera professioner som har möjlighet att prata med barn som misstänks bli utsatta för HDV. Det behövs mer kunskap kring skolsköterskors arbete och upplevelse kring barn som utsätts för HDV. Syftet med uppsatsen är att beskriva skolsköterskors upplevelser och arbete med HDV bland barn i grundskolan. Studien har en deskriptiv design. Datamaterial samlades in med enkäter som analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet redovisar skolsköterskornas arbete med HDV och presenteras i fyra rubriker: demografisk beskrivning, förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck, skolsköterskors erfarenhet av att identifiera barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och skolsköterskors förebyggande arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet visar att hedersrelaterat våld är vanligt förekommande i grundskolan. Drygt 2/3 av skolsköterskorna har misstänkt att barn på deras skola blivit utsatt för HDV de senaste 4 åren. Skola och elevhälsa kan och måste uppmärksamma och förebygga HDV genom anmälningsplikt, hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Studien visar på behovet av ett strukturerat och systematiskt arbetssätt för skolsköterskor kring det förebyggande arbetet mot HDV.

This study examines how children have been portrayed in Swedish textbooks written for the subject of history in high school between the year 1905 and 2011. The contents of nine textbooks have been qualitatively analysed according to an inductive method where information in the books relating to children are studied to reveal how their history is depicted.  The result concludes that information about education, parenting and family life are the most frequent examples of how children lived their lives through history contained in the material. There are very few instances of primary accounts written by persons under the age of twenty years old. Most of the individual children represented can be seen on photographs. These photos often show children in a vulnerable situation, for example as victims in war. Textbooks written after the school reforms of 1994 have more extensive information about children in society than earlier books, with an emphasis on how teens in the twentieth century created a youth culture with new types of clothes, music, and politics. This culture was sometimes meet by critique from the older generations, especially concerning the more liberal view on sexuality.

Syftet med vår studie är att utifrån förskolepedagogernas perspektiv undersöka mobbningsincidenter, åtgärder och förebyggande metoder för att motverka mobbning bland barn i yngre åldrar. Metodansatsen vi tillämpar är inspirerad av en Critical Incident Technique där vi följer upp kritiska mobbningsincidenter. Empirin samlades in genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet har analyserats med stöd av ramfaktorteorin. Studiens resultat visar att det förekommer mobbningsincidenter i förskoleklass. Resultatet visar även att brister gällande förebyggande arbete förekommer. Studien är användbar för alla som arbetar inom skolverksamheten då den belyser vilka åtgärder och förebyggande metoder som finns tillgängliga.