I mediarapportering och av egen erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lärares attityder till att använda datorer i sitt arbete framträder. Även forskning inom området visar att lärare har förhållit sig kritiska till införandet av teknik på skolorna. Dock visar undersökningar att lärare ställer sig alltmer positiva till användandet av datorer samtidigt som lärares kompetens inom området ökar. Syftet med föreliggande undersökning är därför att undersöka lärares attityder till datoranvändning i skolan, såväl administrativt som i undervisning. Lärares attityder angående kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lärare och datorer har undersökts och jämförts med forskning inom området. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer i samtalsform med ett antal lärare som undervisar i år 4-6 i en medelstor stad i Sverige. Resultatet är att lärarna i stort är positiva och ser stora möjligheter med datoranvändning i skolan, framför allt som motivationshöjare för eleverna vilket främjar kunskapsutvecklingen. Som hinder till datoranvändning i skolan ser respondenterna främst lärarnas brist på kompetens men även tillgänglighet. Respondenterna anser att lärarrollen har förändrats under de senaste åren till viss del beroende på datoranvändandet.

Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur sverigefinska grundskolor och finska modersmålsklasser framställer språk och kultur på sina webbsidor. Det fanns tre forskningsfrågor som vägledde arbetets gång och analys av resultat. De forskningsfrågorna var Hur presenterar sverigefinska skolor och finska modersmålsklasser sig själva på sina webbsidor?, Hur definieras begreppen språk och kultur på skolornas webbsidor? och Hur kan man förvalta och uppmärksamma språk och kultur enligt skolornas webbsidor?.   Den här undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av analys där data samlades in från fem sverigefinska skolors webbsidor och tre finska modersmålsklassers webbsidor. Teoretiska utgångspunkten för undersökningen var läroplansteori med fokus på språk och kultur. Undersökningen fokuserade mest på finska och svenska språket samt finländska och svenska kulturen.   Resultatet av undersökningen visar att de sverigefinska skolorna presenterar sig själva på sina webbsidor på ett positivt sätt medan de finska modersmålsklasserna presenteras väldigt kortfattat. De sverigefinska skolornas webbsidor har rent utseendemässigt en viss koppling till Finland och Sverige vad gäller bilder och färger. Resultatet visar att sverigefinska skolor och finska modersmålsklasser inte direkt definierar begreppen kultur och språk på sina webbsidor, men de begreppen tas upp i flera sammanhang. I stället för kultur och språk fanns det definitioner av begreppen tvåspråkighet och sverigefinsk kultur. Enligt de sverigefinska skolornas webbsidor förvaltas och uppmärksammas den sverigefinska kulturen och det finska och svenska språket genom tvåspråkig undervisning, internationellt arbetssätt, sociala medier och med stöd av föräldrarna. I de finska modersmålsklasserna anses kulturerna och språken uppmärksammas mest genom undervisning. Både de sverigefinska skolorna och de finska modersmålsklasserna strävar efter att eleverna blir tvåspråkiga medborgare i ett mångkulturellt samhälle, får lära sig både den finländska och den svenska kulturen, föra vidare sitt kulturarv samt få möjligheten att skapa en dubbel finsk-svensk identitet.   Nyckelord: finsk modersmålsklass, kultur, språk, sverigefinsk skola, tvåspråkighet, webbsida

I den här allmänna litteraturstudien har det undersökts om hur lärare kan undervisa på ett inkluderande arbetssätt inom religionskunskapen och vilken syn elever har på religionsundervisningen i en mångkulturell skola. Problemet angrips utifrån olika synvinklar, både vilka fördelar en mångkulturell skola har men även vad som är utmaningarna för lärare och elever. Religionskunskapen är ett ämne som tar upp mycket om både individen, gruppen och samhället. Med religionskunskapen kan vi lärare och elever skapa en förståelse för vår omvärld och våra medmänniskor. Något som kan vara avgörande för hur eleverna ser på sig själva och hela vårt samhälle i framtiden. Skolan är en social mötesplats för olika kulturer och religioner, det förstår eleverna och det är viktigt att vi som lärare tar vara på det. Hur vi lärare kan ta vara på det undersöks i denna studie och målet är att försöka komma fram till en eller flera didaktiska metoder eller faktorer som lärare på lågstadiet kan tillämpa i ett mångkulturellt klassrum. / <p>so</p>

No description available.

No description available.

Tanken med denna uppsats är att reflektera över och dokumentera förhållandetmellan konst, estetik och lärande som jag: konstnären, lärare och master studentenupplever inom ett offentligt uppdrag. Syftet är dubbelt: dels att dokumentera egnakonstnärliga processer och samarbetsprojekt och dels att beskriva debakomliggande metoderna och möten.I dessa metoder utkristalliserar sig fyra positioner som centrala: konstnärens,deltagarnas, lärarnas och det officiella samhällets. Studien gestaltar därför dessafyra positioner och uppsatsen är komponerad på ett sätt som ger läsaren en bild avkonstnärliga arbetssätt och dess bakomliggande processer.Som konstnären Iryna Hauska reflekterar jag över min egen praktik samtsamarbete med olika offentliga aktörer vid ett uppdrag. Jag användera/r/tography som konstnärlig metod och visar hur den har utvecklats underprojektets gång. Rita L. Irwin förklarar begreppet a/r/tography på följade sätt:”A/r/tography is inherently about self as artist/researcher/teacher yet it is alsosocial when groups or communities of a/r/tographers come together to engage inshared inquiries, act as critical friends, articulate an evolution of research1 questions, and present their collective evocative/provocative works to others.”I en praktiskt samarbete mellan skola och konstnär undersöker jag frågor om hurpedagogiken och konstbaserad visuell praktik lämnar spår och utvecklar vissamönster.Utifrån konstnärens perspektiv visar jag hur de relationer utformas som skapasmellan konst och multimodalitet som en estetisk inställning till utbildning.Min studie visar att metaforen rhizom som estetisk utformning och process kanvara lämpligt att hänvisa till när man skapar konstbaserade utbildningsstrategier,dialoger och när konstbaserade meningsbildning görs i estetiskt lärande inomutbildning.Det mönster som utvecklades under studier hjälpte mig att undersöka ett estetisktförhållningssätt till konstpraktik inom utbildning.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse den sociala omgivningen har för ungdomars inställning till skolan. Målet är att studera eventuella grannskapseffekter samt undersöka vilken påverkan det sociala arvet har på ungdomars inställning till skolan. I uppsatsen studeras ungdomar i de högre årskurserna i grundskolan i Uppsala. Syftet besvaras med hjälp av kvantitativ metod. Datainsamlingen består av en enkätundersökning samt inhämtning av statistik från Uppsala kommun. Resultaten visar att bland ungdomarna som bodde i områden med låg andel vuxna med eftergymnasial utbildning, hade de med lågutbildade vårdnadshavare signifikant lägre inställning till skolan än de med högutbildade vårdnadshavare. Bland de ungdomar som bodde i områden med högre andel vuxna med eftergymnasial utbildning, visar resultaten inte någon skillnad i deras inställning till skolan mellan ungdomar med lågutbildade respektive högutbildade vårdnadshavare. Slutsatserna är att det genom denna undersökning inte går att visa att ungdomar påverkas av sitt bostadsområde. Därmed kan inte grannskapseffekter påvisas. Vidare kan undersökningen inte visa att ungdomar påverkas av sitt sociala arv, i form av vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Slutligen dras slutsatsen att det i denna undersökning inte går att skilja på kontextuella och kompositionella effekter.

AbstraktAtt behöva göra utvärderingar inom sitt yrke har säkerligen många en relation till, inte minst om man arbetar inom skol- och fritidshemsverksamheten. I takt med en ständigt efterfrågad kvalitet ökar även kraven på dokumentation och utvärdering inom denna verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger upplever, och uppfattar, sitt utvärderingsarbete. Eftersom syftet är att få svar om fritidspedagogers upplevelser och uppfattningar i ämnet, så valdes kvalitativa intervjuer som metod. I studien intervjuas sex högskoleutbildade pedagoger som är verksamma inom fritidshemmet, uppdelade på två skolor. Resultatet av studien visar att det förekommer en mängd olika utvärderingar hos fritidspedagogerna. De utvärderar mål och aktiviteter som de själva satt upp inom verksamheten, samt mål de blivit tilldelade från skolledningen. Resultatet visar även att utvärderingar både sker i grupp och individuellt. Att dagligen, individuellt, utvärdera sin verksamhet och sin egen arbetsinsats, verkar vara vanligt förekommande hos fritidspedagogerna i studien.

Psykisk ohälsa är ett växande hälsoproblem i samhället för barn och unga. För att kunna hjälpa barn eller unga som lider av psykisk ohälsa på bästa möjliga sätt krävs det sammansatta insatser. Samverkan mellan olika aktörer, som under de senaste åren har blivit en vanlig arbetsform är en insats som ger möjlighet att se barnet och den unga utifrån en helhetssyn. Denna studie kommer att undersöka hur professionella inom skola och socialtjänst upplever samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Det som är centralt i studien är att undersöka utifrån professionellas upplevelser inom skola och socialtjänst vilka aspekter som de anser kan försvårar samverkan samt vilka aspekter som kan underlättar samverkan mellan skola och socialtjänst kring målgruppen. Samt även att undersöka hur samverkan kan se ut mellan skola och socialtjänst kring målgruppen. Tidigare forskning har pekat på att samverkan mellan skola och socialtjänst kring målgruppen är komplex men nödvändig. Studien bygger på ett kvalitativt tillvägagångsätt och i studien har semistrukturerade intervjuer används. Fem personal har intervjuats två från socialtjänst och tre från skola. Resultatet och analysen som gjorts i studien bygger på den insamlade data som gjorts och stämmer i stor del överens med det tidigare forskning pekar på samt teorin som valts. Resultatet i studien pekar på att det finns olika aspekter som både försvårar och underlättar samverkan mellan skola och socialtjänst kring barn och unga med psykisk ohälsa. Det framkommer att de aspekter som kan underlätta kan även försvåra samverkan, vilket tyder på att samverkan är komplex. I studien framkommer det även att samverkan uppfattas som något positivt men att samverkan i sig inte kan vara målet. Det framkommer även att det råder brister i samverkan mellan skola och socialtjänst kring målgruppen trots att man utifrån en teoretisk nivå vet vilka aspekter som försvårar eller underlättar. Det framkommer att det saknas en tydlig koppling mellan samverkan på ett teoretiskt plan och praktiskt. / Mental illness is a growing health issue in society for children and young people. To be able to help children or young people suffering from mental illness in the best possible way, requires team efforts and collaboration between different actors. What in recent years has become a common way of working, is to use strategies and combined efforts that provides the opportunity to see the child and the young person from a holistic view. This study will investigate how professionals in the school and social services nationally experience collaboration around children and young people with mental illness. The basis of the study is an examination based on the experiences of professionals in school, and social services, and furthermore their valuable insights and thoughts on what they, think can make a collaboration difficult and complex versus what aspects and highlights, can make a collaboration more valuable and ease the collaboration between school and the social service, around the mentioned target group.Previous research has indicated that collaboration between school and social services around the target audience is complex but necessary. The study is based on a qualitative approach and semi-structured interviews that has been used in the study. Five professionals have been interviewed, two from the social services and three employees from the school system. The result and analysis made in the study is based on the collected data and mostly corresponds with the previous research points and the theory that was chosen. The results of the study indicate that there are various facets that both makes it difficult and easier at the same time for collaboration between school and social services around children and young people with mental illness. It shows that the aspects that can facilitate can also make a collaboration more difficult, and hard going which furthermore indicates that the collaboration is complex.The study also reveals that collaboration is perceived as something valuable and positive, yet it is important to remember that the collaboration itself cannot be the end goal. It appears clearly that there are flaws in the collaboration between school and social services even though it is known from a theoretical level what aspects that makes it complex.The end result shows that there is no clear link between collaboration on a theoretical level and a practical level.

Tonårsperioden är den tid som är mest brottsintensiv i livet. Det finns inget tydligt svar på varför just vissa tonåringar väljer att begå brott men det är klarlagt att det sociala samspelet har en inverkan på tonåringar och dess brottsbenägenhet. Syftet med studien var att undersöka om tonåringarnas anknytning till skola och familj påverkar ungdomsbrottsligheten samt om de föreligger könsskillnader i anknytning till skola och familj. Resultatet visar att det finns könsskillnader i anknytning till skola och familj och att anknytningen till skola och familj har en inverkan på ungdomsbrottslighet. / The teenage period is the most crime intensive time in life. There is no clear answer as to why certain teenagers choose to commit crimes, however, the social interaction has an impact on teenagers and their propensity to crime. The purpose of the study was to investigate whether teenagers’ connection to school and family affects juvenile delinquency and whether there are gender differences in connection to school and family. The results show that there are gender differences in connection with school and family and that the connection with school and family has an impact on youth crime.