Syftet med denna studie är att få en insikt i lärares respektive skollednings syn på implementering av digital teknik i undervisningen på en mindre F–6-skola. Genom enkäter till samtliga lärare på skolan samt intervjuer med fyra lärare och rektor på skolan undersöktes hur de ser på syftet med implementeringen och hur de använder den utrustning de har tillgång till. De tillfrågades även om hur de ser på resultatet och vad de kan ange som framgångsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att använda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen. Verksamhetsteorin hjälper oss att se på hur lärare respektive skolledning kommunicerar på olika nivåer i organisationen. Resultatet av studien visar att lärare och skolledning till stora delar har samma mål med implementeringen, men att deras uppfattning om vad som styr användandet av den digitala tekniken i undervisningen skiljer sig åt. Lärarna fokuserar på kommunikationen med eleverna och de ser den digitala tekniken som lärresurser medan skolledningen fokuserar mera på den fysiska tillgången till utrustningen och lärarnas behov av fortbildning för att öka möjligheterna att hantera denna.    En nedskriven plan för implementeringen av digital teknik i undervisningen saknas på den aktuella skolan. Därför har de inte tillgång till det verktyg planen skulle kunna utgöra för att tillsammans kunna driva implementeringen med gemensamma krafter. De diskuterar därigenom inte tillsammans hur de ska arbeta med denna process, utan de diskussioner som förekommer sker i mindre grupper.

Syftet med aktuell studie var att undersöka hur lärare resonerade kring elevers motivation och självbild med inslag av och koppling till inlärning, främst läsinlärning. Utifrån erfarenheter från VFU har skillnaderna i elevers olika motivation påverkat oss starkt, att det finns elever som inte ser någon mening med vissa ämnen eller uppgifter och inte tycker det är roligt att gå till skolan. Detta beteende har fångat vår uppmärksamhet och lett till att vi valt att studera motivation och självbild. Frågeställningarna i studien var: Hur resonerar lärare kring elevers motivation till läsning? Hur upplever lärare elevers metakognition? Vilken betydelse anser lärare att elevers motivation och självbild har för läsinlärningen? För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer. Urvalet utgjordes av sex lärare från grundskolans tidigare år med varierande ålder, ämnesbehörigheter och antal år i yrket. Intervjuerna transkriberades, analyserades och kategoriserades. Studien indikerar att motivation är en betydande och relevant aspekt i inlärningen enligt respondenterna som också framhäver att en stor del i läraryrket är att främja och hitta elevers motivation för att få till en bra skola. Vidare uttalas av respondenterna att motivation och självbild är starkt sammankopplade och påverkar lärandet. Således bör lärare också arbeta med att stärka elevers självbild och skapa en god lärmiljö med ett accepterat klassrumsklimat för att ett aktivt lärande ska ske.

Examensarbetets syfte är belysa några utvalda rektorers, enskilda lärares och en specialpedagogs betydelse i den allmänna undervisningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i grundskolan. Syftet är också att visa utvalda skolors hantering och synliggörande av elever i missbrukande familjer. För att få bredare perspektiv på min kvalitativa studie har jag valt att se ANDT och elever i missbrukande familjer ur ett elevperspektiv. Detta med en person som har växt upp med missbrukande vårdnadshavare. Där fokus ligger på upplevelser från hens skoltid.Examensarbetets undersökning har gjorts genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide som grund. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för resultat och analysdelen. I dessa delar visades tydliga likheter mellan lärare och rektorers åsikter gällande innehåll och arbete med ANDT-undervisning. Likaså med elever i missbrukande familjer. Resultat och analysdelen visade också skillnader mellan rektorers och lärares åsikter jämförelsevis med den intervjuade specialpedagogens. Exempel på likheter var att samtliga lärare och rektorer var överrens om att ANDT arbetas mer på mellanstadiet, framförallt på högstadiet. Vidare menar de intervjuade lärarna och rektorerna att ämnet belyses i mindre utsträckning på lågstadiet. Samtliga rektorer och lärare var nöjda över deras arbete med ANDT, men lyfte fram att all input inom ämnet är bra. Dessa tankar skiljde sig betydligt i jämförelse med specialpedagogens tankar och åsikter gällande ANDT, och elever i missbrukande familjer. Specialpedagogen belyste vikten av utbildning inom området för att på bästa sätt kunna förebygga exempelvis elevers eventuella bruk av alkohol, narkotika, dopamin och tobak men även finna elever som far illa i missbrukande familjer. Specialpedagogen poängterar vikten av att börja med ANTD-undervisning på ett naturligt sätt med kontinuerliga inslag redan på lågstadiet. / ANDT, missbruk, missbrukande familjer, skola, lärarroll, elever som far illa

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv. Resultatet visade att många skolor saknar mål kring arbetet med elektronisk mobbning, samt att de flesta skolor har otydliga åtgärder för att främja och förebygga elektronisk mobbning.

Bakgrund och syfte I dagens samhälle går mycket ut på att alla människor ska ta för sig, vara utåtriktade och sociala. Så även i skolan. Detta drabbar de blyga och tysta eleverna som inte kan, vill eller orkar leva upp till dessa förväntningar. Den här studien syftar till att ta reda på hur lärare i årskurserna 4-5 arbetar med och bemöter blyga och tysta barn i skolan, samt hur det kan vara för ett barn att växa upp som blyg.    Innehåll I litteraturgenomgången går jag igenom fakta som redan finns, dels i böcker, artiklar och avhandlingar men även i ett radioprogram. I resultatdelen beskriver jag vad jag själv kommit fram till genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare och en person som var mycket blyg i skolan. I diskussionsdelen kopplas tidigare forskning och intervjuresultaten ihop med mina egna åsikter och reflektioner.   Resultat För att kort sammanfatta resultatet av detta arbete, så fann jag bland annat att lärare i årskurserna 4-5 har funderat en hel del över hur de ska arbeta med blyga elever i skolan. Från intervjuerna kan det utläsas att om blygheten upplevs som ett hinder för elevens utveckling så bör läraren sätta in åtgärder för att stötta eleven i fråga, efter att ha diskuterat med eleven samt vårdnadshavarna. Om blygheten inte är ett hinder för elevens utveckling så bör skolan endast acceptera att vi alla är olika och att eleverna har rätt att vara som de vill vara.

2011 kom en ny läroplan, Lgr 11, som ersatte den tidigare läroplanen Lpo 94. Den nya läroplanen innehåller bland annat beskrivningar om vad undervisningen i simning ska innefatta, till skillnad från Lpo 94. Vi författare har dock upplevt att det inte har skett någon förändring i lärarnas sätt att arbeta med simning sedan införandet av Lgr 11. Syfte: Syftet med studien var därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa tänker och arbetar kring simundervisningen inom årskurs 6-9 i några skolor inom Stockholms län. För att utreda detta har vi använt oss av följande frågeställningar; - Har lärarnas sätt att arbeta med simundervisningen förändrats sedan införandet av Lgr 11? - Hur ser lärarnas "simdidaktiska" överväganden ut? - Känner lärarna sig kompetenta att undervisa i simning? Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa i olika geografiska områden inom Stockholms län. Resultat: Resultatet av studien visar att ingen av de intervjuade lärarna arbetar annorlunda med simning sedan införandet av Lgr 11. Samtliga lärare känner sig kompetenta att undervisa i simning. Lärarnas "simdidaktiska" överväganden var svåra att urskilja och analysera, då endast två av de intervjuade lärarna organiserade någon form av simundervisning. Slutsats: Studiens slutsats är att de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa upplever sig kompetenta nog att undervisa i simning. Detta speglar dock inte deras sätt att arbeta med simundervisning, då redan simkunniga elever inte erbjuds möjlighet att utveckla befintliga färdigheter. / <p>Kurs Idrott III, vetenskapsteori och forskningsmetodik.</p>

<h1>ABSTRACT</h1><p>The study is an analysis of the politic debate about the decentralising of the public school between the years 1946 and 1990. The problem that the essay is about to study is which reason made the decentralising take place. The texts that have been read, interpreted and reconstructed are propositions, motions and written debates in the parliament. The purpose of the study is to examine the discussion about the schools decentralising in 1946-1990. The aim is also to examine what kind of pro- and contra arguments that are shown in the debate and who the interveners are and why they made a statement. The result is divided into three parts where education, organisation and financial questions categorize the arguments.   An analysis model, performed by setting pro arguments and contra argument for themselves as Arne Naess model, carries out the model of the analysis. </p><p>The results that the study has come up with is that the Government and the Education Committee was the proposal to municipalize school, while the other parties were not in complete agreement. No party clearly said no to the proposal but felt that the proportion was sloppily done and very ambiguous. The reasons that existed for the decentralization was financial, educational and organizational.</p>

<p>Vårt syfte med studien var att undersöka barns uppfattningar om läsning och skrivning, där vi utgick från frågeställningarna varför, hur och när. Tillvägagångssättet för att besvara våra frågeställningar var av kvalitativ art, där 16 barn intervjuades. Barnen befann sig i årskurs två i en skola i Kalmarområdet.</p><p>Resultatet visade att de flesta barn förknippade syftet kring att lära sig läsa och skriva till framtiden eller vuxenlivet. Majoriteten av barnen upplevde att de läste och skrev både hemma och i skolan, dock skiljde det sig åt vad gäller mängden läsning som skedde i respektive miljö. En differens kunde även ses i vad de skrev om, beroende på om de var hemma eller i skolan. Barnens uppfattningar kring hur man lär sig läsa och skriva bestod mestadels av att man skulle öva men de såg också läraren och föräldrarna som en samspelande aktör.</p>

<p>L’objet de cet exposé est de traiter et puis de répondre aux questions suivantes :en affaiblissant l’Eglise, est-ce que la Révolution de 1848 a propulsé ou bien ruiné l’éducation populaire ? Est-ce que l’école de la République est une rupture avec les écoles du passé ? Que se passe-t-il dans l’école de la République d’aujourd’hui ?</p><p>Au cours de la complétion de cette analyse, mes enquêtes ont révélé à quel point la lecture et l´écriture ont été valorisées par toute l’histoire de France depuis le ΧVIe siècle et que l’alphabétisation constitue le corps de toutes connaissances linguistiques. Je suis obligé de limiter et de bien concentrer cette analyse à certains événements qui ont eu lieu après la Révolution de 1848 et qui ont formé l’école secondaire française telle que nous la connaissons aujourd’hui.</p>

<p>Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15p</p><p>University of Skövde</p><p>Title The Battle of the School – The attempt of four organizations to influence the Swedish school and the good citizen.</p><p>Number of pages: 43</p><p>Author: Christoffer Härsjö</p><p>Tutor: Erik Andersson</p><p>Date: January 2009</p><p> </p><p>Keywords: Democracy, organizations, school, influence, citizen</p><p> </p><p>This exam discusses the influence of four different organizations in the public school. The chosen organizations are the Confederation of Swedish Enterprise, LO, the Enforcement Authority and the political party Feminist Initiative. They all have different agendas about what they think the school should teach children. These agendas will be analyzed from the point of view of lobbying, corporatism, influencing of public opinion and the theory of curriculum, to find out what impact they have on the Swedish school system. I have studied their homepages on the Internet to see what their agenda is on school issues. It says in the curriculum that the school should form contact with business companies and other organizations so the pupils will be firmly established in society. The questions how much influence these organizations should have and what the contact should be, are however open to suggestions. This will be discussed to try to answer why these four organizations are trying to influence the pupils. There is nothing illegal about the different organizations being in the school trying to co-operate, but different theories about democracy believes this to be either good or harmful. I have discussed possible consequences for the organizations being in school, but the answer depends on what point of view one has of the commission of the school.</p>