Besivystančių rinkų šalyse, kur jų makroekonominiai rodikliai turi didelės ir lemtingos įtakos kreditų reitingų rezultatams, nuo kurių priklauso užsienio rinkų atsakas į valstybės poreikį pasiskolinti, būtina objektyviai ir laiku vertinti šalių būsenas bei galimybes laiku ir tinkamai vykdyti prisiimtus įsipareigojimus. Darbo tema – Lietuvos ir Islandijos užsienio skolos lyginamoji analizė 2000 – 2010 m. Tyrimo problema – augančios valstybės užsienio skolos priežasčių lyginamoji analizė. Darbo objektas – Lietuvos ir Islandijos valdžios užsienio skola 2000 – 2010 m. Tyrimo tikslas – atlikus statistinių duomenų lyginamąją analizę, įvertinti Lietuvos valdžios užsienio skolos įtaką valstybės stabilumui Islandijos atžvilgiu. Tyrimo hipotezė - Valstybę prie finansų stabilumo krizės priveda ne jos grynosios skolos perviršis, bet valstybės prisiimami įsipareigojimai užsienio kreditoriams, kurie pareikalavę skolų grąžinimo, valstybę galėtų privesti prie nemokumo ribos. Darbo metodika - dokumentų analizė: autorių darbų ir straipsnių teorinė analizė, statistinių duomenų analizė; Lietuvos valdžios skolos pokyčių 2000-2010 m. analizė; Lietuvos ir Islandijos valdžios užsienio skolų 2000 – 2010 m. lyginamoji analizė . Darbo tikslas lėmė tokią darbo struktūrą: teorinėje dalyje apžvelgta valstybės skolos reikšmė, skolos struktūra, priežastys lemiančios skolos formavimą; antroje darbo dalyje vertinami kreditų reitingų agentūrų suteikti kreditų reitingai Lietuvai, Lietuvos skolos... [toliau žr. visą tekstą] / Objective and timely evaluation of the situation and possibilities to timely and properly meet the commitments is necessary in the countries with developing markets, where macroeconomic indicators have significant influence on the results of credit ratings that predetermine the foreign markets’ response to the country’s need to borrow. Thesis topic: Lithuania and Iceland‘s Government foreign debt comparative analysis of 2000-2010. Research problem: Comparative analysis of reasons for growing national foreign debt. Thesis subject: Lithuania and Iceland‘s Government foreign debt of 2000-2010. Research objective: to evaluate the influence of the Lithuanian Government foreign debt on the country’s stability with respect to Iceland by carrying out comparative analysis of statistical data. Research hypothesis: It is not the country’s net debt surplus that leads the state to financial stability crisis but the country’s commitments made to foreign creditors who may lead the state to insolvency by demanding debt repayment. Thesis methods: analysis of documents: theoretical analysis of the authors’ works and articles, statistical data analysis; analysis of changes in the Lithuanian Government foreign debt in 2000-2010; Lithuania and Iceland‘s Government foreign debt comparative analysis of 2000-2010. The objective of the thesis determined the following thesis structure: the importance of national debt, its structure and reasons for debt formation are reviewed in the... [to full text]

Det här är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att se vilken betydelse skolors arbete med integration har på elever med utländsk bakgrund. I studien diskuteras det hur olika skolor arbetar med integration och vilka konsekvenser det leder till hos elever med utländsk bakgrund, samt vilka svårigheter dessa elever kan stöta på. Denna studie utgår från ett interkulturellt förhållningssätt. Metoden som använts i denna studie är databassökningar för att finna tidigare empiriska studier. Den här studien använde sig av 17 sökord totalt i fyra olika databaser. Tio studier har hittats och granskats och de redovisas i resultatet. Det som framkom i resultatet var att integration i vissa skolor har fått positiva följder, medan andra skolor har visat att integrationen inte alltid har fungerat bra. Vidare framkom det att flera faktorer spelade in i varför integration inte alltid har fungerat, där både ledning, lärare, hemmiljö samt bostadsområde har påverkat elevens integrationsmöjligheter i skolan. I diskussionen görs kopplingar till resultatet, den teoretiska bakgrunden och det teoretiska perspektivet. Denna studies slutsatser visar att varje elev ska bli behandlad på ett likvärdigt vis oavsett vilken kulturell bakgrund denne har.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur elever med ADHD och Asperger syndrom inkluderas i undervisning och klassrumsmiljö. Studien har en utgångspunkt i en kvalitativ forskning som grundar sig i en intervjustudie. Resultatet visar på att det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar och arbetssätt med inkludering och en skola för alla. De slutsatser som kan dras är att det finns alternativa lösningar för att få en skola för alla, vilket inkluderar exkluderande åtgärder. En annan slutsats är att det finns likheter mellan åtgärderna för elever med ADHD och Asperger syndrom. En sista slutsats är att klassrumsmiljön utformas efter faktorer som lärare kan påverka

Vår studie handlar om vad mobbning är, hur mobbare och mobboffer kan kännetecknas samt hur arbetet i skolan kan se ut för att förebygga mobbning. Undersökningen vi använde oss avvar kvalitativ med semistrukturerad intervju.Den semistrukturerade intervjun valde vi för att få en fördjupad studie.Studien visar att definitionen av mobbning är när en person blir utsatt för kränkande behandling vid flera tillfällen under en längre period. Denvisarocksåatt det finns olika synsätt på hur kännetecken för mobbare och mobbofferkan se ut. Värdegrundsövningar på olika sätt visar vara en betydelsefull del i det förebyggande arbetet mot mobbning. Eleven får genom värdegrundsövningar tillfälle att sätta sig in i andra människors situationer. Studien pekar också på värdet med samtal och diskussioner om ett gott bemötande med andra människor.

This study has examined how teachers in primary education with experience of inclusion look on inclusive education. The study was based on the concept of inclusion and how it is made possible in primary school. The study was conducted using semi-structured qualitative life-world interviews with three teachers in primary education with included pupils with learning disabilities in their class. The results show the complexity of having a pupil with learning disabilities in class. To interpret, follow and then assess under two syllabuses are seen as difficult. That even to know how teaching should be designed according to the special school curriculum, is seen as a challenge. Teachers agree on the need for support, help and adaptation in the form of trained assistant, a financial position that allows material purchasing, and that their special educational knowledge needs to be deepened. It highlighted a shortage of special education teachers and teachers do not show clearly which special educational perspective they assume in their teaching, as they may be situation-bound.

Detta examensarbete är en diskursanalys av läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Det syftar till att undersöka mening och betydelsebildning kring begreppen miljö och hållbar utveckling i läroplanen, samt att undersöka hur detta har förändrats efter att begreppet hållbar utveckling myntades i samband med Brundtlandskommissionen 1987. Forskningsöversikten presenterar etableringen av hållbar utveckling, och ger perspektiv på hur dess tre dimensioner i form av ekologi, ekonomi och en social dimension har tillkommit. Forskningsöversikten presenterar även miljödidaktiska perspektiv på hållbar utveckling och hur begreppet har tagit plats i skolan. I forskningsöversikten presenteras även internationella influenser av begreppens innebörd och mening. De teoretiska utgångspunkterna utgörs bland annat av läroplansteori, vilket innefattar till exempel läroplanskoder, paradigmatiska och icke-paradigmatiska skolämnen. Undersökningen utgår även från Laclau och Mouffes diskursteori som metod. Studien har således ett mångperspektiv, där läroplansteorin införlivas i ett diskursteoretiskt ramverk. Analysen riktar in sig på diskurser där begreppen framträder och där citat betraktas som artikulationer. Dessa analyseras med hjälp av analytiska komponenter som diskurs, nodalpunkt, myt, moment, element och det konstitutiva yttre. Utifrån vad som artikuleras har betydelsebildningen analyserats. Resultatet av studien visar att betydelsebildningen kring miljö och hållbar utveckling har förändrats. Den ekologiska dimensionen framträder ofta medan andra delar utesluts. Begreppens betydelsebildning skapas genom element som vård eller omsorg, samtidigt som man utesluter de bakomliggande faktorerna till de problem som gör att miljön är i behov av just detta.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidigare år förhåller sig till lek och lärande. Jag vill också undersöka om hur de uttrycker sig och resonerar kring lek och lärande som en resurs och ett redskap i undervisningen och samlingarna. Jag vill även se om lärarnas förhållningsätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika yrkesgrupperna förskola och skola. Jag gjorde en kvalitativ intervjustudie med lärarna i förskolan och skolan.   Forskning säger att lek är en naturlig del i barnens liv och att de genom lek för bearbeta det de har lärt sig. De kan också genom leken få ett ökat självförtroende och de kan genom leken ”prova på” det som kan vara svårt och öva utan att de känner att det blir fel. Jag har under en längre tid funderat över hur skillnaderna är mellan förskola och skola är i förhållandet till lek och lärande.   För att få reda på hur lärarna inom förskolan och skolan förhåller sig till och uttrycker sig kring lek och lärande har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat fyra lärare, två inom förskolan och två i skolan. Resultatet av undersökningen visade att lärarna är eniga om att leken har en stor betydelse för barnen, men att användningen av lek som en resurs skiljer sig åt i förskolan och skolan.

Studier har visat att lärare i ämnet idrott och hälsa har svårt att inkludera elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen. Den här studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lärare gett uttryck för när de ska inkludera elever med funktionsnedsättningar i idrott och hälsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolans senare år, och analyserats utifrån det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lärare i idrott och hälsa ansåg att de behöver mer tid för planering, men också mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa.

Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kritisk textanalys, tidigare forskning och moralpsykologiska teorier undersöka hur begreppen etik och moral används av läroplanens värdegrund, de övergripande målen och kursplanen för religionskunskap och vidare se hur detta kan relateras till det som moralpsykologi för fram idag. Att analysera läroplanens texter och skolverkets kommentarmaterial med hjälp av moralpsykologiska teorier, hjälper denna studie till att identifiera tydliga kontraster mellan den svenska skolpolitikens försök till social förändring och den vetenskapliga grunden som, denna förändring vilar på.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar behovet av särskilt stöd rent allmänt, men även om behovet som idag är allt vanligare i skolan också existerar i fritidshemmet. Studiens metod bygger på kvalitativa fokusgruppsamtal med sex olika arbetslag på två olika skolor. Totalt deltar tretton stycken högskoleutbildade fritidspedagoger som är anställda och jobbar inom fritidshemmet på respektive skola. Resultatet av studien visar att fritidspedagogerna många gånger ser ett behov av särskilt stöd även i fritidshemmet. Personalen är också medveten om att det är kunskapsbristerna hos elever som underlättar för särskilt stöd även om fritidspedagogerna många gånger upplever att det finns ett stort behov av social träning i fritidshemmets verksamhet. Några fritidspedagoger känner en uppgivenhet inför de elever som de anser är i behov av social träning. Då det i och med de stora elevgrupperna inte finns tid för det. Det framkommer att många fritidshem behöver mer personal, bättre lokaler, kompetensutveckling samt gemensam planeringstid för att kunna tillgodose och möta de elever som är i behov av särskilt stöd i fritidshemmet.