No description available.

In today's society it is not uncommon for all of us at some point to suffer from stress. There may be situations where we have a lot to do at work, in family relationships, death, illness, relationships with our friends, the pace of our surroundings, external and internal demands that we often carry with us. The children are also affected to a greater extent of stress and distress of it. The purpose of this essay was to study the awareness of teachers and recreation instructors have about the causes of stress in children. A further aim was to study the preventive work looks to counter negative stress. A qualitative study with six interviewees was used to study this subject. Which awareness has teachers and recreation instructors at three elementary schools in central Sweden on the causes of stress in children '. What is the reason that children are stressed in school? How prevent teachers and leisure educators ́ negative stress? The results showed that there was a relatively high level of awareness amongst four of the interviewees and a little less awareness of the causes among two of the interviewees. There were ideas on how to work to prevent negative stress and what actions they wanted to put in to prevent negative stress. The biggest action is to create smaller groups and thus create less stress factors for children. The conclusion is that the interviewee mention similar causes of children's stress that the research mentions. One reason could be that the children have many activities in their free time while also having to deal with school and the requirements that both bring. One solution to this problem might be to create smaller groups of children in school. Where there are opportunities for kids to be both heard and seen, which can give the effect that the children are less stressed at school and able to handle the day overall. The conclusion also shows that awareness of the causes of stress in children is still relatively high among most of the interviewees. Four of the six interviewees exhibit awareness of the causes and come up with ideas for solutions to the prevention work that causes negative stress. / I dagens samhälle är det inte ovanligt att vi alla någon gång drabbas av stress. Det kan vara i situationer där vi har mycket att göra på jobbet, i familjerelationer, dödsfall, sjukdom, i relationer med våra vänner, tempot i vår omgivning, yttre och inre krav som vi ofta bär med oss. Barnen drabbas även de i större utsträckning av stress och far illa av det. Syftet är med denna undersökning var att studera vilken medvetenhet lärare och fritidspedagoger har om orsakerna till stress hos barn. Vidare var syftet att undersöka hur det förebyggande arbetet ser ut för att motverka negativ stress. En kvalitativ intervjustudie med sex intervjupersoner användes för att besvara dessa frågeställningar, vilken medvetenhet har lärare och fritidspedagoger på tre grundskolor i Mellansverige om orsakerna till stress hos barn?. Vad är anledningen till att barn blir stressade i skolan? Hur förebygger lärare och fritidspedagoger negativ stress? Resultatet visade att det var en relativt hög medvetenhet bland fyra av de intervjuade och lite sämre medvetenhet om orsakerna bland två av de intervjuade. Det fanns idéer på hur arbete för att förebygga negativ stress skulle gå till och vilka åtgärder de ville sätta in för att förebygga negativ stress. Främst handlande det om att skapa mindre barngrupper och därmed skapa mindre stressfaktorer för barnen. I diskussionen jämfördes litteratur och resultatet av intervjuerna. Slutsatsen blev de att de intervjuade nämner liknande orsaker till barns stress som den forskningen nämner. En orsak kunde vara att barnen har många aktiviteter på fritiden samtidigt som de måste hantera skolan och de krav som båda för med sig. En lösning på detta problem kan vara att skapa mindre barngrupper i skolan. Där det ges möjligheter för barnen att både höras och synas, vilket kan ge effekten att barnen blir mindre stressade i skolan och klarar av att hantera dagen som helhet. Slutsatsen visar även att medvetenheten om orsakerna till stress hos barn ändå är relativt hög bland de flesta av de intervjuade. Fyra av sex intervjuade uppvisar medvetenhet om orsakerna och kommer med idéer på lösningar till det förebyggandet arbetet som orsakar negativ stress.

Bakgrund Tidigare forskning visar att språkutvecklande arbete behövs för att ge elever med olika språkbakgrund så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sitt språk, internationella undersökningar av skolresultat pekar på att svenska elever tappar resultatmässigt jämfört med andra länder gällande läsförmåga. I bakgrundskapitelet presenteras mer ingående teorier från tidigare forskning om varför språkutvecklande arbete behövs och teorier om hur språkutvecklande arbete kan bedrivas i undervisningen med fokus på förskoleklass samt årskurs 1-3. Syfte Denna studies syfte är att undersöka språkutvecklande arbete i klassrum och genom denna undersökning försöka skapa nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete. Metod Undersökningen i denna studie är av kvalitativ metod, och använder sig av strukturerad observation. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema i en fristående skola i förskoleklass samt årskurs 1-3. Resultat I resultatkapitlet presenteras resultat från de strukturerade observationerna. Inblick ges i hur det språkutvecklande arbetet kan te sig i ett klassrum och hur pedagoger arbetar språkutvecklande i sin undervisning. De gemensamma drag vi kunde se i resultatet från de observerade grupperna var att pedagogerna var tillåtande gällande kommunikation i klassrummet, men att detta skulle göras var inget som betonades av pedagogerna. Undervisningsmaterialet som användes i grupperna var nivåanpassat efter elevernas ålder. Då pedagogerna förklarade begrepp användes ofta tydligt stödmaterial till förklaringarna. Utifrån observationsresultatet kunde vi skapa för oss nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete.

Syftet med min studie har varit att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet talar om blyghet och om hur man upprätthåller och reproducerar en blyghetsdiskurs. Jag har försökt undersöka hur lärarna resonerar kring ett känsligt ämne som blyghet och utifrån vilka diskurser och repertoarer som råder. Hur ser språkbruket ut och finns det någon skillnad i hur lärarna uttrycker sig om pojkar och flickor? En tredje och mindre frågeställning har varit om man kan se kopplingar i talet till läroplanens skrivelser om värdegrunden. Socialkonstruktionism har varit min teoretiska utgångspunkt och jag har använt mig av de teoretiska begreppen tolkningsrepertoar, identitet, makt, diskurs och sociala konstruktioner när jag analyserat empirin. Jag har förklarat hur blyghet kan se ut ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har i uppsatsen försökt ifrågasätta de mer psykologiska diskurserna som råder kring blyghet idag, där blygheten ses mer som en del av personligheten. För att undersöka eventuella språkliga skillnader i lärarnas tal om könen har jag inspirerats av en poststrukturalistisk teori, med Foucault som föregrund. Insamlandet av materialet har skett genom kvalitativa halv- strukturerade intervjuer med åtta lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet. Min analys visar att lärarna talar på olika sätt om blyga flickor respektive blyga pojkar. Särskilt pojkar verkar vara svårt att veta hur man ska bemöta för lärarna, och blyga pojkar ses till stor del som något problematiskt. Flickor är inte i lika stor utsträckning ett problem, vilket jag förklarar i termer av genusskapande och makt utifrån en poststrukturalistisk teori. Sättet lärarna framställer könen på gör att könsstereotyper upprätthålls och diskurserna reproduceras. Analysen visar vidare på tre olika diskurser och repertoarer. Dels gruppen lärare som ser blyghet som något problematiskt. Dessa lärare talar negativt kring blyga elever och blyghet, och de ses som mer som ett problem. Dels gruppen lärare som inte ser blyghet som ett problem. Den tredje diskurser handlar om lärare som problematiserar att samhället ser blyghet som ett problem idag. Förhoppningsvis kan jag med denna studie bidra till en debatt kring ett så viktigt och svårt ämne som blyghet, som är något vi behöver tala mer om, särskilt i Sverige.

No description available.

The purpose of this study is to investigate whether and how some teachers in primary education in a multicultural area discussing the interculturality in their teaching with students from grades 1-3. It also aims to examine how students’ cultural interactions in the classroom are expressed.

Den här studien har som syfte att belysa valet av skola utifrån ett föräldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med föräldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tänkt angående valet. Studien är genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer på en fristående skola. Valet av skola bygger på att denna skola är nystartad och därmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde även skolan eftersom den inte har någon religiös profil. En sådan profil skulle inte vara relevant för vår studie på grund av att det då ligger religiösa värderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka. Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssättet på skolan. Man vill gärna ha ett alternativ till den konventionella kommunala skolan. På den undersökta skolan arbetar man på ett individuellt sätt som skiljer sig från den traditionella undervisningen. Andra viktiga faktorer var att skolan hade möjligheter att utveckla eleverna socialt. I den skola där studien är utförd får man lära sig att ta ansvar för sina studier. Dessutom kommer eleverna från olika ställen i staden och runt omkring vilket gör att eleverna kommer från olika sociala sammanhang. Av detta resultat kan man inte generalisera utan resultatet är endast från de fyra informanterna som deltagit i undersökningen. Allt fler placerar sina barn i fristående skolor och den här undersökningen visar på några tankar som föräldrar kan ha angående valet.

Abstract Aim: The purpose of this study was to describe and compare education in swimming in grade six in two different schools. Another purpose was to investigate students’ perception of their swimming skills and their attitudes to education in swimming. The more précised questions were: (1) How is the education in swimming organized in each school? (2) How do the teachers control that the students reach the goals to attain in swimming in the 5: th grade? (3) How do the students judge their own swimming knowledge? And (4) What attitudes towards the education in swimming do the students have? Method: A quantitative method, a questionnaire, was used to answer the purpose and questions of the study. 88 students in grade six in two selected schools participated in the survey. The questionnaire consisted of both open and closed questions. The schools were selected through a purposeful sample. All four physical education teachers at the selected schools were interviewed. A curriculum-theoretical framework has been used to deepen the understanding of the study’s results. Results: All four physical education teachers believe that it is important to be able to swim. However the education in swimming is organized very differently in the two schools. One of the schools has swimming lessons 12 weeks per year, once a week (grade 1-6). The other school only offers classes in swimming in the second grade: one semester, in grade 3-6 the school let students show their skills once per school year. The students at both schools are satisfied with the swimming lessons however; they have suggestions of how to improve it. 50% of the students learned to swim in the swimming school outside of school, and could therefore swim before they started school. 13% of the students claim that they are not able to swim 200 meters. The teachers however indicated that all students reach the goals. All four physical education teachers think it is important to be able to swim but that it is the parent’s responsibility Conclusion: Swimming education differs a lot in the two schools, despite the fact that all four physical education teachers consider it important. The teachers’ focused on the formulation stage and the achievement of the objectives of the curriculum, rather than problematizing the transformation and realization of objectives. Students are aware of their swimming ability and limitations of this. They also want to learn more in the context swimming education. / Sammanfattning Studiens syfte: har varit att beskriva och jämföra simundervisning i skolår 6 på två skolor. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka elevers uppfattning om sina simkunskaper och skolans simundervisning. Frågeställningar: Hur organiseras simundervisningen på respektive skola? Hur kontrollerar lärarna att eleverna når upp till målen inom simning i årskurs 5? Vilken uppfattning har eleverna om sin egen simkunskap? Vilken uppfattning har eleverna om skolans simundervisning? Metod: En kvantitativ metod i form av en enkät har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. 88 elever i årskurs 6 på två utvalda skolor deltog i enkätundersökning. Enkätundersökningen har vidare kompletterats med en kvalitativ intervjustudie, vars resultat också ligger till grund för studiens resultat. Enkäten har bestått av både öppna och slutna frågor. Studien har genomförts genom ett bekvämlighetsurval, vilket betyder att urvalet bestämdes av praktiska skäl. Motivet som ligger till grund för urvalet för den första skolan var att jag till största del har gjort min praktik på skolan dock aldrig varit med på simundervisning. Det öppnade för att undersöka denna skola närmare. Motivet till urvalet av den andra skolan var att jag hade kunskap och kännedom om skolan då jag själv en gång i tiden har gått på skolan, och var intresserad av att undersöka om simundervisningen hade förändrats. Ett läroplansteoretiskt ramverk har använts för att fördjupa förståelsen av studiens resultat. Resultat: Samtliga idrottslärare som har intervjuats tycker att det är viktigt att kunna simma. Dock organiseras simundervisningen väldigt olika på skolorna. Den ena skolan åker och simtränar 12 veckor per år, en gång i veckan (skolår 1-6). På den andra skolan har skolår 1 ingen simundervisning, för skolår 2 köper skolan in simundervisning under en termin. I årskurs 3-6 åker man gång per år till simhallen för att visa upp sin kunskap. Eleverna på båda skolorna är nöjda med den simundervisning de har, dock finns förslag på hur den kan förbättras. 50 % av eleverna har lärt sig simma på simskola utanför skolans ram och kunde därför simma innan de började skolan. 13 % av eleverna ansåg sig inte kunna simma 200 meter. Lärarna angav dock att alla elever når målet för simkunnighet. Vidare framkommer att idrottslärarna tycker att det är föräldrarnas ansvar att eleverna kan simma, Slutsats: Simundervisningen ser mycket olika ut på skolorna, trots att samtliga lärare anser det vara viktigt. Med hjälp av en läroplansteoretisk analys framträder att skolorna framförallt fokuserar på formuleringsarenan (styrdokumentsnivån) och på uppnåendemålen i kursplanen. Den transformering som lärarna gör av uppnående målet resulterar i att kontrollera simkunnighet. Eleverna är medvetna om sin simkunnighet och begränsningar i denna. De vill också lära sig mer inom ramen för simundervisningen.

Abstract This examination project studies two groups of students, who are in the last year of the mandatory school attendance in Sweden (15 years old and in school year nine), their views and thoughts about the Swedish school. The purpose of this study is to examine how the students in the study thinks about the role that the Swedish school have, and should have in the society, and how, and if the fostering mission that the Swedish school have, has any implication on the student’s opinions. I have also studied if the student’s trusts the Swedish school. I have made my study on interviews with two groups of students, one with four boys and one with four girls. The members in both of the groups came from the same class in school year nine. My results shows that the students have some trust for the Swedish school but it’s hard to see if there is a high amount of trust or a low amount by looking at the boys answers, but the girls answers shows that they have a low amount of trust for the Swedish school. But both of the groups agree that the role that the school should have, is to teach the children things that they have use of in the future. They also agree that they have not been influenced by the schools fostering mission, and that is not the schools mission to foster the children, it’s the parents who should have that role. By the end of the examination project there is a discussion, where I discuss the implications that my results may have on my upcoming work as a teacher. / Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om hur två elevgrupper ser på den svenska skolan som institution, och om och i så fall hur skolans fostransuppdrag upplevs av eleverna, och om den har någon påverkan. Detta är även mitt syfte med examensarbetet, att undersöka hur elever ser på skolan. Detta gör jag genom att undersöka hur stort förtroende eleverna har för skolan, upplever eleverna att de blir utsatta för påverkan av de värden som skall förmedlas av skolan, eller har andra faktorer en större påverkan för elevernas åsiktsbildning? Min undersökning är gjord på intervjuer med två stycken fokusgrupper, en med fyra stycken killar, och en med fyra stycken tjejer. Båda grupperna kom från samma årskurs nioklass, från en högstadieskola som jag i examensarbetet håller anonym. Mina resultat visar att eleverna visar upp ett visst förtroende för skolan, men om förtroendet är högt eller lågt är svårt att utläsa ur killgruppens svar, medan tjejgruppen utrycker ett lägre förtroende för skolan. Men båda grupperna är överens om att skolans uppdrag är att ”lära ut barnen” och att det är skolans uppgift att lära dem saker de behöver ha med sig i framtiden. Eleverna i studien upplever sig inte heller bli utsatta för någon fostran eller påverkan från skolans håll, och dem anser inte heller att det är skolans uppgift att fostra eleverna, utan att det istället är en uppgift för hemmet. I den avslutande diskussionen så diskuterar jag mina resultat och vilka konsekvenser dessa kan ha för mitt kommande yrke som lärare.

Skolan är en social arena där elever gör mer än att lära sig praktiska och teoretiska kunskaper. Det är även en plats där elever ingår i sociala gemenskaper. Syftet med denna rapport är att genom observationer undersöka, hur elever skapar utrymme för social gemenskap i klassrummet under pågående undervisning. Studien genomfördes i en årskurs trea på en mindre skola. De resultat som framkom var att elever använder sig av olika kommunikativa strategier för att skapa utrymme för social interaktion med varandra. Eleverna använde sig av både verbala och kroppsliga kommunikativa strategier för att etablera och upprätthålla utrymmet för social gemenskap. Strategierna skiljde sig åt mellan officiella och inofficiella gemenskaper och aktiviteter. Slutsatserna är att eleverna använder sig av olika varianter av de olika kommunikativa strategierna beroende på om gemenskapen och/eller aktiviteten var officiell eller inofficiell. Anledningen till att eleverna pratar högt vid officiella utrymmen kan bero på att aktiviteten de ägnar sig åt är officiell. Likaså kan anledningen till att eleverna viskar vid inofficiella utrymmen vara att aktiviteten inte hör till undervisningen.